Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalister i formatet webb-TV och Youtubers arbetar med innehåll i sina inslag och videor. Det empiriska materialet består av 50 inslag från fem utvalda plattformar för webb-TV respektive 50 videor från fem utvalda YouTube-kanaler som har analyserats utifrån ett kodschema. Det empiriska materialet består även av intervjuer med tre journalister och tre Youtubers. I en kvalitativ innehållsanalys fick två testpersoner, utifrån kodschemat med angivna definitioner, analysera totalt fyra videor, två webb-TV inslag och två YouTube-videor. Forskningsfrågorna till denna studie är ”hur ser innehållet ut på fem, av uppsatsförfattarna, valda YouTube-kanaler respektive fem plattformar för webb-TV?” samt ”vad kan journalister som arbetar i formatet webb-TV lära av Youtubers när det kommer till det innehållsmässiga?” Youtubers, till skillnad från journalister, är inte pålagda att göra en nyhetsvärdering av innehållet. De lyder inte under ett yrkesetiskt regelverk med samstämmiga krav på ett demokratiskt ansvar gentemot sin publik. Youtubers kan anpassa och utforma sitt material och därmed förmedla egna åsikter och värderingar i innehållet. Den här studien har även påvisat att Youtubers har en mer personlig kontakt med sina tittare, till skillnad från journalister, som förväntas producera innehåll som är objektivt, sakligt och informativt. För vidare forskning inom ämnet kan en enkätstudie genomföras i syfte att reda ut och undersöka hur tittarna själva vill involveras och på vilka sätt de föredrar att kommentera innehållet. För vidare forskning är det även av stort värde att lyfta fram fler kvinnliga journalisters och kvinnliga Youtubers röster och åsikter när det kommer till innehållet.

The roles of journalists in motion pictures are diverse and they are to be found amongst leading or supporting characters as well as amongst heroes or villains. Journalists also appear in different film genres from sci-fi movies to musicals. In my diploma thesis I analyse how the makers of the films in normalisation presented journalists. Whether they used them as leading or supporting characters or whether they showed them as heroes or villains. In my thesis I am aiming to describe the type of journalists which appeared in the film production in normalisation in Czechoslovakia.

A science journalist has to depend on its sources during the working processes, as well as keeping a neutral stand in the matter. Therefore a journalists stand point during the research process is venerable and will determine the outcome of the study. With todays easy access to news thru smartphones, computers and a daly newsfeed, we need to know we can depend on journalists referring to scientific sources. Consequently the objective of this study is to view how science journalists reason around a scholarly source of interest, also in what ways they work with these sources in terms of staying close to the truth. This study will also compare the way journalists look at the working process, with the actual work practice of scientific sources. A qualitative case study was used, data has been collected by qualitative interviews and analysed with thematic analysis. Also theories about agenda setting, gatekeppers, valuation of news and theories of influence took place to help capture how scientific sources are used in a journalists working process.  This study shows that there is an ensemble between the journalists and what scientific sources they use, furthermore it shows that a journalists neutral view is a very crucial part of the working processes. It often happens to be a lead, who later breaks into news and on the way it lost its credibility, even though the journalist clams to use science as a prime source. Later in the interpretation it becomes clear that a journalist perspective on how a source should be used, often don’t cooperate with how its done in reality.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.</p><p>Frågeställningen i uppsatsen är:</p><p>· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?</p><p>· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?</p><p>· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?</p><p>Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum. Som metod har vi använt oss av strukturerade intervjuer för att få fram information att analysera. Detta har gett oss fakta som varit till hjälp vid besvarandet av frågeställningarna.</p><p>Vi har undersökt vilken användning journalister kan ha av bloggar och de möjligheter som kan finnas med att göra detta. Vi har i undersökning kommit fram till att journalisterna använder sig av bloggen i sitt dagliga arbete och att de har möjlighet att göra detta utifrån sitt eget intresse. Vi har sett att det finns en något annorlunda syn på bloggen, beroende på vem man frågar, i avseende på offentligt och privat. Dels ser de det som att de bloggar i det offentliga och att den är en del av den moderna offentligheten, samtidigt som det är i det privata som den författas. Slutligen har vi kommit fram till att det finns många sätt för journalisten att använda sig av bloggen. Dels som inläsning av andra journalister och dels som att kunna förmedla det som inte har plats i deras vanliga medium.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet. Frågeställningen i uppsatsen är: · Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata? · Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg? · Hur kan journalisten använda sig av bloggen? Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum. Som metod har vi använt oss av strukturerade intervjuer för att få fram information att analysera. Detta har gett oss fakta som varit till hjälp vid besvarandet av frågeställningarna. Vi har undersökt vilken användning journalister kan ha av bloggar och de möjligheter som kan finnas med att göra detta. Vi har i undersökning kommit fram till att journalisterna använder sig av bloggen i sitt dagliga arbete och att de har möjlighet att göra detta utifrån sitt eget intresse. Vi har sett att det finns en något annorlunda syn på bloggen, beroende på vem man frågar, i avseende på offentligt och privat. Dels ser de det som att de bloggar i det offentliga och att den är en del av den moderna offentligheten, samtidigt som det är i det privata som den författas. Slutligen har vi kommit fram till att det finns många sätt för journalisten att använda sig av bloggen. Dels som inläsning av andra journalister och dels som att kunna förmedla det som inte har plats i deras vanliga medium.

Denna uppsats undersöker den etiska vardagen på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor. Hur arbetar journalisterna med pressmeddelanden och liknande och hur funderar de kring textreklam? Medlemmar av Svenska Journalistförbundet förbinder sig att följa de för branschen upprättade gemensamma spelreglerna för press, radio och tv. Det innebär bland annat att undvika textreklam, sponsring och ”otillbörligt gynnande av enskilt företag”. Kommersialiseringen av samhället påverkar dock innehållet i tidningarna och därmed journalisternas arbete. Vi utförde kvalitativa intervjuer med elva journalister och redaktörer på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor i Stockholm. Intervjuerna hade en gemensam intervjuguide som bas. Tidningsmedarbetarna gav exempel på den etiska diskussionen i deras arbetsvardag, med fokus på pressmeddelanden, gratisprylar och textreklam. Genom våra intervjuer kom vi fram till att journalisterna har svårt att förhålla sig till vad de kallar för ”livsstilsjournalistik”, den typen av lättare förströelse de ska erbjuda läsarna. Genomgående nämns ”journalistiska metoder och bearbetning” som förhållningssätt.

Techn. Universiẗat, Diplomarbeit--Ilmenau.

Hohenheim, Universiẗat, Diplomarbeit, 2007.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2007

Konstanz, Univ. Diplomarb., 1997.