Studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörens yrkesfält och yrkesroll tar sig uttryck genom kommunikationschefers konstruktion av detta fält, denna roll och möjliga faktorer som inverkar på dessa. Undersökningen präglas av en konstruktivistisk ståndpunkt och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kommunikationschefer. Empirin har behandlats med hjälp av teoretiska verktyg som fältteorin (Broady 1991) och expertsamhället (Alexius et. al 2012).  Studiens resultat visar att kommunikatören vinner allt mer gehör i organisationen för sin breda kommunikationsexpertis. Trots detta har kommunikatören svårt att befästa sin roll och vinna legitimitet i organisationen; kommunikatören och organisationens medarbetare framstår i vissa fall tilldela rollen olika betydelse. Det finns tro på en professionalisering av yrkesfältet, samtidigt kräver den flerdimensionella verksamheten kompetenser från flera olika yrkesfält. Exempelvis det journalistiska yrkesfältet, vilket konvergerar allt mer med kommunikatörens fält. Detta medför svårigheter för att kunna uttala sig om ett enat yrkesfält och en möjlig professionalisering. Utifrån det senmoderna samhällets villkor framstår det mer relevant att se kommunikatören utifrån begreppet expert, vilket talar för en värdefull men bred expertis inom ett specifikt kunskapsområde.

The United Republic of Tanzania was formed on 26 April 1964 by the union of Tanganyika and the insular state of Zanzibar, comprising the islands of Zanzibar and Pemba. Today’s Tanzania is a key East Africa country, with a multiparty political system, and a well-developed civil society. It is the region’s largest country in terms of both land size and population, and major regional economic power. On 31st of October 2010, Tanzania held its fourth general elections since the re-introduction of the multi-party system in 1992. The famous ruling party is Chama Cha Mapinduzi (CCM), won both the Union and the Zanzibar presidents, and maintained its comfortable control of the National Assembly and of the Zanzibar House of Representatives. Though the development of news reporting has historically been central to conceptions of journalism in the many developing countries, studies on professionalism in developing countries are rare. In this con­nec­tion, academic research has largely overlooked the truth relating to the subject of professionalism in journalism in Africa, including in Tanzania. For instance, there are hardly any studies of the phenomena of chequebook journalism and envelope journalism, which are conspicuously wide­spread in African countries. In the cases of both chequebook journalism and envelope journalism, we refer to phenomena, where journalists accept payments from different news sources, in order to give them (preference in) coverage. Invariably, there is a commodification of the journalist services vis á vis the coverage of news from different sources. A few existing studies have used directories from the East African countries. However, they face the face the caveat of little effort being made to adjust them the realities of the African setting. To address this challenge, this study – which focuses on journalistic professionalism in Tanzania - addresses the phenomena by using different approach of literature reviews: incorporating structural functionalism, journalism ethics, and normative models of development or advancing media. Specifically, it indicates cognitive differences in terms of how journalists in Tanzania perceive and experience chequebook journalism and envelope journalism. The data, which were used in the study, were collected using documents review, interviews, and focus group discussions (FGD). Accordingly, the instruments used to collect data included both structured and unstructured questionnaires. The findings indicate that Tanzanian journalists revere chequebook journalism and envelope journalism, and the practice has reached unprecedented levels in the country. The main reason for this is socio-economic: journalists getting low salary make them more vulnerable and therefore motivated to accept payments from news sources. The problem of supplementing their incomes through this disputed practice has, however, unfavorably affected journalist’s objectivity and professionalism. Additionally, development news reporting which seldom offers envelope journalism is being avoided. One alarming result is a shift from a traditional model of journalism, where journalists strive to report any legitimate news, to a public relations model, where news is heavily influenced by source and amount of payments. These results suggest that the public may be short-changed on its informational needs by being fed tactfully structured elitist news. Given the media's role in the development process, this may adversely affect development in the developing countries like Tanzania.   Keywords: Envelope Journalism, Ethics, Professionalism, Journalism, Journalist, and Chequebook Journalism. / Kinondoni District, Dar es Salaam, Tanzania.

Abstract   Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller.  Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser. Vad gäller metod har jag intervjuat respondenterna i enlighet med en semistrukturerad intervjuform samt använt mig av en kvalitativ innehållsanalys. När det kommer till frågan om hur mina respondenter påverkas av hot på ett mentalt plan är några av fallen särskilt anmärkningsvärda. En av journalisterna talar i termer av en slags depression medan en annan berättar att han, som en konsekvens av de hot han utsatts för, ibland överreagerar i helt oskyldiga situationer. Samtidigt har ingen av de journalister, som ingår i denna undersökning, någonsin övervägt att ge upp sitt yrke och det är dessutom relativt ovanligt att man avstår eller modifierar en text på grund av rädsla för repressalier. Mina resultat visar dock att hot mot journalister samt eventuella konsekvenser kan ha en negativ effekt på olika demokratiska ideal. Frågan huruvida dessa hot utgör ett demokratiskt problem är på samma gång en komplex fråga, som är beroende dels av vilka journalistiska uppgifter anammad demokratimodell kräver och dels på situation. Till sist har arbetsgivaren och redaktionerna ett stort ansvar över att hörsamma sina arbetstagare och tillgodose deras behov av stöd och samtal vid upplevelser av hot. Såväl min uppsats, som tidigare forskning, visar att detta inte alltid fungerar som det borde.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier. På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats. Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent. Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer. 36 procent arbetar för företag där den journalistiska självständigheten i produktionen av innehåll kan variera, vilket innebär att de kan vara både journalister eller kommunikatörer.  Tillsammans utgör dessa nästan av hälften av respondenterna i årets undersökning. 70 procent av de före detta journaliststudenterna som i dag arbetar som journalister kan tänka sig att arbeta inom kommunikationsbranschen.

Detta är en kandidatuppsats i journalistik som har för avsikt att göra en lägesbeskrivning på relationen mellan journalistik och public relations. Följande studie har gjorts via två olika metoder: dels via en kvalitativ undersökning i intervjuform och dels via en kvantitativ undersökning i enkätform. Studiens problematisering ligger i journalistens krav på opartiskhet och oberoende till skillnad från och i jämförelse med PR-branschens strävan efter att framföra en viss kund eller organisations intresse. Med denna oundvikliga motsättning i de olika branscherna - samt med utgångspunkten att man inom journalistiken har sett på övergången till PR som att man inom byter sida - ville vi med vår undersökning göra en lägesbeskrivning.  I de 15 kvalitativa intervjuerna har våra respondenter bestått av nio personer med en journalistisk bakgrund som har lämnat journalistiken för en karriär inom public relations och sju yrkesverksamma journalister. Detta för att undersöka uppfattningen inom båda dessa grupper. Vår kvalitativa studie visar att den stora majoriteten i bägge intervjugrupperna inte ser någon större problematik gällande övergången från journalistik till PR. Resultatet visar däremot en tydlig enighet i kritiken mot de journalister som inte helt ”går över” utan som fortfarande tar uppdrag från bägge håll. Majoriteten av de tillfrågade anser även att det finns en problematik i att återgå till journalistiken efter att man jobbat inom public relations.

New technology has created new opportunities for journalists working with web TV. Changes in the work processes have led to new professional roles. According to the theory of media logic such events become news that suits media organizations and working conditions. How does the media logic affect the editorial workflow and how does it affect professional roles? In light of my own experience in various roles in television journalism, I examine how the web TV format shapes the work of journalists. Based on previous research in this area, this thesis also examines the professional role video reporters play and what this new role means in relation to other professional roles in journalism. Previous research shows that the video reporter role offers both opportunities and threats to journalism. (Brännström 2008, Wallace 2009, Nygren & Zuiderveld, 2011, and others). This study, based on participant observation at a web TV editorial desk, shows that the media logic of the format of web TV affects the work process in several ways. First, in terms of how news is produced in the field, and how news is created and re-created from existing material at the production desk. Inasmuch that consumers are increasingly becoming potential producers with cellphone cameras, there is a potential video journalist in every cellphone owner. The pace of work drives journalists to publish at a faster pace, which in turn means less time for reflection. Often the job of the video reporter is to select an in-point and out-point in an interview quickly and publish! This survey also highlights the video reporter’s role in relation to other journalists that work at a web editorial desk. The result shows that there is a difference between video reporters and writing reporters and also that there are differences within the group of video reporters. The study also provides an insight into the journalistic challenges at hand with new differentiations and combinations of roles in journalism within the field of web TV.In light of the observations derived from the material, one can say that the work of the video reporter at a web TV editorial desk is very much molded into a shape, the shape of practice governing the work, or in other words, the media logic controls what kind of video journalism reporters exercise in the production of online web TV.

Univ., Diss.--Passau, 2000. / Literaturverz. S. 221 - 237.

Univ., Diss.--Basel, 2003. / Literaturverz. S. 225 - 239.

Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 2004.

Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss., 2008