本研究旨在探討新聞記者所具備的核心能力，受限於傳統新聞學研究大多以記者具備的「知識」作研究主題，為能更全觀去瞭解記者完成工作任務所需具備的核心能力，本研究由能力理論（competence theory）出發，藉著文獻整理及分析，初步建構出研究記者核心能力的四大面向：「資訊處理」、「科技使用」、「集體協力」及「個人情意」。 研究結果顯示，新聞記者在資訊處理能力上，主要可展現於「發現和界定問題」、「搜尋相關知識及資料」、「分析及整理資訊」及「呈現資訊」，其中擁有專業知識及策略知識是關鍵。在科技使用能力上，記者必須透過外在工具來延伸自身能力，需要發現並發揮科技工具可能的機緣，並讓身心靈習性保持彈性。在集體協作的能力上，記者必須與消息來源有良好的互動，由「建立關係、取得信任」、「談判協商能力」及「衝突處理」來展現能力。在個人情意上，最重要的是工作的動機及價值觀，因此新聞記者必須瞭解且認同作為記者的意義，才有可能為公眾利益去衝撞權威。此外也必須具備高度的「抗壓性」，才能勝任記者一職。 最後，本研究也根據研究結果提出記者核心能力之九大行為指標，作為日後相關調查研究參考。 / This study aims to explore the core competence of a journalist. Previous research mainly focused on the knowledge a journalist should possess, little is known about the core competence. To extend our understandings on this issue, this study constructed the four major analytic frames which were based on the constructs of competence theories. The four main frames are: 1) information processing ability; 2) the ability of using technology; 3) social interaction and 4) personal affection. The results of the study indicated that: 1) a journalist’s information processing ability was exhibited from the ability to identify questions, gather, analyze, and present information. 2) A journalist should be able to utilize external tools/sources to help them complete tasks more efficiently. That is, to figure out available tools and sources,, and to keep themselves flexible. 3) A journalist needs to maintain a harmonious relationship with news sources by gaining trust, using negotiation strategies and dealing with conflicts. It is noteworthy that, the most important competence a journalist needs to possess is the motivation. They must have positive perception on their role and envisage it is their responsibility to fight against the authority for the public interest. In addition, it is also essential for a journalist to handle great pressure from. At last, this study also provides the nine behavioral indicators which derived from the results. These could be the reference for future research.

<p>Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.</p><p> </p>

<p>Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur.</p><p>Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning.</p><p>Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.</p>

This is a qualitative study based on fieldwork carried out in Accra, Ghana April 3 – May 29, 2010. The aim was to shed light on how a selected number of female Ghanaian journalists experience their working conditions from a gender based perspective. The material consists of eight semi-structured interviews ranging from 20 minutes to 1 hour 12 minutes. The interviewees are female, Ghanaian journalists between 23 and 46 years old working in print or broadcast media in Ghana.  The interviews were analyzed thematically resulting in seven sub-headings, all relating to my research questions, which were: - Is being a female journalist in Ghana today in any way a disadvantage/advantage? - How do female journalists in Ghana experience their opportunities to advance and be promoted? - Do female journalists in Ghana experience any differences between them and their male colleagues? Do they report on different kinds of subjects? My analysis conclude there are a number of disadvantages being female within the media in Ghana: there is a perception of female journalists being flirtatious and less professional than male journalists, it is challenging for female journalists to start a family since journalism is a very time-consuming profession and the responsibility for domestic work is still primarily on the woman and, finally, the interviewees experience they have to distinguish themselves from their male colleagues and make their mark as competent and professional to really be taken seriously. Concerning the opportunity to get promoted there is a contradiction; the interviewees all experience they have the opportunity to get promoted as long as they work hard, nevertheless they recognize a male-domination among their executives and expresses an awareness of gender based promotions. The interviewees claim they can report on whatever subjects they want, but they all express an awareness of the distinction between topics primarily covered by women and others by men. This contradiction is similar to the one articulated above. To sum up, there is a discrepancy between how the interviewees felt about their own situation and how they perceive the inequality issues surrounding them.

Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur. Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning. Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv undersöka hur dagspress framställer makthavare, det vill säga beslutsfattande kvinnor och män på höga positioner inom näringsliv och politik. Undersökningen har fokuserat på om gestaltningarna sker utifrån könsstereotyper och hur det i sådana fall ser ut. Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Undersökningen har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys av artiklar som innehåller personintervjuer, där makthavaren får komma till tals genom citat och i löpande text. Utgångspunkten har varit en specifik mall och övergripande frågeställningar för att få reda på hur kvinnor och män på höga positioner i samhället skildras. En jämförelse mellan de båda könen har gjorts för att upptäcka likheter respektive olikheter. Resultatet är att män och kvinnor i vissa fall skildras utifrån könskodade ord. Det vill säga att kvinnor framställs efter typiskt kvinnliga könskodade ord och män efter typiskt manliga könskodade ord. Även bildmässigt framställs kvinnor och män i viss mån efter könsstereotyper, kvinnor ler och män ser hårda ut. En slutsats av studien är att journalister inom dagspress måste bli mer medvetna om hur de skildrar makthavare och vilka ord de använder för att beskriva män respektive kvinnor. Nyckelord: Makt, stereotyper, genus, män, kvinnor, beslutsfattare, journalistik, dagspress, dagstidning, beslutsmakt, media, press, journalist, jämställdhet

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.

The 1980s as a decade is characterized by the proliferation of new information and communication technologies as well as the expansion of US-led economic policy following the economic depression of the 1970s. Deregulation, privatization and the withdrawal of the state from many areas due to the disintegration of the welfare state model were all common all around the world. All these significant changes affected the structure of the labour market, the work organization and the framework for the employment relationship. As with any industry in the world, the organisation of the media has dramatically changed since the 1980s, the most important being the alteration of media ownership patterns. Indeed, in Turkey, the traditional media proprietors who were also journalists themselves replaced big trustees. This followed by journalists giving priority to the interests of the media proprietors&rsquo / . Thus, the media became a hegemonic tool and journalists accepted working under the ideological pressure with the belief that they could not be successful unless they played the game according the rules. It was with these changes that the deunionization has emerged. Bosses aimed at decreasing the power of the union at the workplace and pulverize workers&rsquo / reaction. This study presents the results of a field study consisting of a survey of 285 journalists among which there are unionised as well as non-unionised members and in-depth interviews with 35 journalists who occupy posts such as editors, chief editors or managers. The study reveals that most journalists choose not to become a member of a union due to the fear of losing their jobs. Factors such as the structure of the media, the employment legislation and the organisation of the unions are also important in understanding the journalists&rsquo / conception of unionization. Furthermore, the lack of class consciousness among journalists also causes denunionazation in the media sector. Today, most journalists believe that they belong to the elite class of the society just like the media proprietors. Therefore, it becomes inevitable for them to represent their bosses&rsquo / class and act according to the media group&rsquo / s expectations and business interests.

Disertacijoje nagrinėjamas žurnalistų suvoktų ir rutininėje darbo praktikoje taikomų profesinių vertybių santykis su jų vykdoma informacijos ieškos, apdorojimo ir skelbimo veikla, šių plotmių neatitikimas, dėl ko tampa galimas manipuliacijos naudojimas ir žurnalistų dalyvavimas manipuliaciniuose scenarijuose. Darbe teoriškai pagrįstas žurnalistų profesinių vertybių tyrimas ir aptarti nacionalinės žiniasklaidos instituto galios kultūrinis ir ekonominis kontekstai. Atlikus empirinį tyrimą nustatyti vienpusio, abipusio ir mišraus poveikio komunikaciniai santykiai, išanalizuota sąveikos partnerių padėtis. Empirinio tyrimo duomenys leido nustatyti galimus žurnalistų manipuliacinio mentaliteto tipus. Atitinkamai buvo konstatuotas manipuliacijos vertinimo ir naudojimo santykis, fiksuotas komercinio intereso paskatintas manipuliacijos naudojimo ir žurnalistų atlyginimo dydžio ryšys, išnagrinėta manipuliacijos naudojimo dažnumo ir tokio elgesio sąmoningumo sąsaja, išanalizuotas manipuliacijos naudojimo dažnumo ir žurnalistų profesinėms vertybėms priešingo elgesio aktyvumo santykis. Darbe taip pat aptarta kintanti cenzūros ir šiuolaikinė žurnalistikos misijos samprata, nustatyta žurnalistų vieta naujienų vadybos manipuliaciniuose scenarijuose. Tyrimas leido padaryti išvadą, jog naujienų vadybos intervencija į naujienų gamybos procesą yra ekonominių veiksnių nulemto savanaudiškų žurnalistų ir šaltinių profesinių interesų proveržio pasekmė. Naujienų vadyba turi neigiamą poveikį... [toliau žr. visą tekstą] / The problem investigated in the dissertation is the relationship between journalists’ understanding and practice of the professional values in their daily routines and the expansion of news management scenarios into the news production stages. Work presents theoretical framework for the analysis of the professional values as well as the analyses of the power of national media in cultural and economic contexts. Empirical research let to confirm the types of communicative relationships: that of the one-way effect, the mutual effect, and that of the hybrid effect and showed the dynamic position of the journalists during the social interactions of their professional activities. Types of possible manipulative mentality were distinguished in the work. A link between the evaluation of the manipulation and its use was found. The research also showed the relation between the use of the manipulation originated from the materialistic interest and the size of the journalists’ salaries. The connection between the frequency of the manipulation use and the awareness of the use was indicated. The ties between the rate of the manipulation use and the activeness of the contradictory to the professional values behavior were investigated. The research has permitted the detection of manipulative schemes. The use of the manipulation is more often along with the pragmatic professional values. The dissertation states that news management intervention to the news production process is influenced by... [to full text]

The problem investigated in the dissertation is the relationship between journalists’ understanding and practice of the professional values in their daily routines and the expansion of news management scenarios into the news production stages. Work presents theoretical framework for the analysis of the professional values as well as the analyses of the power of national media in cultural and economic contexts. Empirical research let to confirm the types of communicative relationships: that of the one-way effect, the mutual effect, and that of the hybrid effect and showed the dynamic position of the journalists during the social interactions of their professional activities. Types of possible manipulative mentality were distinguished in the work. A link between the evaluation of the manipulation and its use was found. The research also showed the relation between the use of the manipulation originated from the materialistic interest and the size of the journalists’ salaries. The connection between the frequency of the manipulation use and the awareness of the use was indicated. The ties between the rate of the manipulation use and the activeness of the contradictory to the professional values behavior were investigated. The research has permitted the detection of manipulative schemes. The use of the manipulation is more often along with the pragmatic professional values. The dissertation states that news management intervention to the news production process is influenced by... [to full text] / Disertacijoje nagrinėjamas žurnalistų suvoktų ir rutininėje darbo praktikoje taikomų profesinių vertybių santykis su jų vykdoma informacijos ieškos, apdorojimo ir skelbimo veikla, šių plotmių neatitikimas, dėl ko tampa galimas manipuliacijos naudojimas ir žurnalistų dalyvavimas manipuliaciniuose scenarijuose. Darbe teoriškai pagrįstas žurnalistų profesinių vertybių tyrimas ir aptarti nacionalinės žiniasklaidos instituto galios kultūrinis ir ekonominis kontekstai. Atlikus empirinį tyrimą nustatyti vienpusio, abipusio ir mišraus poveikio komunikaciniai santykiai, išanalizuota sąveikos partnerių padėtis. Empirinio tyrimo duomenys leido nustatyti galimus žurnalistų manipuliacinio mentaliteto tipus. Atitinkamai buvo konstatuotas manipuliacijos vertinimo ir naudojimo santykis, fiksuotas komercinio intereso paskatintas manipuliacijos naudojimo ir žurnalistų atlyginimo dydžio ryšys, išnagrinėta manipuliacijos naudojimo dažnumo ir tokio elgesio sąmoningumo sąsaja, išanalizuotas manipuliacijos naudojimo dažnumo ir žurnalistų profesinėms vertybėms priešingo elgesio aktyvumo santykis. Darbe taip pat aptarta kintanti cenzūros ir šiuolaikinė žurnalistikos misijos samprata, nustatyta žurnalistų vieta naujienų vadybos manipuliaciniuose scenarijuose. Tyrimas leido padaryti išvadą, jog naujienų vadybos intervencija į naujienų gamybos procesą yra ekonominių veiksnių nulemto savanaudiškų žurnalistų ir šaltinių profesinių interesų proveržio pasekmė. Naujienų vadyba turi neigiamą poveikį... [toliau žr. visą tekstą]