This thesis is based on the premise that questions about human affairs, including questions about art, need to be considered in the context of our deep history as a species. Darwinian theories of human existence have given scholars in evolutionary psychology the chance to analyze human cognition, emotions, and behaviour by considering the trajectory of our evolution and how that has shaped our current situation. Taking a Darwinian literary approach, this thesis tries to answer one of the main questions about James Joyce’s novel, Ulysses: What is the purpose behind a style that many find so difficult in this novel? In order to answer this question, I explore the adaptive purposes of literature (in general) and stylistic experimentation (in particular). I argue that art can be seen as a form of sexual display where stylistic difficulty and originality are ways of indicating fitness for survival. In this way, both the author and readers of Ulysses spend their time and energy to produce and consume the difficult style of Ulysses because they find pleasure in an activity that is adaptively useful. Furthermore, I suggest that earning social status could have been an evolutionary motive for both the authors and readers of difficult modernist texts, including Ulysses. To support this, I show how gaining social status is part of other sexual ornamentation that handicap the displayer by imposing excessive difficulty in terms of the time and energy needed to put on those displays of fitness. / Graduate / 2018-10-23

Introduktion: Postoperativ smärta uppkommer till följd att kirurgiskt ingrepp och många patienter upplever svår eller måttlig smärta efter operation. För att smärtlindra patienter krävs en smärtbedömning som sjuksköterskan har det övergripande ansvaret över. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av den postoperativa smärtan hos patienter. Metod: 13 vetenskapliga artiklar har anträffats genom sökningar i Pubmed och Cinahl som analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och visar strategier för sjuksköterskan att bedöma postoperativ smärta samt faktorer som påverkar sjuksköterskans postoperativa smärtbedömning. Diskussion: Verbala och icke-verbala strategier vid postoperativ smärtbedömning lyfts fram som viktiga, ytterligare studier visar på liknande fynd. Även kommunikationen och relationens betydelse vid smärtbedömningen diskuteras och Joyce Travelbee ger en ökad förståelse för dessa områden. Slutsats: Sjuksköterskan kan använda olika metoder för att bedöma patientens postoperativa smärta. Att se patientens i sin helhet och väva in bedömningsinstrument i bedömningen. Resultatet lyfter fram olika påverkande faktorer som kan vara bra att ta hänsyn till som sjuksköterska. / <p>Godkännnande datum: 2017-03-20</p>

No description available.

The general theme of this thesis is Paternity and the Search for Knowledge in the works of James Joyce and Marcel Proust, specifically, in A Portrait of the Artist as a Young Man, Ulysses, and A la Recherche du Temps Perdu. Two main sets of characters are compared in the novels; the young artists, or would-be artists, Stephen and Marcel, and the older, experienced men-of-the-world who become their mentors, Bloom and Swann. Both young artists must overcome a fear of the physical world which tends to make them ineffectual dreamers, self-romanticizers. Stephen has been taught to deny the physical side of his nature by family and society. Marcel's fear of suffering and overdependence on others also has its origin in his family life. Neither young poet can create until he has been immersed in the physical experience of life, and has attained that knowledge of good and evil in himself and others which is the goal of his quest. Bloom and Swann are ‘father-figures’ in two senses; they 'educate' the young lads by initiating them into life, and they are themselves very much involved in the cycles of physical creation. Their roles are discussed in the light of various mythologies; specifically; Classical, Medieval, and Jewish. An intensive study of flower imagery in the three novels helps to elucidate further their roles as 'Earth-Fathers.' / Arts, Faculty of / English, Department of / Graduate

This project is a literature-focused investigation of age-related discourse in the Modernist texts of James Joyce, Jean Rhys, and George Orwell. This study locates anxiety about ageing as a consistent trope of Modernist literature in reaction to the shifting and uncertain landscape of the period. Despite the meaningful differences in perspective, gender, nationality, and chronological placement of these authors within the spectrum of the Modernist period, each foregrounds age anxiety as a central theme and tension in their works. Incorporating dread around ageing in distinct manners, these authors expose the irreconcilable disconnect between a cultural call for newness and the inevitable ageing of the authors themselves. This study highlights the largely unexamined motif of age anxiety in the work of Modernism’s most esteemed and compelling authors.

No description available.

Charles Stewart Parnell was James Joyce's most significant political influence to a degree that has yet to be fully acknowledged or explored. This thesis proposes a "theory of Parnell" in Joyce's works up to the end of Ulysses, arguing that close attention to Parnell's evolution points to a significant shift in the evolution of Joyce's literary forms. In Joyce's juvenilia, political writings, and early fiction, Parnell always appears with a heroic, even Messianic, cast, which the most significant moments in the fiction pair with a strict adherence to dramatic forms. However, significant moments in both "Ivy Day in the Committee Room" and A Portrait of the Artist as a Young Man lay the groundwork for stylistic and representative transformations in Ulysses. In that novel, the myth of Parnell is deflated, even as Joyce appropriates its most essential qualities in the development of his panoply of styles. Episodes from "Telemachus" to "Wandering Rocks" critically examine the myth of Parnell even as they link it with the constraints of dramatic forms. Later episodes, most notably "Cyclops," "Circe," and "Eumaeus" attempt to make use of elements of "Parnellite" style, training a community of readers in acts of collective imagination that keep the Parnellite spirit alive by moving away from a strict focus on his historical specificity.

No description available.

Bakgrund: På senaste åren har Sverige sett en stor invandringsökning, och som konsekvens har behovet av tolkar inom hälso- och sjukvården ökat. Migrantgrupper har flera vårdbehov som inte är adresserade vilket resulterat i en belastning på hälso- och sjukvården. På grund av språkbarriärer resulterar det till att sjuksköterskans förmåga att kommunicera funktionellt med patienten och identifiera vårdbehov försämras. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att kommunicera med patienter via tolk. Metod: Litteraturöversiktens resultat sammanställs utifrån 11 kvalitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån Fribergs granskningsmall. Analysen utfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatets huvudfynd är relationen mellan sjuksköterskan, patienten och tolken, vilket visar på utmaningar i kommunikationen som resulterar till ett sämre förhållande. Sjuksköterskans upplevelse av telefon- och videotolk, beskriver sjuksköterskans upplevelse av att använda telefon- och videotolk och dess potential. Utmaningar och praktiska fördelar med informella tolkar, visar vilka risker som finns vid användning av informella tolkar och när det kan vara nödvändigt. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens huvudfynd med interaktionsteorin av Joyce Travelbee. Det pekar på utmaningar i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten med olika språkbehov och utforskar tolkens funktion i sammanhanget. Samt diskuteras kring potentiella lösningar eller strategier till att främja kommunikationen. Slutsats: På grund av ökad invandring ökar behovet av tolkar vilket påverkar sjuksköterskans förmåga att ge säker och patientcentrerad vård. Mer utbildning och teknologiska lösningar som telefon- och videotolkning kan hjälpa till att hantera dessa hinder. / <p>2023-12-20</p>

No description available.