Skärpta straff är ett återkommande ämne inom svensk media och bland allmänheten. Syftet med det aktuella arbetet är att kvalitativt undersöka hur aktörer inom rättsväsendet upplever effekter och konsekvenser av straffskärpningar samt hur straffskärpningar riktade mot organiserad brottslighet kan tänkas påverka deras arbete. Genom semistrukturerade intervjuer intervjuades nio representanter från fyra myndigheter inom rättsväsendet och analyserades därefter genom en tematisk analys. De fyra myndigheterna bestod av Polismyndigheten, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten samt Sveriges domstolar. Resultatet påvisar att intervjupersonerna resonerade kring både potentiella för- och nackdelar med straffskärpningar. Med återkommande referering till det aktuella läget för aktörerna och deras redan höga arbetsbelastning, konstaterades ett återkommande tema. Nämligen att skärpta straff möjligen kan resultera i en liten vinst för det brottsförebyggande arbetet och arbetet mot organiserad brottslighet i form av att eliminera kriminellas möjligheter att begå brott i det öppna samhället, genom inkapacitering. Dock poängterade intervjupersonerna att myndigheternas arbetsbelastning troligen skulle komma att öka drastiskt som en direkt konsekvens. Med tanke på det aktuella samhällsklimatet och det politiska drivet att skärpa straff, är det av stor vikt att de påverkade myndigheter som får i uppdrag att efterleva policyer och anpassa arbetet utifrån dessa, beaktas. Det är viktigt att Sveriges brottsförebyggande åtgärder anammar ett långsiktigt perspektiv, vilket är eftersträvansvärt. För att uppnå detta mål krävs det dock att relevanta myndigheter inkluderas i diskussionen och de policyskapande processerna som styr Sveriges brottsförebyggande arbete. Framtida forskning bör sträva efter en fördjupad förståelse av kunskapen och erfarenheten som aktörer inom rättsväsendet besitter, samt hur denna kompetens kan nyttjas vid framtagandet av brottsförebyggande åtgärder och strategier. / Harsher sentencing is a common topic of discussion in Swedish media and repeatedly permeates the zeitgeist of the populus. The aim of the present study is to qualitatively investigate how judiciary agencies perceive effects and consequences of harsher sentencing, and furthermore how harsher sentencing regarding organized crime could impact their work. Through semi-structured interviews nine representatives from four different judiciary agencies were interviewed and analyzed through thematic analysis. These judiciary agencies being the police, the correctional services, the public prosecutor’s office and the courts of Sweden. The results indicate that representatives from the judiciary agencies could see both advantages and disadvantages regarding harsher sentencing. However given the current state of Swedish judiciary agencies and the already high workload that these agencies operate under, a recurring theme was that harsher sentencing would result in a possible minimal gain in regards to preventing crime and organized crime through the means of incapacitating the offender and hindering possibilities of further criminality. However the workload would likely dramatically increase as a result of increased incapacitation. Given the current political drive to commit to harsher sentencing, it would be beneficial to start listening to the affected agencies who are charged with enacting said policies and working through their consequences. It is important that Sweden's crime preventative measures start embracing long-term thinking, which is a worthwhile goal. However a prerequisite for this goal is to include relevant agencies in the discussion and policymaking that guides Swedish crime preventive measures. Implications for further research is to strive towards gaining a deeper understanding of the knowledge and experiences that are found within judiciary agencies and how these insights should be considered for future crime preventative measures.