This paper aims to review the criminal policy presented on the Social Democrats and theModerates official website with respect to the incapacitative effect, and seeks to examine theextent to which the political parties presented an evidence-based criminal policy regardingincapacitative effect. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative content analysiswas carried out on each party's criminal policy, found on their websites. Political content wasthen set in relation to criminological research regarding the phenomenon. The Social Democratsdo not express anything in direct terms about the incapacitative effect, although their policiesindirectly imply a belief in the effect. The Moderates highlighted the incapacitative effect as acrime prevention measure, which is not in accordance with the research presented by the study.The parties, preferably the Moderates, have an overconfidence in the crime prevention effect ofthe incapacitation effect when compared to what the empirical evidence maintains.

Denna studie syftade till att undersöka hur uppfattningar skiljer sigavseende den brottsförebyggande effekten av inkapacitering respektive behandling. Syftet var också att undersöka i vilken utsträckning uppfattningar skiljer sig i den manliga populationen och i den kvinnliga populationen, samt hur dessa uppfattningar skiljer sig mellan könen. Urvalet bestod av totalt 151 respondenter, varav 77 var män och 73 var kvinnor (M=24,83 år, SD=5,69). Respondenterna fick ta del av ett antal vinjetter med tillhörande påståenden i en webbenkät, och resultaten visade att behandling uppfattades vara effektivare i ett brottsförebyggande syfte än inkapacitering. Denna skillnad kan dock ha varit ett resultat av att kvinnorna i högre uträckning hade en positiv uppfattning om effekten av behandling i jämförelse med inkapacitering, eftersom det i den manliga populationen inte fanns någon signifikant skillnad. Det kunde heller inte påvisas en signifikant skillnad mellan könen vad gäller deras uppfattningar om den brottsförebyggande effekten av inkapacitering respektive behandling. Studiens resultat går i linje med “Moral development theory” och dess aspekt om att kvinnor är mer empatiska och omhändertagande och därför uppfattar behandling som mer effektivt vad gäller att förebygga brott. Baserat på studiens resultat och hur de kontrasterar med tidigare forskning, problematiseras allmänhetens ökade inflytande på kriminalpolitiken. / The purpose of this study was to examine how the perception of incapacitation and rehabilitation differs in regard to their crimeprevention effects. The purpose was furthermore to examine to what extent these perceptions differ in the male population and in the female population, and how these perceptions differ between the two genders.The sample consisted of 151 respondents, of which 77 were men and 73 were women (M=24,83 years, SD=5,69). The respondents were presented to a number of case descriptions and related statements in a web questionnaire, and the results showed higher support for the rehabilitation perspective than incapacitation regarding the perception of their crime prevention effects. Though, this difference could have been a resault of the fact that women were more positive to the rehabilitation perspective than incapacitation for a crime prevention purpose. Thus, in the male population there was no difference in the perception of the crime prevention effect of rehabilitation compared to incapacitation. Neither could any significant differences be found between the genders in their perceptions. The results of the study can be explained by the “Moral development theory”, and its aspect of women being more empathic and care taking and therefore have a positive perception of rehabilitation and its crime prevention effect. Based on the results of the study and how they differ from earlier research, the public’s influence on criminal policy is problematised.

Skärpta straff är ett återkommande ämne inom svensk media och bland allmänheten. Syftet med det aktuella arbetet är att kvalitativt undersöka hur aktörer inom rättsväsendet upplever effekter och konsekvenser av straffskärpningar samt hur straffskärpningar riktade mot organiserad brottslighet kan tänkas påverka deras arbete. Genom semistrukturerade intervjuer intervjuades nio representanter från fyra myndigheter inom rättsväsendet och analyserades därefter genom en tematisk analys. De fyra myndigheterna bestod av Polismyndigheten, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten samt Sveriges domstolar. Resultatet påvisar att intervjupersonerna resonerade kring både potentiella för- och nackdelar med straffskärpningar. Med återkommande referering till det aktuella läget för aktörerna och deras redan höga arbetsbelastning, konstaterades ett återkommande tema. Nämligen att skärpta straff möjligen kan resultera i en liten vinst för det brottsförebyggande arbetet och arbetet mot organiserad brottslighet i form av att eliminera kriminellas möjligheter att begå brott i det öppna samhället, genom inkapacitering. Dock poängterade intervjupersonerna att myndigheternas arbetsbelastning troligen skulle komma att öka drastiskt som en direkt konsekvens. Med tanke på det aktuella samhällsklimatet och det politiska drivet att skärpa straff, är det av stor vikt att de påverkade myndigheter som får i uppdrag att efterleva policyer och anpassa arbetet utifrån dessa, beaktas. Det är viktigt att Sveriges brottsförebyggande åtgärder anammar ett långsiktigt perspektiv, vilket är eftersträvansvärt. För att uppnå detta mål krävs det dock att relevanta myndigheter inkluderas i diskussionen och de policyskapande processerna som styr Sveriges brottsförebyggande arbete. Framtida forskning bör sträva efter en fördjupad förståelse av kunskapen och erfarenheten som aktörer inom rättsväsendet besitter, samt hur denna kompetens kan nyttjas vid framtagandet av brottsförebyggande åtgärder och strategier. / Harsher sentencing is a common topic of discussion in Swedish media and repeatedly permeates the zeitgeist of the populus. The aim of the present study is to qualitatively investigate how judiciary agencies perceive effects and consequences of harsher sentencing, and furthermore how harsher sentencing regarding organized crime could impact their work. Through semi-structured interviews nine representatives from four different judiciary agencies were interviewed and analyzed through thematic analysis. These judiciary agencies being the police, the correctional services, the public prosecutor’s office and the courts of Sweden. The results indicate that representatives from the judiciary agencies could see both advantages and disadvantages regarding harsher sentencing. However given the current state of Swedish judiciary agencies and the already high workload that these agencies operate under, a recurring theme was that harsher sentencing would result in a possible minimal gain in regards to preventing crime and organized crime through the means of incapacitating the offender and hindering possibilities of further criminality. However the workload would likely dramatically increase as a result of increased incapacitation. Given the current political drive to commit to harsher sentencing, it would be beneficial to start listening to the affected agencies who are charged with enacting said policies and working through their consequences. It is important that Sweden's crime preventative measures start embracing long-term thinking, which is a worthwhile goal. However a prerequisite for this goal is to include relevant agencies in the discussion and policymaking that guides Swedish crime preventive measures. Implications for further research is to strive towards gaining a deeper understanding of the knowledge and experiences that are found within judiciary agencies and how these insights should be considered for future crime preventative measures.