Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur svenskundervisningen påverkas av plagiering från Internet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på hur svensklärare definierar begreppet plagiering, hur de resonerar kring plagiering, om plagieringsrisken påverkat undervisningen och i så fall vilka pedagogiska följder det fått. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning inom området plagiering bland unga.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att plagiering är relativt lätt att upptäcka för svensklärare och ofta kan undvikas med ett förebyggande pedagogiskt arbete, till exempel genom att formulera uppgifterna så att svaret inte går att hitta på Internet. Resultaten visar också att det bland eleverna förekommer oavsiktlig plagiering, dels beroende på otillräcklig kunskap om referat- och källhänvisningsteknik, dels på grund av en inställning att det som finns på Internet tillhör alla och kan användas utan hänsyn till upphovsperson.

I denna uppsats undersöks det nationella provets skriftliga del i Svenska 1 och Svenska 3. Undersökningen syftar till att ta reda på hur elever hanterar källor för att se hur de är rustade för vidare studier och/eller ett liv i dagens informationssamhälle. Totalt har 40 elevlösningar genomsökts efter omarkerad avskrift, patchwriting, citat och källhänvisningar. Resultaten visar att många elever återanvänder språk från källtexterna genom att skriva av eller genom att göra mindre förändringar i källtextens språk. Denna tendens förekommer på samtliga betygsnivåer i både Svenska 1 och Svenska 3, även om patchwriting och antalet ord i avskrifter generellt minskar i takt med att betygsnivån stiger. I de fall eleverna använder citat är nära hälften felaktiga, främst på grund av korrekturfel. I både Svenska 1 och i Svenska 3 är källhänvisningarna dessutom många gånger ofullständiga. Detta gäller främst för de lägre betygsstegen, medan samtliga elevlösningar på A-nivå i båda kurser innehåller fullständiga källhänvisningar. Trots detta är det dock inte alltid tydligt för läsaren när information från källan presenteras, eftersom vissa elever inte skiljer mellan egna och andras tankar. Otydlig källanvändning förekommer endast på F- och E-nivå i Svenska 3, men i Svenska 1 förekommer det även på C- och A-nivå. / This paper examines the written national test in courses Swedish 1 and Swedish 3. The study aims to find out how students handle sources to learn how they are equipped for further studies and/or a life in today's information society. In total, 40 essays have been searched for copying, patchwriting, quotes and source references. The results show that many students reuse language ​​from their sources by copying or by making minor changes to the source language. This tendency occurs at all grades in both Swedish 1 and Swedish 3, although patchwriting and the number of words in copied strings generally decrease in the higher grades. In cases where students use quotes, almost half are incorrect, mainly because of proofreading errors. In both Swedish 1 and Swedish 3, the source references are often incomplete. This is especially true for the lower grades, whereas all essays that received A’s in both courses contain complete source references. Nevertheless, it is not always clear to the reader when information from the source is presented, as some students do not differentiate between their own and others' thoughts. Unclear source usage occurs only at grades F and E in Swedish 3, but in Swedish 1 it also occurs at grades C and A.