<p>På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.</p>

<p>Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats. Resultaten från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk vetenskapsansats och analyserats med hjälp av Aaron Antonovskys hälsoteori – KASAM. Vad som framkom under studien var att lärarna hade svårt att definiera begreppet hälsa, men det visade sig att den fysiska delen av hälsan var den dominerande i undervisningen. De hälso- och livsstilsfrågor som främst uppmärksammas är kost och fysisk aktivitet. För att nå ut till eleverna med hälsoundervisningen försöker lärarna väva in teori i den praktiska undervisningen, detta för att eleverna ska förstå sambandet mellan teorin och praktiken. Hälsans främsta betydelse för ämnet och eleverna enligt lärarna är samhällets utveckling mot allt mer stillasittande och ohälsosamma livsstilar.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa. Anledningen till att vi valt att göra denna studie är för att vi anser att hälsa är ett ämne det samtalas mycket om vad gäller undervisningen i skolan. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.</p><p> </p><p>Forskning visar att det patogena perspektivet dominerar vad gäller hälsoundervisningen i skolan. Historiskt sett kan man också se att ämnet idrott och hälsa alltid präglats av fysisk aktivitet, något som tycks vara det mest framträdande i undervisningen även idag. Mikael Quennerstedt (2006) hävdar att idrottsämnet bör anta ett mer salutogent perspektiv på hälsa där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet. Aron Antonovsky (1991) har utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM) där det salutogena perspektivet bör betraktas som avgörande för att förstå en persons hälsa och hälsoutveckling.</p><p> </p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervju metod när vi intervjuar sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Denna metod valdes eftersom vi vill få en djupare inblick av ungdomars betraktelse av hälsa och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även använt oss av en textanalys för att undersöka hur hälsoundervisningen uttrycks i kursplanen samt bedrivs i skolan.</p><p> </p><p>I resultatredovisningen samlas vissa citat utifrån de svar vi tycker har störst betydelse för studien. De svar/citat som framkommer under intervjuerna tolkar vi enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyserar utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Resultatet visar att ungdomarna betraktar hälsa som något fysiskt där kost och motion är det centrala. Enligt vår analys överensstämmer ungdomarnas syn med det undervisningen i ämnet idrott och hälsa påvisar.</p>

På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.

Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa. Anledningen till att vi valt att göra denna studie är för att vi anser att hälsa är ett ämne det samtalas mycket om vad gäller undervisningen i skolan. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.   Forskning visar att det patogena perspektivet dominerar vad gäller hälsoundervisningen i skolan. Historiskt sett kan man också se att ämnet idrott och hälsa alltid präglats av fysisk aktivitet, något som tycks vara det mest framträdande i undervisningen även idag. Mikael Quennerstedt (2006) hävdar att idrottsämnet bör anta ett mer salutogent perspektiv på hälsa där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet. Aron Antonovsky (1991) har utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM) där det salutogena perspektivet bör betraktas som avgörande för att förstå en persons hälsa och hälsoutveckling.   Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervju metod när vi intervjuar sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Denna metod valdes eftersom vi vill få en djupare inblick av ungdomars betraktelse av hälsa och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även använt oss av en textanalys för att undersöka hur hälsoundervisningen uttrycks i kursplanen samt bedrivs i skolan.   I resultatredovisningen samlas vissa citat utifrån de svar vi tycker har störst betydelse för studien. De svar/citat som framkommer under intervjuerna tolkar vi enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyserar utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Resultatet visar att ungdomarna betraktar hälsa som något fysiskt där kost och motion är det centrala. Enligt vår analys överensstämmer ungdomarnas syn med det undervisningen i ämnet idrott och hälsa påvisar.

Skolan är en viktig arena för att främja barns långsiktiga hälsa samt att elever ska uppleva idrott och hälsa undervisningen som något positivt. Utifrån denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolämnet idrott och hälsa. Studien byggde på två fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i årskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration från systematisk textkondensering. Resultatet visar att skolämnet idrott och hälsa var förknippat med lek, glädje och en viktig timme att komma bort från klassrummet. Bollsport var mest förkommande under lektionstid medan de hade mindre av dans och gymnastik. I diskussion med eleverna märktes att de typiska “manliga” aktiviteterna var de som dominerande lektionerna, där fotboll och innebandy var de aktiviteter som utfördes allra mest. Uppsatsen slutsats ut ifrån den genusteoretiska analysen visade att deltagarna i studien själva konstruerar genus, alltså vilka idrottsaktiviteter som var maskulina respektive feminina. Respondenterna påtalade att läraren har en central roll i utformande av aktiviteter. Framtida forskning bör därför utifrån ett genusperspektiv rikta fokus på läraren.

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka elevens läsvanor och synliggöra vad som väcker läslust hos elever som regelbundet läser böcker på sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex läsvana elever i årskurs 4 samt deras klasslärare.  Som metod använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas läsning, för deras läslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv känsla vid läsningen, där några beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville läsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde även beskriva flera goda fördelar med deras litteraturläsning, både praktiska och mer personliga. Lärarinformanten beskrev flera olika arbetsmetoder som kunde tänkas främja läslusten och intresset för litteratur, dock var flertalet beskrivna arbetssätt inte aktuella i den nuvarande klassen på grund av olika omständigheter, bland annat för stort elevantal.  Några faktorer som kan ha inverkat på elevernas läslust framkom i studien, bland annat att samtliga elever själva fick välja vilken litteratur de ville läsa och att de hade en omgivning hemma som var tillåtande och uppmuntrande till läsningen.

I denna rapport undersöks på vilka sätt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfällena har givit dem. Vi har även undersökt vad det är i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vår undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen är fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagoger känner en stark må bra-känsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfällen. Flera effekter som framkommer är att kommunikationen förbättras och att pedagogerna ser grupphandledning som en mycket god kompetensutveckling. Vi kom även fram till att det är flera olika faktorer som påverkar så att det blir en god grupphandledning.

No description available.

Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats. Resultaten från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk vetenskapsansats och analyserats med hjälp av Aaron Antonovskys hälsoteori – KASAM. Vad som framkom under studien var att lärarna hade svårt att definiera begreppet hälsa, men det visade sig att den fysiska delen av hälsan var den dominerande i undervisningen. De hälso- och livsstilsfrågor som främst uppmärksammas är kost och fysisk aktivitet. För att nå ut till eleverna med hälsoundervisningen försöker lärarna väva in teori i den praktiska undervisningen, detta för att eleverna ska förstå sambandet mellan teorin och praktiken. Hälsans främsta betydelse för ämnet och eleverna enligt lärarna är samhällets utveckling mot allt mer stillasittande och ohälsosamma livsstilar.