Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka emotionernas roll i vår etik. Detta har jag undersökt med hjälp av filosofen Martha Nussbaum, vilken har utformat en väl tilltagen teori om både emotioner och dess roll i etik. Genom att sätta upp tre punkter på vad en teori om emotioners roll i etik bör innehålla, (1. innehåll, 2. giltighet, 3. a) motivation och b) handling) har jag tolkat och analyserat Nussbaums teori, som hon skriver om i sina böcker Hiding from humanity: disgust, shame, and the law och Upheavals of thought: the intelligence of emotions. Nussbaums teori har behandlat alla punkter jag ställde upp och bör därmed anses vara komplett, om än inte helt övertygande på alla punkter. Det hon kommit fram till är: En emotion består av kognitiva processer som genom sitt fokus på ett medvetet objekt bildar övertygelser och värderingar om sådant som berör det vi tillskriver vara viktigt. Emotionen har inte ensamt giltighet att besluta huruvida en handling är rätt eller fel. a) Den har en stark motiverande funktion, men innebär inte att en 3 b) handling måste äga rum. Nussbaums teori är väl utarbetad när hon förklarar varför det är viktigt att emotionen bör ha en roll i vår etik. Teorin är dock mindre utarbetad, och mindre övertygande, när det gäller att förklara hur det ska gå till när vi adapterar emotionerna på etiken.

Titel: ”Do you have the feeling? – En studie i rekryterares användande av känslan i en rekryteringsprocess” Författare: Henrik Hagström och Robin Ullström Handledare: Annika Schilling Program: Human Resource Management, Vårterminen 2014 , Linnéuniversitetet Nyckelord: Rekrytering, magkänsla, känsla, rekryteringsprocess,    Syfte: Syftet med den här kandidatuppsatsen är att visa rekryterares inställning till “känslan” och hur den används i en rekryteringsprocess. Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats med en kvalitativ strategi. Antalet kvalitativa intervjuer som har genomförts är sju stycken med personer med rekryteringsansvar.   Teori: Vi har behandlat teorier kring hur en rekryteringprocess teoretiskt bör se ut, Vi har även sett till olika typer av kompetens och hur magkänsla, känsla och intuition spelar in i människors agerande och tyckande. Då teori om just magkänsla är svår att komma över har vi likställt intuition och professionell kompetens med magkänsla. Empiri: Uppsatsens utgångspunkt ligger i det empiriskt insamlade materialet som består av det primärdata vi samlat in. Empirin består av sju kvalitativa intervjuer på sex olika företag. Företagen har ingen koppling till uppsatsen utan det är intervjupersonernas position som har varit det intressanta för oss. Slutsats: De slutsatser vi kommit fram till är att användningen av känsla vid rekrytering är ett bra verktyg om den används på rätt sätt. En medvetenhet och en självkritisk inställning till känslan är viktig för att kunna optimalt kunna använda den som verktyg. Med yrkeserfarenhet kommer också insikten med hur och när användandet av känslan kan användas.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att förstå hur barns känslor kan påverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgå från vår hypotes att musik av skilda karaktärer påverkar barn på olika sätt. Undersökningen är baserad på 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina känslor till musiken via ett annat kreativt instrument nämligen, att måla. Utifrån en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrån två olika musikstycken. I enlighet med vår hypotes kunde vi se och få belägg för att musiken har en känslomässig och fysisk inverkan beroende på musikens karaktär. I resultatet kan vi se att barnens reaktioner av musiken är varierad, vissa barn kände olust inför den medan andra kände glädje och visade en hög energi. Resultatet visar även att musiken lockar fram en skapandelust hos barnen där samtalen mellan barnen var höga gällande färgval och motiv.

No description available.

Idag ses skolan som en högriskmiljö när man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomförs både kring det förebyggande och åtgärdande arbetet visar inte statisktiken på någon märkbar skillnad vad gäller mobbningsfrekvensen. Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) arbetar aktivt för att hjälpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen. BIG har skapat en modell, Gävlemodellen, med syftet att genom personalutbildning samt ett aktivt arbete mot mobbning lyckas minska eller bibehålla en låg mobbningsfrekvens inom skolan. I den här studien har fyra intervjuer genomförts med informanter som alla arbetar på skolor med låg mobbningsfrekvens. Detta har gjorts då studiens syfte är att försöka finna några gemensamma framgångsfaktorer i arbetet mot mobbning. Studien syftar även till att undersöka hur personalen upplever Gävlemodellen och dess funktion. Resultatet visar bland annat att personalen upplever att de tar arbetet mot mobbning på största allvar. Det framkommer att det upplevs vara gynnsamt om eleverna får vara delaktiga i arbetet mot mobbning samt att arbetet bör genomsyra hela skolverksamheten. Informanterna talar även mycket om ”vi” vilket tyder på att de arbetar efter en så kallad ”hela-skolan-ansats”. Resultatet visar även att informanterna har en positiv inställning till Gävlemodellen och dess funktion och de upplever att modellen har varit till stor hjälp, framförallt när det kommer till att strukturera upp arbetet inom skolan.

Studiens syfte har varit att ta reda på mellanstadielärares känsla av sammanhang. Detta har genomförts genom en enkätundersökning med totalt 30 stycken medverkande mellanstadielärare. Resultatet av studien visar ett positivt resultat då mellanstadielärarna som deltagit innehar en stark KASAM. Studien påvisar även att mellanstadielärarna känner en stor meningsfullhet till sitt yrke. Studien indikerar att mellanstadielärares KASAM inte kan kopplas samman med den höga grad av sjukskrivingar och psykiska ohälsa som idag existerar i läraryrket. Det finns dock en stor variationsvidd bland mellanstadielärarnas svar som därför påvisar att framtida forskning kring ämnet kan ses som intressant.