I Sveriges musikbransch råder det idag en skev fördelning mellan kvinnor och män på inflytelserika positioner. Den skeva könsfördelningen, där det på de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppmärksammad de senaste åren, vilket väckt intresset för föreliggande studie. Studiens fokus ligger på de kvinnliga aktörer som har lyckats inta inflytelserika positioner. Syftet med studien är att få en förståelse för vilka faktorer som legat till grund för det inflytande dessa kvinnor erhållit. Utifrån det har forskningsfrågan: “Går det att se likheter och skillnader i respondenternas bakgrund, samt i den kunskap de har förvärvat som gör att de erhållit inflytande i musikbranschen?” därför formulerats. Studien är av kvalitativ metod och baseras på semi-strukturerade intervjuer med tio kvinnor som erhållit inflytande i musikbranschen. De intervjuade kvinnorna är i alfabetisk ordning: Cecilia Ancker, My Blomgren, Emelie Bååth, Marie Dimberg, Karin Gunnarsson, Helen McLaughlin, Theodora Nordqvist, Hilda Sandgren, Anna Sjölund och Lena Åberg Frisk. Utifrån studiens syfte används Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus för att undersöka vilket kapital som är av mest relevans då man intresserar sig för att erövra en inflytelserik position inom musikbranschen. Den empiri som erhållits påvisar att de kapital som anses mest viktiga för att nå en hög position är erfarenhet och sociala relationer. Vad samtliga respondenter har gemensamt, och som onekligen verkat för deras inflytelserika position de idag besitter, är den erfarenhet de ackumulerat. Analysen av empirin har lett till slutsatsen att vikten av erfarenhet och genomförande även är viktigare än en formell utbildning. Vad respondenterna vittnar om talar sitt klara språk: det sociala kapitalet blir en tillgång som förvaltas och omvandlas till en ökad kunskap, likt ett branschspecifikt utbildningskapital och är tillsammans med erfarenhetskapitalet de mest relevanta kapitalen för att erhålla inflytande i musikbranschen. / In today’s Swedish music industry, there is an uneven distribution of women and men among the influential positions. The male dominance in the industry has been highly debated in recent years, which brought the interest for this study. The study is therefore focused on females that have managed to occupy influential positions. The study aims to gain an understanding of the factors that enabled these women to obtain their influence in the music industry. Based on this purpose, our research question is "Is it possible to see similarities and differences among the respondents' backgrounds, and in their acquired knowledge, which has enabled their achieved power in the music industry?” The research takes a qualitative approach, based on semi-structured interviews with ten women who all hold influential positions in the music industry. The women interviewed are, in alphabetical order: Cecilia Ancker, My Blomgren, Emelie Bååth, Marie Dimberg, Karin Gunnarsson, Helen McLaughlin, Theodora Nordqvist, Hilda Sandgren, Anna Sjölund och Lena Åberg Frisk. Based on the study's purpose, Pierre Bourdieu's theory of field, capital and habitus is used as a theoretical framework to explore which capital is of most relevance when one is interested in acquiring an influential position in the music industry. The empirical data obtained shows that the capital considered most important for achieving an influential position is practical experience and social networking. Accumulating practical experience is a common trait among all respondents. The analysis of empirical data has led us to the conclusion that the importance of experience and execution is more important than formal education in the field. The respondents’ testimonials all conclude: The capital of social networking is an asset that is converted into knowledge; knowledge that is particularly important within the music industry, and can be considered an industry specific education. The capital of social networking, combined with practical experience, is the most relevant capital in order to obtain influence in the music industry.

<p>Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen.</p>

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen.

<p>Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital.</p> / <p>High achieving girls at upper secondary school are given positions that give them a high feminized cultural capital, however, their high achievement does not translate into a position free from gender habitus. I followed thirteen girls at upper secondary school with language as major in their lifeworld in the classroom. I have also been listening to their own stories about their achievements. I have especially put notice into how the feminine capital is reproduced thru gender habitus, symbolic violence and the androcentric heteronomy. Furthermore, I have used the ethnographic method in order to study their everyday life in school and I present my data as a narrative story. My result shows that high achieving girls are highly competent and successful in the discourse of the school, however, the expectations of the school and the androcentric heteronomy offer them certain subject positions which make their high achievements a feminized capital.</p>

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital. / High achieving girls at upper secondary school are given positions that give them a high feminized cultural capital, however, their high achievement does not translate into a position free from gender habitus. I followed thirteen girls at upper secondary school with language as major in their lifeworld in the classroom. I have also been listening to their own stories about their achievements. I have especially put notice into how the feminine capital is reproduced thru gender habitus, symbolic violence and the androcentric heteronomy. Furthermore, I have used the ethnographic method in order to study their everyday life in school and I present my data as a narrative story. My result shows that high achieving girls are highly competent and successful in the discourse of the school, however, the expectations of the school and the androcentric heteronomy offer them certain subject positions which make their high achievements a feminized capital.