Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker. Resultatet visade att flickor och pojkar framställs könsstereotypt i leksaksreklam och att reklamen isär håller könen för att påvisa vad som är kvinnligt respektive manligt. Könskodningen som gör att vi uppfattar reklamen som en flick-eller pojkreklam är bland annat hur miljön är anpassad, ljud/berättarröst i tv-reklam, färger som framhävs och vilken leksak som könet presenterar.

Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfällen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att där genomföra dansundervisning med en femårsgrupp. Studien utgick från ett genusperspektiv och de första tre danstillfällena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfällena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjälp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfälle. Vår observationsstudie utgick från frågor såsom; finns det några skillnader eller likheter i hur pojkar respektive flickor väljer att röra sig beroende på om dansundervisningen i förskolan är könsstereotypt eller könsneutralt utformad. Vi undersökte även om barnens verbala utsagor om dans överensstämde med deras kroppsliga uttryck, samt hur vi som ledare och hur barnen påverkade varandras rörelseval och rörelsemönster. Slutligen vilka möjligheter respektive hinder det fanns för att bryta mot rådande könsnormer i förskolans dansundervisning. Vi fann att dansundervisningens utformning och vårt upplägg av dansövningar spelade en stor roll i barnens skapande och reproducerande av genusskillnader respektive likheter. Studien visade också hur vi som ledare, liksom barnen är aktiva i detta skapande av genus.

No description available.

BAKGRUND: Den tidigare forskningen visar att pojkar och flickor i mycket storutsträckning väljer leksaker utifrån typiska könsmönster, vilketbetyder att leksaker är med och påverkar barns tankar om könsroller.Orsaken till hur barn väljer leksaker utgörs av två huvudinriktningar,dels de biologiska förutsättningarna och dels socialisationenspåverkan. Vi har även beskrivit hur forskningen delar upp leksaker ikategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur barn tänker ochresonerar kring leksaker utifrån ett genusperspektivMETOD: Undersökningen genomfördes genom att intervjua 26 stycken barn påtvå olika förskolor. Till vår hjälp hade vi bilder på leksaker, somskulle utgöra ett diskussionsunderlag. Det var 18 bilder jämntfördelade mellan kategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker. Vihar i den här studien utgått ifrån en kvalitativ undersökning.RESULTAT: Resultatet visar att merparten av barnen associerar leksaker till kön. Ide allra flesta fall var pojkarna och flickorna överens om hur dennauppdelning såg ut. Vi kunde även ta del av resultat som förvånandeoch upprörde oss, och som inte heller alltid stämde överens med vadden tidigare forskningen säger. Det ska även nämnas att det bara varett barn i hela undersökningen som ansåg att alla barn, både pojkaroch flickor, kunde leka med allting. / Uppsatsnivå: C