No description available.

The purpose of this essay is to analyze views on the relationship between other religions and the Christian notion of salvation as they are presented in works by theologians Gavin D ́Costa, Kajsa Ahlstrand and Karl Rahner. To interpret their views, I use the fourfold model for theology of religions as it its presented by theologian Jakob Wirén. Because the purpose of this essay is to analyze the relation between soteriology and other religions I use the fourfold model solely to analyze the soteriological implications of their respective theology.  I have restricted my analysis to the three works Vägar – En öppen religionsdialog by Ahlstrand, The Meeting of the Religions and the Trinity by D ́Costa and Religiös Inklusivism by Rahner. These works represent different ways of framing theological content where Ahlstrands work tends to be descriptive while Rahners and D ́Costas tends to be normative in their approach to the subject.  The results of my analysis follow along the line as I conclude that Ahlstrands position within the fourfold model cannot quite be determined. However, I conclude that her views are not to be placed within the exclusivism spectrum even though her position cannot be specified further with regards to her text.  My analysis places both Rahner and D ́Costa within inclusivism but also shows that they represent to very different forms of inclusivism. Rahner sees other religions as righteous traditions where the one God may lead people to salvation earning these people the title anonymous christians. He however stretches that this implies that this people need to be made fully aware that they are in fact christians. D ́Costa on the other hand points out that the spirit acts freely outside the church where it may lead non-christians to salvation. He however stretches that the church must not try to domesticate the work of the spirit outside the church as it has no knowledge a priori on the full implications on where the activity of the spirit within other religions may lead to.  Therefore D ́Costa and Rahner are inclusivists in different ways where Rahner presents a traditional form of christian inclusivism while D ́Costa presents a modern form of inclusivism.  Keywords: Gavin D ́Costa, Kajsa Ahlstrand, Karl Rahner, theology of religions, soteriology.

Kursplaner revideras kontinuerligt och det innebär att lärare behöver tolka kursplaner på nytt. Min startpunkt för undersökningen är utifrån ett personligt intresse, men allt eftersom arbetet har fortskridit, så har min kunskap om komplexiteten bakom kursplanens texter vecklat ut sig. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att ta reda på vad skillnaderna är i den reviderade kursplanen jämfört med den nuvarande kursplanen i slöjd och att placera kursplanen i en större kontext för att se vilka konsekvenserna kan vara för slöjdämnet. I delar av metod, analys och diskussion har jag tagit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och kunskap om läroplansteori har fungerat som en teori ur vilken jag kan förstå kursplanetexternas koppling till samhälle och politik. Genom att använda både en komparativ och induktiv ansats under textanalysen av de två kursplanerna syftar undersökningen till att få ett resultat om det nya innehållet. Den komparativa analysens resultat visar att i den reviderade kursplanen Lgr11 har antalet ord minskat från 1806 till 1471, samt vilket innehåll som förvinner eller tillkommer i form av begrepp och ämnesinnehåll. Den induktiva ansatsens resultat genererade åtta kategorier, vilka berör det nya innehållet i den reviderade kursplanen med ett jämförande med den nuvarande kursplanen Lgr11. Därefter genomförde jag en analys av utvalda delar av Kajsa Borgs forskning för att vidga perspektivet runt kursplanetexten. Efter noggrann läsning fann jag att slöjdens kursplan kan studeras ur både strukturell- och deltagarnivå, vilka påverkar varandra och ger konsekvenser för slöjdämnet, vilka kan vara både positiva och negativa för slöjdämnets utveckling. Den reviderade kursplanens textmängd kortas ner, begrepp tas bort och nya tillkommer, omformuleringar förtydligar eller förskjuter innehållet. Hållbarhet och miljö tar en mer framträdande roll i kursplanen och ålderanpassning blir synlig i det centrala innehållet och kunskapskraven. En stor del av det centrala innehållet som beskrev slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer, raderas helt och ersätts med en mer generell beskrivning. De bakomliggande visionerna för slöjdämnet på en strukturellnivå förmedlas inte till de tolkande slöjdlärarna på en deltagarnivå, vilka kommer möta en reviderad kursplan med samma generella språk som i den nuvarande kursplanen. Ett språk som till stor del gör att slöjdens ämnesinnehåll förblir otydligt och detta gör den även svårtolkad. Å andra sidan kan denna otydlighet öppna upp för olika tolkningar på deltagarnivå, vilket kan bjuda in till kreativitet för slöjdläraren.

Under de senaste decennierna har en antigenusrörelse etablerats på allvar i Europa. En rörelse som motarbetar genusvetenskap och jämställdhetsarbete. I Sverige har vi hittills sett relativt lite av denna rörelse. Nu formulerar sig kritiken mot genusvetenskapen även i Sverige. Ordet genusdoktrin fogas till det engelska genderism och tyska Genderismus som beteckning på en konspiration mot samhället och dess institutioner. I denna uppsats har jag genomfört en diskursanalys av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamns bok Genusdoktrinen (2020) och Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Med hjälp av diskursteori enligt Laclau och Mouffe analyserar jag vilken syn på genusvetenskap, kön och jämställdhet som artikuleras i de två böckerna. En grundläggande fråga är om det handlar om en gemensam diskurs eller om artikulationerna skiljer sig åt på väsentliga punkter. De tecken som artikuleras i texterna analyserades med avseende på den vikt de har för diskursen och relationerna till varandra. I min analys framträder en gemensam grund i de två artikulationerna. Båda artikulerar en positivistisk vetenskapssyn. De menar att genusvetenskapen ifrågasätter den biologiska grunden för kön med hjälp av social-konstruktivism. De menar vidare att det är politiska beslut som lett till genusvetenskapens etablering och att ett binärt hierarkiskt kön är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. De två artikulationerna skiljer sig åt på ett par punkter. Ekman menar i motsats till Arpi och Wyndhamn att jämställdhetsarbetet måste fortsätta. Där Arpi och Wyndhamn nöjer sig med att hävda ett binärt biologiskt kön som vetenskaplig slutpunkt menar Ekman att diskussionen fortgår och att alla feminister inte står bakom genus-vetenskapen. / There is a growing anti gender movement in Europe that fights gender science and gender equality. It has not been that prominent in Sweden. Recently a new word genusdoktrin has been added to the English genderism and German genderismus as a label for a conspiracy against society and its institutions. In this thesis I have carried out a discourse analysis of the two books Genusdoktrinen (2020) by Ivar Arpi and Anna-Karin Wyndhamns and Om könets existens (2021) by Kajsa Ekis Ekman. Using theory of discourse by Laclau and Mouffe I analyze what view of gender studies that is articulated in the two books. An important question is whether they differ or not. The articulated signs were analyzed with regard to the weight carried they in the discourse. The two books articulate a positivist science view and claim that gender science is unscientific. They argue that gender science question the biology of sex from a social constructivist point of view. Moreover, they claim that political decisions made the establishment of gender science possible in Sweden and that a binary hierarchic sex is a prerequisite for a continued gender equality work. The articulations differ in a couple points. Ekman argues contrary to Arpi and Wyndhamn that we have not yet reached gender equality and that the work must continue. Arpi and Wyndhamn says that a binary biological sex is an unquestionable scientific fact. For Ekman, the political discussion continues, and she argues that not all feminists support gender science. / <p>2022-06-02</p>

<p>The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers.</p><p>I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy’s to her protest.</p><p>The first strategy I studied was the docile. Here I argument that the heroines in Alla vilda, Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, Inte enklare än så, Lögner and Att älska henne do not reject the discourse about sexual power relationships. The second strategy, named the oppositionist, implies the protagonists refusing to be left as victims. In one way or another, either by change the rolls of the sexes (Ta vad man vill ha) or by problematising the order of them (Ego girl) or find lesbianism as a way to reject the discourse (both the novels by Mian Lodalen: Smulklubbens skamlösa systrar and Trekant). The reluctant is the last strat-egy who is the creative one, which rejects some things and adapt to other. Here I place the heroines from Stjärnor utan svindel, Andra sidan Alex and Storlek 37.</p><p>The result of this study is that despite quite different strategies to oppose against the hetero-sexual power discourse and the normative femininity everyone relates to it and thereby con-firms it.</p>

The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers. I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy’s to her protest. The first strategy I studied was the docile. Here I argument that the heroines in Alla vilda, Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, Inte enklare än så, Lögner and Att älska henne do not reject the discourse about sexual power relationships. The second strategy, named the oppositionist, implies the protagonists refusing to be left as victims. In one way or another, either by change the rolls of the sexes (Ta vad man vill ha) or by problematising the order of them (Ego girl) or find lesbianism as a way to reject the discourse (both the novels by Mian Lodalen: Smulklubbens skamlösa systrar and Trekant). The reluctant is the last strat-egy who is the creative one, which rejects some things and adapt to other. Here I place the heroines from Stjärnor utan svindel, Andra sidan Alex and Storlek 37. The result of this study is that despite quite different strategies to oppose against the hetero-sexual power discourse and the normative femininity everyone relates to it and thereby con-firms it.

<p>Syftena med denna uppsats har varit flera. Dels att genomföra en undersökande genrediskussion av svensk chick-lit i stort där det som uppfattats som den huvudsakliga kritiken av genren omformulerats till frågeställningar. Huvudfrågan har därmed varit att ta reda på om svensk chick-lit är intressant, men också om den har några litterära kvaliteter och om den är en feministisk backlash. I uppsatsen arbetas även en definition av svensk chick-lit fram, samt empiriskt grundad teori ur materialet. Avsikten är att detta arbete ska kunna verka som förebild för andra utredningar av nya och marginaliserade genrer. En undersökning av vilka principer biblioteken, här representerade av Umeåregionens bibliotek, utgår från vid inköp av skönlitteratur i stort och chick-lit i synnerhet har också genomförts.</p> / <p>The aims of this paper have been more than one. One aim is to conduct an investigative genre discussion of Swedish chick lit as a whole, where what is conceived as the main critique of the genre is reformulated into questions. The main questions here are if Swedish chick lit is of interest, if it possesses any literary qualities and if it constitutes a feminist backlash. This paper also draws up a definition of Swedish chick lit and empirically grounded theory from the material. The intent is for this paper to serve as a model for other analyses of new and marginalized genres. A study of the principles adopted by libraries, here represented by libraries in the Umeå district, in fiction purchases as a whole and purchases of chick lit in particular, has also been carried out.</p>

Syftena med denna uppsats har varit flera. Dels att genomföra en undersökande genrediskussion av svensk chick-lit i stort där det som uppfattats som den huvudsakliga kritiken av genren omformulerats till frågeställningar. Huvudfrågan har därmed varit att ta reda på om svensk chick-lit är intressant, men också om den har några litterära kvaliteter och om den är en feministisk backlash. I uppsatsen arbetas även en definition av svensk chick-lit fram, samt empiriskt grundad teori ur materialet. Avsikten är att detta arbete ska kunna verka som förebild för andra utredningar av nya och marginaliserade genrer. En undersökning av vilka principer biblioteken, här representerade av Umeåregionens bibliotek, utgår från vid inköp av skönlitteratur i stort och chick-lit i synnerhet har också genomförts. / The aims of this paper have been more than one. One aim is to conduct an investigative genre discussion of Swedish chick lit as a whole, where what is conceived as the main critique of the genre is reformulated into questions. The main questions here are if Swedish chick lit is of interest, if it possesses any literary qualities and if it constitutes a feminist backlash. This paper also draws up a definition of Swedish chick lit and empirically grounded theory from the material. The intent is for this paper to serve as a model for other analyses of new and marginalized genres. A study of the principles adopted by libraries, here represented by libraries in the Umeå district, in fiction purchases as a whole and purchases of chick lit in particular, has also been carried out.