I takt med att världen blir alltmer digitaliserad har också internet blivit en större del av många människors vardag. Stora aktörer samlar in personliga data om privatpersoner på internet vilket inte alla internetanvändare kanske är medvetna om. Då internet används dagligen av de allra flesta människor kan insamlandet av personliga data anses som problematisk. Det kan bli en fråga om att kränka privatpersoners integritet då det kan ske utan användarens vetskap eller finnas känslig information som de inte vill skall nå andra. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur medvetna privatpersoner är om datainsamling samt vilken effekt denna medvetenhet har på personers engagemang för webbplatser och lojalitet. En kvantitativ forskningsmetod har använts för studien och en enkät har skickats ut vilken har besvarats av totalt 33 personer. Studien använder sig av en analysmodell med tio hypoteser för att undersöka i vilken utsträckning olika konstruktioner, där bland medvetenhet, har för effekt på en persons engagemang och i sin tur lojalitet för webbplatser. Data för analysmodellen analyserades med hjälp av programvaran SmartPLS. Studiens analysmodell tillsammans med enkätsvaren och en väl genomarbetad litteraturstudie ligger till grund för analysen.  Denna studie visar att personer upplever sig som medvetna om datainsamling både före och efter ett presenterat scenario om cookies. Studien visar däremot att det finns en relativt låg medvetenhet gällande kunskap om vilka verktyg och metoder aktörer använder för datainsamling, vilka risker som finns med datainsamling samt kunskap om lagar för integritet. En medvetenhet om datainsamling visade sig inte vara positivt relaterat till en persons engagemang för webbplatser eller lojalitet. En persons förtroende visade sig däremot vara positivt relaterat till det affektiva engagemanget, den känslomässiga anknytningen, för webbplatser.

Makt samt organisatoriskt commitment är två väsentliga begrepp gällande ett företags ledarskap och deras anställda. Ledarskapets kärna utgörs av den influens ledargestalten har över sina underordnade och begreppet makt ska för ledaren fungera som ett drivmedel gällande hens influens. Det gäller således för ledargestalter att tillämpa makten i syfte att influera sina anställda mot organisationens uppsatta mål. För att lyckas få de anställda att sträva efter samma mål som organisationen satt upp samtidigt som de ska arbeta för att få kompetent arbetskraft att stanna krävs det av ledaren att hen kan främja organisatoriskt commitment bland de anställda. Syftet med studien är därmed att utifrån positioneringsmakt och kunskapsmakt analysera hur ledare för ett konsultföretag skapar affektivt, kalkylerande och eller normativt commitment hos sina anställda. Då studien avser att inge en djup och grundlig förståelse gällande dess syfte tillämpas en fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv ansats. Vidare ämnar studien undersöka ett specifikt fallföretag utifrån vilket studiens primärdata samlats in via tio intervjuer. Intervjuerna har fördelats på åtta av Crabats anställda konsulter, företagets VD samt företagets ägare. För att på ett djupare plan kunna presentera studiens problematisering har en teoretisk referensram utformats vilken behandlar studiens huvudbegrepp samt beskriver övriga relevanta begrepp inom ämnet. Det går inte genom studiens slutsatser att urskiljer vilken form av maktbas som främjar vilket commitment i fallföretaget. Dock går det att konstatera att fallföretaget tillämpar två maktbaser, kunskapsmakt samt positioneringsmakt, vilka i valt fallföretag sammantaget gynnar tre former av commitment, affektivt, normativt samt kalkylerande commitment. Då fallföretaget utgörs av majoriteten män hade det varit intressant om vidare forskning undersökte om ovannämnda maktbaser främjar andra former av commitment i en konsultverksamhet med en majoritet kvinnor. / Power and organisational commitment are two essential concepts regarding a corporation’s leadership and workforce. The core of leadership consists of the influence the leader has over the workforce and the concept of power is to work as a propellant regarding his or hers influence. It thus applies that the leader utilise the power to influence the workforce to work towards the organisation's goals. For the leader to achieve the above and at the same time strive to retain proficient labour it is vital that he or she can enable organisational commitment among the employees. The aim of the study is therefore to analyse how a leader within a consulting firm uses his or her power in order to generate organisational commitment. The study is intended to convey a deep and thorough understanding regarding its aim, therefore we applied a case study design with a qualitative research strategy and a deductive approach. Furthermore, the study intends to examine a specific case company from which the study's primary data has been obtained through interviews with the company’s employees, the company's president and the owner. To be able to present the reader with a deeper understanding regarding the study’s problem discussion a theoretical framework, which addresses the study's main concepts and describes other relevant concepts appropriate to the subject has been developed. We could not based on the study’s conclusions distinguish between which powerbase that benefits which form of organisational commitment. However, it is clear that the case company applies two forms of power bases, knowledge - and the positioning base of power which, in the selected case company collectively promotes three forms of commitment, affective, normative and calculating commitment. Since the case company’s employees are comprised by a majority of men, it would be interesting if further research investigated whether the above-mentioned power bases promotes other forms of commitment in a consultancy with a majority of women employed.