Fastighetsbolag är en bolagsform som arbetar med att primärt äga och förvalta fastigheter. Noterade fastighetsbolag i Norden tar stor plats i det finansiella rummet och de har ett stort antal aktieägare på sina respektive börser. Denna studie har till uppgift att undersöka huruvida kapitalstruktur har en medlande effekt på ägarkoncentrationens relation till lönsamhet mätt i ROA hos fastighetsbolag i Norden mellan åren 2012-2021. Studies syfte är viktigt för att kunna hjälpa och vägleda investerare i fastighetsbolag att ta rätt investeringsbeslut då finansieringsbeslutet för fastighetsbolag möjligtvis kan påverka dess egna fortlevnad. Studien utgår från tidigare forskning som har visat på att det finns signifikanta relationer mellan samtliga tre variabler. För att förklara resultaten har den tidigare forskningen visat på att det mest använda teorierna för att förklara kapitalstruktur och ägandes relation till lönsamhet är agentteorin, trade off-teorin och pecking order-teorin. Studien har fokuserat sig på Norden då det är ett område där det inte har bedrivits någon liknande forskning om kapitalstrukturens medlande effekt på ägarkoncentrationens relation till lönsamhet hos fastighetsbolag under rådande premisser. Studien innefattar alla länder i Norden förutom Island då deras noterade fastighetsbolag inte uppfyllde kravet att ha varit noterad på landets börs i minst tio år. Anledningen till Norden som geografisk avgränsning i denna studie är för att länderna i Norden delar en historisk prägel som har lagt grunden för en liknande finansiell kultur av ekonomisk effektivitet och tillväxt som kan kombineras med en harmonisk arbetsmarknadsekonomi. För att kunna etablera en medlande effekt har studien konstruerat fyra regressionsmodeller och använt sig av ordinary least squares för att uppskatta koefficienterna. Kapitalstrukturen mättes som debt-to-asset och koncentrationen av ägare mättes som summan av de tre största ägarna. Studien studerade en period om tio år. De empiriska resultaten talar för att det finns ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och kapitalstruktur. Däremot finner studien varken något signifikant samband mellan ägarkoncentration och lönsamhet eller kapitalstruktur och lönsamhet. När det kom till huruvida kapitalstrukturen har en medlande effekt på ägarkoncentrationens relation med lönsamhet har kapitalstrukturen en liten icke-signifikant positiv påverkan på ägarkoncentrationens relation med lönsamheten. Den här studien bidrar med att öka förståelsen kring relationen mellan kapitalstruktur och ägarstruktur. Hur dessa två variabler interagerar tillsammans och öppnar upp för djupare studier och forskning kring området.

AbstraktAlla tillgångar på en balansräkning finansieras endera med eget kapital, skulder eller en mix.Beslutet hur företag finansiera sig är sällan uppenbart och påverkas, som analyserats i dennastudie, av flera olika faktorer. Mycket av tidigare forskning är inriktad på icke-finansiellaföretag och vilka faktorer som påverkar deras kapitalstruktur. Denna studie fokuserar i ställetpå europeiska banker och syftar till att förstå vilka faktorer som påverkar bankernaskapitalstruktur. De uppkomna resultaten jämförs även med icke-finansiella företag. Studien tarstöd av Modigliani och Millers proposition I och II, men även teorierna Trade off, PeckingOrder och Agentteorin som vidareutvecklats från proposition I och II. Studien tillämpar enkvantitativ metod med paneldata som samlats in för åren 2018–2022. Datamaterialet harhämtats in som sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. I urvalet ingår 81 börsnoteradeeuropeiska banker som har totala tillgångar som överstiger 30 miljarder euro. För att genomföraden statistiska analysen har en OLS-regression genomförts. För att förklara bankernas kapitalstruktur används faktorerna storlek, lönsamhet, risk ochlikviditet. Resultaten visar att storlek och lönsamhet kan förklarar kapitalstrukturen hoseuropeiska banker. Resultaten för storlek och lönsamhet är i linje med tidigare forskning somockså funnit att större banker har en större andel skulder och att högre lönsamhet är associeratmed lägre andel skulder. Denna studie särskiljer sig från tidigare forskning eftersom den intefinner signifikanta samband mellan risk, likviditet och kapitalstruktur. Det ska beaktas att dematematiska beräkningarna för de två sistnämnda determinanterna har annan utformningjämfört med andra studier. Studien valde också att dela upp Europa i två regioner, nord ochsyd. Där upptäcktes att modellen förklarar kapitalstrukturen för nordeuropeiska banker på ettmer tillförlitligt sätt än för sydeuropeiska. Våra fynd ger en viss bekräftelse på giltigheten avbåde Trade Off-, Pecking Order och Agentteorin. Även om dessa teorier traditionellt sett hartillämpats för att förstå kapitalstrukturen hos icke-finansiella företag, indikerar våra resultat attde även är relevanta och användbara för att beskriva finansieringsbeteendet hos större europeiska banker.

Europa-Univ., Diss.--Frankfurt (Oder), 2005.

Bakgrund och problem: Beträffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier gällande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. För bolag med hög skuldsättningsgrad som vill utnyttja hävstångseffekten blir lånat kapital viktigt, men om nu möjligheten till att finansiera sig är begränsad, vilka alternativa finansieringsformer finns då mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara bättre för bolagen att enbart använda sig av eget kapital för att slippa räntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pågående eurokrisen tvingats strama åt sin kreditgivning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats över en angiven period samt beskriva tänkta bakomliggande orsaker. Avgränsningar: Studien har avgränsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgränsats till bolag som varit börsnoterade på Stockholmsbörsen från 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad på fastighetsförvaltning och uthyrning. I de bakomliggande orsakerna till de alternativa finansieringsformerna har studien avgränsats till risk, finanskrisen, eurokrisen och val av strategi. Finansieringsformer inom ”off-balance sheet” har inte behandlats eftersom dessa inte har någon påverkan på kapitalstrukturen. Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har studien valt att använda en kvantitativ undersökning på Sveriges 11 största fastighetsbolag. Med hjälp av respektive bolags årsredovisningar har studien funnit nödvändig information. Innan den empiriska undersökningen i årsredovisningarna genomfördes gjordes en litterär förstudie. Resultat och slutsatser: Studien har kommit fram till att allt fler bolag tenderar att söka sig till alternativa finansieringsformer mot den traditionella bankkrediten. Slutsatsen av detta är att bankernas kreditåtstramning och nya direktiv är en bidragande faktor. Förslag till fortsatta studier Att utföra en liknande forskning fast på bolag i en annan bransch. Hur skulle utvecklingen av kapitalstrukturen se ut för bolag med större andel immateriella tillgångar. Exempelvis ett It-bolag och undersöka hur utvecklingen kring deras egna- och räntebärande kapital sett ut och varför. Nyckelord: finansiering, kapitalstruktur, trade-off teorin, pecking order teorin, soliditet, bankkredit, obligationer och främmande kapital

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.

Bakgrund: Små företag skapar fyra av fem nya jobb till samhället och bidrar till Sveriges fortsatta tillväxt och utveckling. Flera organisationer och representanter för små företag argumenterar för subventioner och ett bättre företagarklimat. Företagsfinansiering är ett ämne som diskuteras av många, eftersom alla företag är i behov av finansiering för att driva en verksamhet. Det finns två olika sätt att finansiera sin verksamhet, främmande och eget kapital. Syfte: Syftet med vårt ämnesfördjupande arbete är att kartlägga kapitalstrukturen för små företag. Vidare syftar uppsatsen till att förklara de bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av finansiering. Studien avser att understödja forskningen med ett analytiskt bidrag av de faktorer småföretagare avväger vid valet av kapitalstruktur. Metod: Studien består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie. Den kvantitativa studien ämnar kartlägga företags kapitalstruktur samtidigt som den kvalitativa studien syftar att förklara de bakomliggande faktorerna till företagens val av kapitalstruktur. Resultat, slutsatser: Slutsatsen är att en majoritet av små företag väljer att finansiera sin verksamhet enligt Pecking Order Theory på grund av faktorerna asymmetrisk information, kontrollbehov, målsättning och ägarstruktur. Vi fastställer att små företag bortser från effekterna som följer av tillämpning av Pecking Order Theory eller Trade-off Theory och istället grundar sina val av kapitalstruktur enligt ovanstående faktorer. / Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE24E, Spring 2016 Authors: Andy Jerez, Fredrik Olsson, Viktor Olsson Supervisor: Anders Jerreling Title: A survey of small firms capital structure – A study of factors influence capital structure. Background: Small Businesses create four out of five new jobs to the society and contribute to Sweden's continued growth and development. Several organizations and representatives of these companies argue for subsidies and a better business climate. Corporate finance is a topic discussed due to that all companies are affected and need funding to operate their business. There are two different ways to finance their operations, debt and equity. Purpose: The purpose of our essay is to identify capital structure for small businesses. Furthermore, the study aims to explain the underlying factors that form the basis for selection of financing. The study intends to support research with an analytical contribution of the factors small business considers in the choice of capital structure. Method: The study consists of both a quantitative and a qualitative study . The quantitative study intends to map out the company's capital structure while the qualitative study seeks to explain the underlying factors to the firm's choice of capital structure. Conclusion: The conclusion is that the majority of companies choose to finance their operations using Pecking Order Theory is due to the factors asymmetric information, control issues, objectives and ownership. We establish that small businesses disregard the effects resulting from the application of the Pecking Order Theory or Trade-off Theory and instead base their choice of capital structure of the above factors. Keywords: SME-firms, Financing, Capital Structure, Debt ratio, Capital.

Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande. Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar. Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur. Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.

<p>Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company’s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and of</p><p>capital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination.</p><p>The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company’s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized.</p><p>The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century. The study examines changes in leverage, price-to-book ratio and the choice between issuing convertible debt versus issuing equity, of eleven real estate companies and twelve IT-companies respectively.</p><p>This paper shows that a company’s capital structure is indeed affected by a financial bubble though the way it is affected during different financial bubbles differs. Significant changes in leverage and the choice between different types of financial instruments are identified in both time-series. The study also shows that neither the Pecking Order Hypothesis as presented by Myers (1984) nor the traditional trade-off theory can in whole explain these changes. A significant difference in leverage between the two groups can be identified which is consistent with earlier empirical studies on the difference between capital structures in different industries.</p><p>The results in this study seem to indicate that the changes in capital structure can be explained either by a supposed disturbance in the cost of different types of capital during the financial bubble or by the assumption that companies in specific industries (as the IT-industry) do not have the possibility to chose the type of financing freely.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: Företag motiverar vanligtvis centraliserad finansiering med att det leder till värdeökande effekter, något som forskningsvärlden endast teoretiskt berört vilket ger indikationer på att en centraliserad finansiering kan utgöra en värdeökande strategi. Det föreligger därmed ett intresse att undersöka detta empiriskt. Avsaknaden av ett mått för centraliseringsgraden av finansiering medför att framställande av detta mått dock måste genomföras före teorin om värdeökning kan testas empiriskt. Syfte: Studien syftar till att 1) ta fram ett mått för centraliseringsgraden av finansiering, 2) säkerställa validiteten i detta mått och 3) genom detta mått testa centraliseringsgradens effekt på företagsvärde. Metod: Första syftet uppfylls genom en explorativ studie där närliggande teorier använts tillsammans med observationer av verkligheten. Andra syftet uppfylls genom en mindre statistisk undersökning utifrån årsredovisningar samt en enkätundersökning riktad till experter inom området. Tredje syftet uppnås genom en kvantitativ studie där formulerade hypoteser testas i en statistisk undersökning på 152 svenska börsnoterade bolag.  Resultat och slutsatser: Studien säkerställer ett approximativt mått för centraliseringsgraden av finansiering. Måttets samband med företagsvärde kan dock inte säkerställas. Centraliseringsgraden har däremot ett samband med företagsvärde under vissa förhållanden vilket innebär att ett samband inte heller kan uteslutas. Vidare finner studien empiriskt stöd för Tradeoff Theory, däremot kan ingen förklarande modell för kapitalstrukturen säkerställas och därmed inte heller centraliseringsgradens betydelse för kapitalstrukturen. Slutligen har studien även påbörjat en förklarande modell till centraliseringsgraden av finansiering i och med att geografisk spridning visar sig ha positiv påverkan på centraliseringsgraden. / Background: Firms using centralized financing function usually motivates it by it’s value adding property, something today’s research only theoretically touched which indicates that centralized financing can be a value adding strategy. Therefore it exists an interest for an empirical examination. The lack of a measurement for the degree of centralized financing implies that this measurement have to carried out before the theoretical value adding strategy can be empirical tested. Purpose: The study’s purposes is 1) bring forward a measurement for the degree of centralized financing, 2) secure the measurement’s validity and 3) through this measurement test it’s value adding effect to firm value. Method: The first purpose is achieved through an explorative research design where theories close to the subject together with observations of reality were applied. The second purpose is achieved through a smaller statistical study based on financial reports in conjunction with a survey aimed towards experts within the knowledge area. The third purpose is achieved through testing hypotheses in a statistical study on 152 Swedish listed companies. Results and conclusions: The study validates an approximate measure of the degree of centralized financing. The measurement’s connection to firm value can not be established. Although, the degree of centralization has a connection to firm value given certain circumstances which implies that the connection cannot be ruled out either. Further, the study finds empirical support for Tradeoff Theory, however, there are no empirical support for the explanatory model for the capital structure and, by extension, neither for the degree of centralization’s significance on capital structure. Finally, the study has also begun an explanatory model for the degree of centralization of financing since geographical spread has a significant positive effect on the degree of centralization.

Purpose and aim By studying swedish public companies and their annual reports through the years of 2005-2015, the purpose of this study is to determine whether there are any similarities in the capital structure of companies with homogenous market-to-book ratio and tangible assets. A comparison on industry level will also take place. Previous research and theories The main research in this research is the previous study by Wu and Yeung about public american companies. They argue that a combination of market- to-book ratio and tangible assets can build a certain capital structure. Other previous researches are Aggarwal, who says that capital structure differ between countries and industries, and also Harris and Raviv who argue that leverage ratio is constant within the specific industry. The theories that have been used in this study are the pecking order theory, asymmetric information, market timing theory, buy-and-hold theory and financial architecture. Methodology A quantitative method have been used, where collection of data happens through studies of companies annual reports in a similar way of Wu and Yeung. The population is all of the companies that have been publicly introduced on either Aktietorget or Nasdaq OMX Stockholm during the years of 2005-2015. The selection from the population are 77 companies. Conclusion Swedish pharmaceutical companies who possess a high market-to-book ratio in combination with a low rate of tangible assets: are persistent within its company type (G3), finance through issues of equity, follows the market timing theory, have a leverage ratio under 10 %, have no dividends, shows a negative profitability indicator during the years 0-2, have high cash holdings and a high rate of intangible assets, have stockholders who don’t bother about dividends, have low asymmetric information between management and stockholders, and they also have stockholders who see growth opportunities with investing in pharmaceutical companies. Keywords Capital structure, market-to-book ratio, tangible assets, pecking order, asymmetric information, swedish companies