Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2009

We have examined the capital structure of the Swedish dairy farm industry and the driving forces behind this capital structure. This industry has undergone some major changes during modern time. These changes constitutes mainly of the number of farms and technological development. This, in combination with reported low profitability in the industry, has sparked a high media coverage about the survivability of the agricultural industry due to its important social function. The survivability of a business can be seen in its capital structure since that contains long term debt that can force a firm to become bankrupt and also the equity that contain retained earnings that can help a company weathering periods of low profitability.   Research question: How can a change in debt level for firms in the Swedish dairy farm industry be explained by financial investment theory and financial variables?   We formed three objectives in order to answer the research question. The first one was to examine how financial investment theory can explain the change in debt level. The second objective was to analyze relevant financial variables to find additional indicators of influence from investment theory as well as compare our results to previous research. The final objective was to analyze financial variables to substantiate our findings and find further explanations to the capital structure of the industry.   The theories used in order to explain the capital structure are the Pecking order theory and the Static trade-off theory. Both theories are established theories in capital structure research. The Pecking order theory states that different capital financing option follow a strict hierarchy with internal capital as the primary choice, debt financing as secondary and the equity financing option as the least preferable option. The Static trade-off theory states that there is an optimal debt level that companies strive towards. This optimal level depends on the interest tax shield and bankruptcy costs. We performed a quantitative study with a deductive approach to perform this study. The sample comprised of annual financial information from 100 Swedish dairy farms during the period 2000-2013. Criteria was formed in order to sample full-time limited liability companies.   The results show that the Pecking order theory was the most significant determinant for the change in long term debt. The Static tradeoff model showed some incompatibility with our population, reducing its reliability.  The indicator variables size, asset structure and growth was found to be positively related to the debt levels, while the profitability was negatively related to all debt variables. The risk of the firm was only significantly negative for long term debt and leverage ratio.   The Pecking order theory showed to be predominant in the Swedish dairy farm industry. This is substantiated by the indicator variables taken together and by the descriptive statistics. We also found that on average, the industry is suffering from low profitability and struggled to make profitable investments although the profitability differs a lot within the sample.

Bakgrund: Oberoende av konjunktur måste ett företag finansiera sin verksamhet med kapital. Kapitalstruktur är ett omdebatterat forskningsområde där det inte råder någon generell gångbar teori som är applicerbar för majoriteten av företag. Detta tillsammans med att kapitalstruktur i konjunkturvändningar är ett relativt outforskat område möjliggör ett intressant kunskapsbidrag. Att företag inom samma bransch visat på större likheter i kapitalstruktur aktualiserar en avgränsning till en specifik sektor. Hur påverkades Sveriges största exportsektor, industriföretagen, med deras relativt höga skuldsättning av den större konjunkturnedgången som rådde år 2006–2009? Syfte: Studien syftar till att analysera hanteringen av, samt vad som påverkade kapitalstrukturen utifrån skuldsättning i de svenska industriföretagen för konjunkturnedgången under åren 2006–2009. Genomförande: I syfte att analysera skuldsättning utifrån konjunkturnedgången användes en kvantitativ strategi med finansiella nyckeltal och värderingsmultiplar från samtliga industriföretag som förklaringsvariabler. I syfte att göra studien mer verklighetsförankrad genomfördes intervjuer med åtta bolag om hanteringen och arbetet med kapitalstrukturen över tiden. Tidigare forskning inom kapitalstruktur, tillsammans med studiens empiri, har legat till grund för analys och jämförelse med konjunkturnedgången år 2006–2009. Resultat: De flesta sambanden vilka påverkade skuldsättningen under åren 2006–2009 gäller oavsett konjunkturläge. Dock råder större inverkan av konjunkturnedgången vid analys av förklaringar till sambanden där lönsamhet, tillväxt och risk är bidragande orsaker. Industriföretagen gör ingen direkt anpassning av strukturen vid en konjunkturvändning då de anses kategoriseras som ”överlevare” utifrån verksamhet och flexibilitet i kapitalstruktursammansättning. / Background: Regardless of the economy, a company must finance its operations with capital. Capital structure is a controversial area of research without any general applicable theory for the majority of companies. This, together with the relatively unexplored area of capital structure in economic turnarounds enables an interesting contribution to knowledge. The fact that companies within the same industry has proven greater similarities in capital structure raises a delimitation into a specific sector. How was Sweden’s largest export sector, industrial companies, affected by the major economic downturn that prevailed during the years 2006–2009, considering their relatively high leverage ratio? Purpose: The aim is to analyse the management of, and what affected the indebtedness in the Swedish industrial companies during the economic downturn the years 2006– 2009. Completion: In order to analyse the indebtedness during an economic downturn the study used a quantitative approach based on financial ratios and valuation multiples as explanatory variables. Interviews were conducted in order to make the study more reality-based regarding management of capital structure over time. Previous research in capital structure, together with the empirical results, has been the basis for analysis and comparisons to the economic downturn during 2006–2009. Results: Most correlations, which affected the indebtedness during 2006–2009, prevails regardless of the economic climate. However, there is a greater impact by the economic downturn when analysing the explanations of the correlations whereby profitability, growth and risk are seen as contributing factors. Furthermore, industrial companies make no direct adaption in structure at economic turnarounds since they are considered “survivors” in their strategy based on their business and flexibility in the composition of capital structure.

Background: During extreme market conditions like the period during fall 2008 the discussion of what affects company value becomes apparent. The capital structure is the relation between borrowed capital and equity in a company´s financing mix. What impact changes in capital structure have on company value is a widely debated subject within the theory of finance. If a relationship between capital structure and company value exists the implication is that an optimal capital structure where company value is maximized also exists. Aim: The aim of the thesis is to study whether a certain relationship between capital structure and company value exists among selected stocks and companies listed on Stockholmsbörsens OMXS30. Implementation: With aim to fulfill the purpose of the thesis regression analysis has been performed among chosen stocks and companies. The empirical results eventuating from this have been analyzed from the view of elected relevant theory. Completion and results: We find that during normal market conditions a positive relationship between debt ratio and enterprise value (EV) can be established. During more turbulent periods the results is more scattered. The results of this thesis is more evidence that the debt´s gear on equity is what mainly impacts price movements on the stock market and affects value, where high debt will pay off during favorable conditions and be costly during bad conditions, rather than a specific capital structure. A certain relationship between capital structure and company value cannot be established. The results of this thesis is also evidence pointing out the difficulties in measuring the relationship between two variables where one is the daily quoted market price of equity, which is greatly affected by market psychology et cetera, and the other, capital structure, is only to be measured during interim- and annual reports.

I samband med lågkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner på den svenska marknaden. Då detta är ett relativt nytt fenomen på den svenska börsen har få studier genomförts om hur bolagets börsvärde påverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvärdet förändras genomför vi en eventstudie där vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vår studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %. Dagen efter offentliggörandet finner vi positiva signifikanta avvikelseavkastningar vilket indikerar att marknaden är ineffektiv och att bolagets börsvärde efter offentliggörandet påverkas positivt.

Varje företag behöver ta ställning till val av kapitalstruktur där olika finansieringsmöjligheter finns att tillgå. Det förekommer flertalet faktorer som kan påverka företagets skuldsättningsgrad vilket kan skilja sig åt mellan olika länder. Valet av kapitalstruktur har sedan länge varit ett omdebatterat ämne där resultaten förändras över tid och är beroende av vald metod samt urval. Denna studie kommer att studera de företagsekonomiska faktorerna lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek och tillgångsstruktur vilka är de mest frekvent använda variablerna för att studera förhållandet till ett företags belåningsgrad. Kapitalstruktur kan förklaras utifrån flera teorier som delvis motsäger varandra vilket leder till att vi kommer utgå från teorin av Modigliani och Miller, pecking order-teorin, trade-off teorin samt agentteorin för att förklara variablernas effekt på skuldsättningsgraden. Föreliggande studie kommer att studera företag i Finland, Danmark, Norge och Sverige. Tvärsnittsstudier har utförts mellan länder för att undersöka vilka faktorer som påverkar skuldsättningsgraden. Den amerikanska marknaden är väl studerad samt länder runt om i Europa och utvecklingsländer. Tidigare empiri hävdar att trots att det är vanligt att samma slags faktorer påverkar skuldsättningsgraden så korrelerar dessa olika starkt vilket leder till att varje land bör ses som en enskild enhet. Såväl företagsspecifika- som landsfaktorer kan komma att påverka kapitalstrukturen eftersom olika förutsättningar råder i skilda länder. Vi har funnit tidigare studier som väljer att studera de nordiska länderna i ett kluster på grund av deras kulturella likheter eller rättssystem. Vi ställer därför följande frågeställning: Med avseende på ett företags kapitalstruktur; påverkar de fyra företagsspecifika faktorerna den långfristiga skuldsättningsgraden på samma sätt i länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige eller existerar det en landseffekt? Utifrån sekundärdata som har inhämtats från Worldscope har en kvantitativ metod tillämpats för att besvara ställda hypoteser. Det empiriska materialet har sedan analyserats med en multipel regression där utförlig regressionsdiagnostik har tillämpats. Resultatet visade att Norge skiljer sig åt från de andra länderna på flera punkter. Korrelationsgraden är heller inte uniform mellan Finland, Danmark och Sverige trots att själva sambandet med skuldsättningsgraden är likartat. Mellan lönsamhet och skuldsättningsgrad finner vi ett positivt samband i Finland, Danmark och Sverige medan det är negativt i Norge. Gällande tillväxt finner vi ett negativt förhållande i Danmark och Finland men ett positivt förhållande i Norge och Sverige. Företagsstorlek påvisar ett positivt samband till skuldsättningsgrad i samtliga länder förutom Norge. Slutligen finner vi ett positivt samband med tillgångsstruktur gällande alla länder.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 påverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svårare att få lån beviljade samtidigt som lånevillkoren försämrades. Detta borde påverka företagens finansiering då de inte har samma möjlighet att välja sin kapitalstruktur och på så sätt utnyttja de fördelar som lånefinansiering medför. Vidare är det fortfarande oklart vad som påverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns få kvalitativa studier gjorda inom ämnet varför det är av intresse att studera kapitalstrukturen och dess påverkande faktorer ur ett djupare perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som påverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förändrats till följd av finanskrisen 2008. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och åtta företag har deltagit. För att uppnå studiens syfte har en representant från respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat. Slutsats: En mängd olika faktorer påverkar valet av kapitalstruktur men den främsta faktorn är verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsättningar bolaget har. Samtliga företag föredrar att i första hand finansiera sig med egna upparbetade medel, sedan lånefinansiering och som ett sista alternativ genomförs nyemissioner. Andra faktorer som påverkar valet är till exempel utdelning och ägarstruktur. Majoriteten av företagen har ett mål med sin kapitalstruktur som är av övergripande karaktär. Finanskrisen verkar inte ha påverkat majoriteten av företagen, då de flesta inte har upplevt svårigheter med att få lån beviljade och högre lånekostnader. / Background: The financial crisis in 2008 affected the credit market and as a consequence companies found it more difficult to obtain loans and it became more expensive to do so.  This should affect the companies financing as they don’t have the same opportunity to choose capital structure and thereby take advantage of the benefits of debt financing. Furthermore, it remains unclear what determines companies’ choice of capital structure. There are few qualitative studies done on the subject, why it is of interest to study the capital structure and its determining factors from a deeper perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine the determinant factors on companies’ choice of capital structure and how they work with the capital structure. Furthermore, the study aims to examine if it has changed as a result of the financial crisis in 2008. Methodology: The study has a qualitative approach and eight companies have participated. To achieve the purpose of the study, one representative from each company was interviewed. The interviews together with previous research and theories have formed the basis of the discussion in the analysis and the conclusions. Conclusion: Many different factors affect the choice of capital structure but the main factor is the business conducted, which strategies and conditions the companies have. All companies prefer to primarily finance with own generated funds, then debt financing and as a last option issue equity. Other factors that affect the choice are for example dividends and ownership structure. The majority of the companies have a target with their capital structure. The financial crisis doesn’t seem to have affected the majority of companies, since most of them haven’t experienced difficulties with obtaining loans and higher expenses.

Vilken finansieringsstrategi företag bör använda sig av för att uppnå så hög lönsamhet som möjligt, har varit ämne för intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet 1958. Då europeiska banker är ålagda med regleringar står de inför en problematisk situation där de behöver skapa högre avkastning för investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegränsningar regelverken föreskriver. De ledande teorierna inom området står i konflikt med varandra där både finansiering genom skulder respektive eget kapital förespråkas för att uppnå optimal kapitalstruktur. Följaktligen uppstår frågan om banker bör finansiera sin verksamhet genom ökad skuldsättningsgrad eller höjd soliditet. Syftet med denna studie är att analysera kapitalstrukturens inverkan på bankers lönsamhet inom EU under perioden 2006-2012. För att undersöka relationen närmare avser studien vidare att analysera vilka underliggande faktorer som påverkar bankers val av kapitalstruktur. För att uppnå syftet har en kvantitativ metod tillämpats där två separata dataset har analyserats genom balanserad paneldata. Resultaten har senare diskuterats med hjälp av tidigare forskning inom problemområdet. Resultatet tyder på att lägre risktagande och finansiell stabilitet är två nyckelord inom den europeiska banksektorn, där stabila banker har kunnat finansiera sig till en lägre kostnad och således stärkt lönsamheten under den studerade perioden. Det kan även bekräftas att skuldfinansiering har haft en positiv hävstångseffekt på för de mest lönsamma bankerna samt att stora banker har visat sig mindre lönsamma. Gällande bankers val av kapitalstruktur har huvudsakligen storlek och tillväxt en negativ inverkan på soliditetsnivån medan räntabilitet på eget kapital har en positiv inverkan. / Determining how a company should finance its business to achieve greater profitability has been a popular topic for scholars since Modigliani & Miller introduced the hypothesis of a positive correlation between leverage and profitability in 1958. Since European banks operate under governmental restrictions, they face problematic situations when they have to deliver satisfactory returns to investors while maintaining strong capital ratios. The predominant theories in some respect contradict one another because they advocate funding through both equity and liabilities. Consequently, an issue arises for banks in their decision-making in regards to whether they should use or increase leverage or increase the equity-to-asset ratio, in order to become more profitable. The purpose of this study is to investigate how capital structure affected the profitability in commercial banks within the EU from 2006-2012. Furthermore, this study aims to investigate the factors influencing capital structure. Specifically, this study further aims to investigate factors that affect the equity-to-asset ratio in commercial banks. This study utilizes a quantitative approach in which balanced panel data has been separated into two sets and further analyzed through multiple regression models. Moreover, the results have been discussed and analyzed by applying generally accepted findings and principles. The results imply that both low risk-taking, and over all stability of the commercial banking sector have significantly contributed to the profitability of the European banking sector. Banks with a low level of risk have been able to benefit from cheaper funding, which has had a positive effect on their profitability. Although, the authors also conclude that leverage has had a positive effect on profitability concerning the most profitable banks. There is also a negative relationship between size and profitability. Moreover, the authors conclude that size and growth have negatively affected the capital ratio of commercial banks within the EU, while return on equity has had a positive effect on the capital ratio.

Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk. Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation. Därefter görs en ingående analys av resultat- och balansräkning för respektive företag. Uppsatsen använder sig av hävstångsformeln som huvudsakligt analysverktyg för att analysera om företagen vinstmaximerar eller om de har en mer långsiktig finansiell strategi för att uppnå finansiell styrka. Resultat, slutsatser: Genom vår analys av vårdföretagens rörelserisk har utredningen funnit att en rimlig balans mellan rörelserisk och finansiella styrka uppnås vid en soliditet på 40 % som är genomsnittet för bolag på Stockholmsbörsen. De små vårdbolagen (som är den dominerande företagsformen) uppnår mer än väl balans mellan rörelserisk och finansiell styrka. Deras soliditet uppgår i regel till ca 50 %. Företagen har hög lönsamhet och som finansiell strategi väljer de att inte vinstmaximera genom att belåna sig och utnyttja hävstångseffekten. Tre av de marknadsledande företagen har en dålig lönsamhet och en soliditet som är betydligt lägre än börsgenomsnittet. Den låga soliditeten kompenseras helt eller delvis av att företagen har starka ägare med möjlighet att tillföra kapital via aktieägartillskott och nyemissioner vid behov. Den fjärde av de marknadsledande större vårdföretagen har hög lönsamhet och högre soliditet än börsgenomsnittet. Även detta företag väljer att liksom de mindre vårdföretagen att inte belåna sig och utnyttja hävstångseffekten för att maximera vinster. / Background: The private health sector is a sector that is characterized by growth. The need for care will always be, and as the human lives longer it will also increase the pressure on health care. The private health sector has created a debate in the community in which the dividends allocation is being questioned. Hence, it is of general interest to analyze healthcare companies' financial performance and risk. Purpose: To investigate the financial strategies that private health care companies apply and if they have built up sufficient financial strength (capital structure) for long term development. Methodology: The essay is based on a quantitative method where information is based on annual reports over a 10-year period. Based on the financial information financial ratios are calculated to describe firms' capital structure and performance. Thereafter, a detailed analysis of the income statement and balance sheet is made for each company. The essay uses effects of leverage as the main analytical tool for analyzing how firms maximize profits or if they have a more long-term financial strategy. Conclusion: Through our analysis of healthcare companies operating risk, the investigation found that a reasonable balance between business risk and financial strength is achieved at an equity ratio of 40 % which is an average for companies on the Stockholm stock exchange. The small healthcare company (which is the dominant company form) achieve a balance between business risk and financial strength. Their equity ratio is usually around 50 %. Companies have high profitability and as financial strategy they choose not to maximize profits by leveraging themselves and use the effects of leverage. Three of the market leaders have a poor performance and a solvency that is significantly lower than the market average. Their strong owners compensate the low equity ratio with the ability to provide capital through shareholder contributions and new issues as necessary. The fourth of the leading major healthcare companies have high profitability and higher solvency than the market average. This company also chooses to, like the smaller healthcare companies not to use leverage and use the effect of leverage to maximize their profit.

Bolagsskattesänkningen genomfördes den 1 januari 2013, målet med sänkningen var att stimulera Sveriges tillväxt då en sänk bolagsskatt sägs öka investeringsviljan. Med sänkningen ville man också minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lågskatteländer. Att bolagsskattesatsen sänktes väckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det är som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska.  Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses påverka bolagsskatten och som valts ut är utländska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundärt och bearbetats i det analytiska programmet R. Med hjälp av R och statistiska metoder har det genomförts paneldataanalys och regressionsanalys. Svaret är kort och gott, ja, faktorerna påverkar bolagsskattesatsen. Det visar att ett land som är större geografiskt och har en hög öppenhet för kapitalrörelser tenderar att ha en lägre bolagsskattesats och att det tycktes vara ett bra val av Sverige att justera bolagsskatten. / The goal with lowering of the Swedish corporate tax rate the 1st of January 2013 was to stimulate the Swedish growth, as a lower corporate tax rate is said to increase the will to invest. The incentives for corporations to move to low tax countries was also thought to be decreased due to the reduction.  When the tax rate was reduced an interest arise to examine which factors influence the tax rate, as for example, for a small economy as the Swedish. Theory presented is based on capital structure and finance decisions. The variables chosen is FDI, Openness towards capital flow and BNP per capita. Collection of data is secondary and has been analysed in the statistic program R with focus on panel data and regression analysis. The answer is for short, yes, the variables do indeed influence the corporate tax rate. Countries whom are larger geographically and has a high openness towards capital movement are more likely to have a lower corporate tax rate and it seemed to be a good choice of the Swedish parliament to lower the corporate tax rate.