Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare och skolledning förstår och implementerar den värdegrund som förs fram i de styrdokument som skolan är ålagd att följa. Det är också en målsättning att undersöka hur värdegrunden motiveras och vad den säger ur ett analytiskt filosofiskt perspektiv. Arbetet grundas på fyra intervjuer som gjorts med lärare och skolledning på en gymnasieskola i Malmö 2005. Med hjälp av att analysera intervjuerna och stämma av det hermeneutiska tolkningsresultatet med den filosofisk-rationella analysen av värdegrundens olika påståenden och värderingar skapas en bild av lärarnas och skolledningens förståelse av värdegrunden. I arbetet analyseras också den motiveringsgrund som man från politiskt håll lägger fram och vilka konsekvenser detta får för de värden och rättigheter som återfinns i värdegrunden. Sammanfattningsvis kan det sägas att förståelsen av värdegrunden skiljer sig mellan olika lärare och att den motivering som ges av värdegrundens legala status motiveras legalistiskt med emotivistiska förtecken. Det är också genomgående att skolpersonal anser att en värdegrund är nödvändig men är kritisk till den nuvarande. Analysen visar också att det är finns ett etiskt dilemma med att ha en snäv och politisk värdegrund som skall påtvingas alla elever inklusive de elever som innefattas av den obligatoriska skolformen. Detta strider delvis mot de rättigheter som vi anser att människor har.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kontinuitet och förändring i holländares identitet(er) när de flyttar till Sverige. Teorier kring identitet och förändring/förhandling appliceras på empiri som framkommer ur intervjuer med fyra holländska informanter som har emigrerat till Sverige. Resultatet visar att identitet är något som informanterna anser vara relativt konstant under livets gång vad gäller personlighet, karaktärsdrag och nationalitet. Dock är de överens om att identitetsförändringar sker beroende på ålder och nya livsroller som exempelvis när man blir företagare eller förälder. Holländare och svenskar tycks vara så lika vad gäller utseende att myndigheter tror att även sociala, ekonomiska och politiska system liknar de svenska systemen. Hos de holländska informanterna finns dock ett behov att särskilja sig från svenskarna samtidigt som de vill integrera med svenskarna. Integrationsprocessen innebär även att i vissa sammanhang identifierar de sig som holländare och i andra sammanhang identifierar de sig mer som svenskar. / The purpose of the thesis is to investigate continuity and change in Dutch peoples´ identities as they immigrate to Sweden. Identity and change/negotiation theories will be applied to empirical material gained from interviews with four Dutch participants who have immigrated to Sweden. The result shows that identity is something that the immigrants view as relatively constant through their lives what concerns personality, character and nationality. They agree that changes in identity occur when factors such as age and new roles in life as for an example when one becomes a company owner or a parent. Dutch and Swedish people seem to be the same when it comes to appearance that one thinks that even social, economic and political systems are the same as the Swedish systems. Because of this the Dutch participants seem to separate themselves from the Swedes and at the same time they want to integrate with the Swedes. The integration process contains that in some contexts the Dutch immigrant identify him-/herself as a Dutch person and in other contexts they identify more as a Swedish person.