<p>Hur kan man studera svenska språkets utveckling från renässansen fram till våra dagar? En metod är att utgå från en text, vars innehåll är oförändrat men vars språkliga form har förändrats genom tiderna vid ett antal översättningar. Finns det då någon sådan text?</p><p>Bibeln är enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sådan stående över tiden. Detta innebär att man vid översättning av bibeln koncentrerat sig på att bevara textens mening och budskap. Detta kan dock uppnås på olika sätt: Ett sätt är att försöka vara bokstavstrogen, dvs översätta så ordagrant som möjligt, ett annat är att sträva efter att återge textens anda på det samtida språkbruket. Båda metoderna har använts vid översättningar men ingen är invändningsfri.</p><p>En annan svårighet är att texten skrevs för så längesen att vi kan ha svårt att tänka oss in i den tidens världsbild. Detta kan göra det svårt också att fånga textens anda.</p><p>Trots alla svårigheter tycks textens budskap vara bevarat under nästan tvåtusen år. Detta kan man se genom att jämföra de olika svenska bibelöversättningarna dels med grundspråken, dvs hebreiska och arameiska för Gamla testamentet respektive grekiska för Nya testamentet, dels med antika skrifter som inte använts vid översättningarna.</p><p>Jag har valt att arbeta med förändringar i språkdräkten av fyra bibelöversättningar som gjorts sen renässansen: Gustav Vasas Bibel från 1500-talet, Karl XII:s bibel från 1700-talet, Kyrkobibeln från 1917 och Bibel 2000.</p><p>Den fjärde, Bibel 2000 intar en intressant särställning, dels därför att den speglar den snabbare språkförändringen i vår tid, dels för att det är den sista översättning som staten initierat men som nu används i den ”fria” svenska kyrkan. Utifrån ett antal kända bibeltexter har jag analyserat ordval, satsbyggnad m.m. i de olika översättningarna.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: A changing climate? A study on the changes of the communicative</p><p>climate. Klimat i förändring? En studie om det kommunikativa</p><p>klimatets förändring.</p><p>Author: Anne Björck</p><p>Aim: The aim of this essay is to study changes in the area of the communicative climate and link that to Karl Weicks thoughts on communication and change. Karl Weick is famous for his contribution to organizational theories and he is still very well used around the world and that is the main reason to why his theory is served as a base in this essay.</p><p>Method: The essay has a theoretical base with elements of qualitative explorative research method. The study contains academic literature rewiev of communicative changes. The result is compared to a theoretical starting point from the famous organizing theorist Karl Weick.</p><p>Main Result: The main result is that a lot of changes have been made when you study how communication has evolved. The world is no longer a rapid or a complex world, now days you can say that the communicative sphere is raplex. The importance of having media trained CEOs have grown. Together the CEO and the information directors are often companies’ spokespersons and their public faces. In a very competitive climate a company can not afford bad publicity due to lack of media training. The world is also a more global place and globalisation has left its mark on how companies communicate their messages. All this means that there are a lot of differences from how it worked when Karl Weicks theory was produced. Despite all the new change Weicks theories are still possible to implement on organisations of today and their way of dealing with communicational change.</p><p>Number of pages: 38</p><p>Course: Media and Communication studies C</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Period: Fall Term 2006</p><p>Tutor: Peder Hård af Segerstad</p><p>Keywords: communication, raplex, organisation, Karl E Weick, change, information, company</p>

Abstract Title: A changing climate? A study on the changes of the communicative climate. Klimat i förändring? En studie om det kommunikativa klimatets förändring. Author: Anne Björck Aim: The aim of this essay is to study changes in the area of the communicative climate and link that to Karl Weicks thoughts on communication and change. Karl Weick is famous for his contribution to organizational theories and he is still very well used around the world and that is the main reason to why his theory is served as a base in this essay. Method: The essay has a theoretical base with elements of qualitative explorative research method. The study contains academic literature rewiev of communicative changes. The result is compared to a theoretical starting point from the famous organizing theorist Karl Weick. Main Result: The main result is that a lot of changes have been made when you study how communication has evolved. The world is no longer a rapid or a complex world, now days you can say that the communicative sphere is raplex. The importance of having media trained CEOs have grown. Together the CEO and the information directors are often companies’ spokespersons and their public faces. In a very competitive climate a company can not afford bad publicity due to lack of media training. The world is also a more global place and globalisation has left its mark on how companies communicate their messages. All this means that there are a lot of differences from how it worked when Karl Weicks theory was produced. Despite all the new change Weicks theories are still possible to implement on organisations of today and their way of dealing with communicational change. Number of pages: 38 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall Term 2006 Tutor: Peder Hård af Segerstad Keywords: communication, raplex, organisation, Karl E Weick, change, information, company

Hur kan man studera svenska språkets utveckling från renässansen fram till våra dagar? En metod är att utgå från en text, vars innehåll är oförändrat men vars språkliga form har förändrats genom tiderna vid ett antal översättningar. Finns det då någon sådan text? Bibeln är enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sådan stående över tiden. Detta innebär att man vid översättning av bibeln koncentrerat sig på att bevara textens mening och budskap. Detta kan dock uppnås på olika sätt: Ett sätt är att försöka vara bokstavstrogen, dvs översätta så ordagrant som möjligt, ett annat är att sträva efter att återge textens anda på det samtida språkbruket. Båda metoderna har använts vid översättningar men ingen är invändningsfri. En annan svårighet är att texten skrevs för så längesen att vi kan ha svårt att tänka oss in i den tidens världsbild. Detta kan göra det svårt också att fånga textens anda. Trots alla svårigheter tycks textens budskap vara bevarat under nästan tvåtusen år. Detta kan man se genom att jämföra de olika svenska bibelöversättningarna dels med grundspråken, dvs hebreiska och arameiska för Gamla testamentet respektive grekiska för Nya testamentet, dels med antika skrifter som inte använts vid översättningarna. Jag har valt att arbeta med förändringar i språkdräkten av fyra bibelöversättningar som gjorts sen renässansen: Gustav Vasas Bibel från 1500-talet, Karl XII:s bibel från 1700-talet, Kyrkobibeln från 1917 och Bibel 2000. Den fjärde, Bibel 2000 intar en intressant särställning, dels därför att den speglar den snabbare språkförändringen i vår tid, dels för att det är den sista översättning som staten initierat men som nu används i den ”fria” svenska kyrkan. Utifrån ett antal kända bibeltexter har jag analyserat ordval, satsbyggnad m.m. i de olika översättningarna.

1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846. För att få ett så brett perspektiv som möjligt granskades dels Norrköpingsbornas involverande och deras tankar om Karl XIV Johan och statyn och dels kritikernas synpunkter om kungen, statyn och staden Norrköping. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en studie av ett monument inte kan avskiljas till en undersökning av bara monumentet vilket i sig inte är det minnesvärda, utan mer en hänvisning till en historia. Till följd därav måste undersökningen inkludera det som inträffade före, under och efter invigningen. Det undersökta källmaterialet består av brev, handlingar, tidningsartiklar och historisk litteratur. Undersökningen kom till slutsatsen att avsikten med att resa en staty till Karl XIV Johans ära, inte bara var för att visa sin tacksamhet, utan syftet var även att försöka övertyga kungens efterträdare, Oskar I, att fortsätta sin fars politik som gynnade staden Norrköping, särskilt tullpolitiken.

Vattenhaltsbestämning är av stor vikt i många sammanhang. T.ex. kan vattenhalten påverka utbytet av en kemisk syntes, eller ha negativ inverkan på hållbarheten av läkemedel och livsmedel. Standardmetoden för vattenhaltsbestämning är Karl Fischer-titrering, baserad på antingen volymetri eller coulometri. I den här avhandlingen presenteras nya infallsvinklar för bestämning av mycket låga halter vatten i komplexa provmatriser, som t.ex. tekniska oljor och substanser som interfererar med alkoholbaserade Karl Fischer-reagens. Vattnet avskiljs ofta från oljematrisen före titrering genom förångning. I samband med framtagningen av nya referensmaterial för vatten i olja ifrågasattes förångningsteknikernas effektivitet av National Institute of Standards and Technology (NIST). NIST menade att en fraktion av vattnet bands hårt i oljefasen och att det inte kunde frigöras och detekteras annat än med en modifierad volymetrisk metod där reagenset innehöll minst 65% kloroform. I den här avhandlingen presenteras en alternativ metod som uppfyller det ställda kravet för en fullständig upplösning av oljefasen. Med denna metod visas att det inte finns någon anledning att ifrågasätta förångningsteknikernas effektivitet och att den modifierade metoden som NIST använder ger systematiskt för höga resultat. Fördelar som enklare handhavande, kortare konditioneringstider och att endast ett reagens behövs har gjort att diafragmafri coulometri har blivit allt mer populär. Spårhaltsbestämning med denna teknik ställer dock speciellt höga krav på reagensen eftersom strömtätheten vid katoden är låg. Med anledning av detta testades olika typer av kommersiella reagensblandningar för bestämning av små vattenmängder och kritiska parametrar identifierades. Dekanol visade sig ha en gynnsam effekt på katodreaktionen i reagens modifierade med xylen enligt standardmetodbeskrivningen för bestämning av vatten i oljor. För provtyper som inte går att analysera med alkoholbaserade reagenser presenteras en ny typ baserad på N-metylformamid. Med ett sådant reagens bestämdes vattenhalten i ett reaktivt salt som används i litiumjonbatterier. Liknande alkoholfria reagens undersöktes mer utförligt i en djupare studie som även inkluderade formamid och dimetylformamid. För- och nackdelar med dessa alternativa lösningsmedel diskuteras och möjliga reaktionsförlopp föreslås. Det visade sig att läget på jämvikten mellan svaveldioxid och vätesulfit är en avgörande faktor för att förklara den stora skillnaden i reaktionshastighet i dessa lösningsmedel. / Moisture determination is of great importance in the production and use of many substances. For example, the moisture content can affect the efficiency of a chemical reaction or determine the shelf life of pharmaceuticals or foods. The standard method for moisture determination is Karl Fischer (KF) titration, based on either volumetry or coulometry. This thesis concerns new approaches to trace determination in complex sample matrices and is focused on oils and substances that interfere with alcoholic KF reagents. Moisture is frequently separated from oil matrices before titration by means of evaporation techniques. In connection with the preparation of new reference materials for moisture in oil, the National Institute of Standards and Technology (NIST) questioned the efficiency of such evaporation techniques. NIST claimed that some of the moisture was sequestered in the oil phase and that it could only be released and detected by using a modified volumetric KF method with a reagent containing at least 65% chloroform. In this thesis, an alternative KF method that meets the proposed requirement for a complete dissolution of the oil sample is presented. With this method it is shown that there is no reason to question the efficiency of the evaporation techniques and that the criticized volumetric method used by NIST is biased high. Ever since its introduction diaphragm-free coulometry has gained popularity due to its ease of use, with a single reagent and short conditioning times. Trace determination with this technique sets great demands on the reagent due to the resulting low current densities at the generator cathode. The performance of several commercial reagents is evaluated under such unfavorable conditions and critical titration parameters are identified. It is also shown that decanol has a favorable effect on the cathode process when using reagents modified with xylene according to standard methods for moisture determination in oils. For samples that are incompatible with the alcohol component in ordinary KF reagent a new reagent based on N-methylformamide is presented. It is shown that is works well for determinations of moisture in a conductive salt used in lithium-ion batteries. The concept of alcohol-free KF reagents is taken a step further in a systematic investigation, also including formamide and dimethylformamide. Advantages and disadvantages with these solvents are discussed and possible reaction paths are surveyed. It is shown that the position of the sulfur dioxide/hydrogen sulfite equilibrium is the main explanation for the large differences in the KF reaction rates in these solvents.

This thesis aims to contribute to an answer to the question, “What would a philosophy, and more specifically, an ethics, based on Christ, look like?” My first contention is that we find, in the ethical thinking of Karl Barth and Dietrich Bonhoeffer, two particularly radical and complementary attempts to point toward Christ as the basis or foundation of any genuine ethics. What sets the views of Barth and Bonhoeffer apart from many of the other philosophical and theological approaches to ethics, is the extent to which they seek to take seriously the ethical implications of the gospel – the revelation of God's grace in the Word and work of Jesus Christ – for ethics. My second contention is that, even if we follow neither Barth nor Bonhoeffer in the detailed outworking of the character of a Christologically grounded ethics, we nevertheless cannot avoid facing the radical challenge each of these men poses, in their own related but distinct ways, that in thinking about ethics we must take Christ as our standard and foundation. In the first two chapters, on Barth and Bonhoeffer respectively, I identify the structure and content of their arguments and display their textual basis in the texts most relevant to the topic, namely Barth’s Church Dogmatics and Bonhoeffer’s Ethics. I also present an outline of the character of a Christologically-grounded ethics as each of these theologians derives it from its Christological basis. In the third chapter I examine the cogency of their arguments.

The term “Indian” has come to represent not the Indigenous peoples of North America but the European construct of an entire people. My dissertation examines this construct with a view to answering the following question: to what extent is “the Indian” not simply a White or a European invention, but a German one? In my dissertation I investigate the origins and trace the development of the image of North American Indigenous peoples in three works of German fictional prose from the period between the late eighteenth-century and the late nineteenth-century: Sophie von la Roche (1730-1807), Erscheinungen am See Oneida (1798); Charles Sealsfield (1793-1864), The Indian Chief or, Tokeah and the White Rose (1829) and Karl May (1842-1912) Winnetou I-III (1893). My analysis shows the role that representations of North American Aboriginals played and continue to play as stereotypes of the Other in the ongoing and complex processes of German identity-formation. The three works belong to different moments in a historical period of rapid change, but their authors have made a significant contribution to the enduring image of the Aboriginal. All three authors mobilize an image of Indigenous populations that reveals tensions in the representations of the European and the Aboriginal characters. Chapter One discusses La Roche’s emphasis on the underdevelopment that she believed existed in Aboriginal society in the realms of education and culture. Chapter Two examines how Sealsfield championed Manifest Destiny by showing that the archaic political system of the Oconee, which he based on the Metternich regime, led to the tribe’s demise. Chapter Three considers May’s Winnetou as an elegiac reflection on the “dying man,” and the author’s motivation in creating a fantasy Blood Brotherhood of Germans and Apache. All three authors seem to work with the distinction between the “good Indian” and the “bad Indian.” This dissertation argues that the distinction creates a simplistic dichotomy that fails to fully describe the roles of Aboriginal characters in the texts examined. I maintain that it is the words and actions of Aboriginal characters in the narratives, when read in a more nuanced way, show that they are more intricate literary creations than perhaps the authors intended. The Epilogue challenges the reader to consider the future of this German image in a global context. Bear Witness’ short film The Story of Apinachie and her Redheaded Warrior is used as a case study. In his short film, Witness confronts the audience with a provocative juxtaposition of two stock images of Aboriginal peoples, one from a West German Karl May film and the other from the video game Virtual Fighter V. Witness shows that Aboriginal peoples are aware of the German image of Indigenous cultures and are now slowly beginning to reclaim these images as their own in the context of a postcolonial discourse.

Thomas Pynchon’s novel, The Crying of Lot 49, details Oedipa Maas’ quest to unearth a possibly centuries-old clandestine mail system, the Trystero. Oedipa is immersed in notions of sociality and she must navigate the social landscape, searching for clues as to the existence of the social system. In her quest she assumes the role of a detective who searches for meaning, as she looks for clues and questions others who might potentially be privy to the secrets of the Trystero. She necessarily performs the process of symbolic exchange with those she encounters in an attempt at ascertaining some greater meaning within the world that she thinks might lie behind the Trystero. In this, the nature of the circulation of meaning is revealed as a cultural construct.

The term “Indian” has come to represent not the Indigenous peoples of North America but the European construct of an entire people. My dissertation examines this construct with a view to answering the following question: to what extent is “the Indian” not simply a White or a European invention, but a German one? In my dissertation I investigate the origins and trace the development of the image of North American Indigenous peoples in three works of German fictional prose from the period between the late eighteenth-century and the late nineteenth-century: Sophie von la Roche (1730-1807), Erscheinungen am See Oneida (1798); Charles Sealsfield (1793-1864), The Indian Chief or, Tokeah and the White Rose (1829) and Karl May (1842-1912) Winnetou I-III (1893). My analysis shows the role that representations of North American Aboriginals played and continue to play as stereotypes of the Other in the ongoing and complex processes of German identity-formation. The three works belong to different moments in a historical period of rapid change, but their authors have made a significant contribution to the enduring image of the Aboriginal. All three authors mobilize an image of Indigenous populations that reveals tensions in the representations of the European and the Aboriginal characters. Chapter One discusses La Roche’s emphasis on the underdevelopment that she believed existed in Aboriginal society in the realms of education and culture. Chapter Two examines how Sealsfield championed Manifest Destiny by showing that the archaic political system of the Oconee, which he based on the Metternich regime, led to the tribe’s demise. Chapter Three considers May’s Winnetou as an elegiac reflection on the “dying man,” and the author’s motivation in creating a fantasy Blood Brotherhood of Germans and Apache. All three authors seem to work with the distinction between the “good Indian” and the “bad Indian.” This dissertation argues that the distinction creates a simplistic dichotomy that fails to fully describe the roles of Aboriginal characters in the texts examined. I maintain that it is the words and actions of Aboriginal characters in the narratives, when read in a more nuanced way, show that they are more intricate literary creations than perhaps the authors intended. The Epilogue challenges the reader to consider the future of this German image in a global context. Bear Witness’ short film The Story of Apinachie and her Redheaded Warrior is used as a case study. In his short film, Witness confronts the audience with a provocative juxtaposition of two stock images of Aboriginal peoples, one from a West German Karl May film and the other from the video game Virtual Fighter V. Witness shows that Aboriginal peoples are aware of the German image of Indigenous cultures and are now slowly beginning to reclaim these images as their own in the context of a postcolonial discourse.