L'objet de notre travail est la manifestation de l'art musical dans la dernière période de l'œuvre de Huysmans, ainsi que son influence sur le texte romanesque. C'est à travers quatre romans du cycle de Durtal (Là-bas (1891), En route (1895), La Cathédrale (1898) et L'Oblat (1903)) que se joue le destin d'un personnage, alter-ego de l'auteur. Il s'agit d'accéder aux spécificités de l'objet musical qui nous intéresse chez Huysmans à savoir: le plain-chant. Mais, dans un premier chapitre, nous privilégions une approche chronologique en tentant de cerner les transformations qu'opère le lent envahissement des textes par la musique. Nous ajoutons à notre corpus le roman de la rupture (A rebours (1884)) qui précède le cycle et annonce, en entamant la route vers un dépouillement du récit, l'importance qui sera accordée aux chants liturgiques. Notre étude pose donc les questions suivantes: quels sont les cadres où apparaît la musique chez Huysmans? Comment est-elle représentée? Comment la forme musicale grégorienne influence-t-elle la littérarité? Et enfin, quels effets l'évolution de cette représentation apporte-t-elle au texte romanesque et au personnage de Durtal? Nous étudions dans ce mémoire comment les descriptions de la musique procèdent d'une ouverture sur la nature, nouvelle pour le personnage huysmansien, et comment le discours sur la musique contribue à l'évolution morale de Durtal. Enfin, au croisement du corps, de la nature et de la musique, nous tentons de voir comment s'articule une certaine approche de la transcendance, plus particulièrement, par l'action de la marche que nous traitons en tant qu'exemple type. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Huysmans, musique, plain-chant grégorien, conversion, décadence, Durtal

Abstract (in English) The task for the diploma work was to develop methods for measuring of moisture content by the Karl Fischer method, in jam, jelly sweets, and fudge. The start premises was a for the company whole new equipment, which should be started up. Then programs should be developed for different kind of samples. In the task it was as well included to develop methods for dissolving the different kind of samples, since the Karl Fischer method demands completely dissolved sample material.

Is the Swedish author Stig Dagerman an existentialist? This work takes a close look at Dagerman’s novel Island of the Doomed to see if it is possible to consider it an expression of existentialist thinking and to see if it interacts with any specific existentialist tradition. Dagerman’s novel was compared with select works of five existentialist thinkers – Søren Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Albert Camus and Karl Jaspers, all read in the light of the four categories of existentialistic thinking identified by the Swedish scholar Lennart Koskinen. All the four categories appeared to be central themes within the novel and a few subcategories were identified. An analysis based on these subcategories showed that the novel had obvious similarities with all of the five existentialistic thinkers. The main conclusion of my work is thus: it is reasonable to consider Stig Dagerman’s novel Island of the Doomed an expression of existentialist thinking, but it doesn’t match any specific existentialist tradition. Dagerman is therefore to be considered an independent existentialist.

This essay explores the economical and social paradigms surrounding one of the most influential Nordic border dynastic noble families in the second half of the fifteenth century - the Axelsson Totts. How mercantile possibilities and opportunities offered to them, reflected on their political actions and social bands. The Axelsson brothers of the Tott Dynasty would become of one of the most powerful noble families within the Nordic Union between 1444 och 1487. Axel Pedersen (Tott) would through well chosen marriage alliances into the noble families of both Denmark and Sweden, and with political prowess lay the foundation for one of the most dynamic family empires of the fifteenth century. In the year 1442, the Axelsson brothers swore loyalty to each other; to protect and defend their mercantile and economical interests in Denmark and Sweden. They would eventually control the trading routes in the border areas of the Union, and by exploiting the political chaos within the Union they would gain access and influence to the land trading routes for export and import within the Union and the shipping export routes in the Baltic Sea allowing them access to the Russian market through Finland and Estonia. The island of Gotland, with its tactical and important geographical position in the Baltic Sea became the key to the Nordic Union. Olof Axelsson (Tott) sailing under the Danish flag took possession of Gotland in 1449. Although technically a part of the Danish kingdom, in practice the island would remain independent and under the control of the Axelsson brothers until 1487 when the last surviving brother, Sir Ivar relinquished his rights to Gotland in favor of the Danish monarch, King Hans. The Axelsson brothers (Tott) would hold the key to The Nordic Union for almost four decades. Thus controlling the future of the union within the family by marriage, by political associations within and outside of the Union and most importantly by creating an economical empire based on personal family politics and border gentry aspirations.

”Till sångens gud” Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta “To the god of song” Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in Alvesta Karl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm. Men hans verkligt stora projekt var den röstskola han byggde åt sig själv i sin barndoms trakter vid sjön Salen i Alvesta. Inspirerad inte bara av italiensk skönsång, språk och kultur, utan också av medeltid i svensk 1800-talstappning, startade han 1914 Klosters Röstskola, en sagolik träbyggnad i sekelskiftesarkitektur med höga spetsiga gavlar och många utsprång, tinnar och torn, och med klosterväxter och pelargångar i trädgården. Huset blev under åren 1914 till 1951 hemvist för tusentals elever som om somrarna kom dit för röstvård och rekreation. Undervisningen riktade sig till alla som hade rösten som yrke eller intresse: skådespelare, sångare, lärare, präster och militärer. Gästlärare gav lektioner i rytmik och avspänning och Karl själv undervisade i röstens stärkande. Han hade ett nytänkande i sin metodik genom att han bättre än sina föregångare kunde se sambandet mellan kropp och själ i röstträningen. Efter självstudier i röstens fysiologi hade han kommit fram till en helhetssyn på människan, och hur rörelse i frisk luft, avspänning och kamratlig samvaro i vacker inspirerande miljö påverkade röstfunktionen i positiv riktning. Klosters Röstskola råkade ut för omfattande skadegörelse i och med sjösänkningen 1936 samt den katastrofala branden 1952. Klostertomten står sedan dess öde, men institutionen Klosters Röstskola har inte upphört. Karl Nygrens brorsöner fortsatte undervisningen på olika folkhögskolor i Sverige, och grundidéerna inom röstvården lever kvar genom den tredje generationen verksamma logopeder.

This thesis is build up on the idea that state could be described as an institution of the economic process, which imbues it with certain degree of endurance and protects it from the instability and uncertainty of the free markets. If this idea could be proved,then the mainstream tendency to exclude state from the realm of economics and leave the governance of the economic process solely to self-regulating markets will appear to be a fallacy based on the myth of liberalism. Only after this could be achieved, state could get its proper place in the existing economic system and a solution may be found to the impasse into which societies have been dragged by the free market order that is defended jauntily by liberal economists.

This study is an attempt to explore the multifarious aspects of Karl Friedrich Schinkel

<p>”Till sångens gud”</p><p>Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta</p><p>“To the god of song”</p><p>Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in Alvesta</p><p>Karl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm. Men hans verkligt stora projekt var den röstskola han byggde åt sig själv i sin barndoms trakter vid sjön Salen i Alvesta.</p><p>Inspirerad inte bara av italiensk skönsång, språk och kultur, utan också av medeltid i svensk 1800-talstappning, startade han 1914 Klosters Röstskola, en sagolik träbyggnad i sekelskiftesarkitektur med höga spetsiga gavlar och många utsprång, tinnar och torn, och med klosterväxter och pelargångar i trädgården. Huset blev under åren 1914 till 1951 hemvist för tusentals elever som om somrarna kom dit för röstvård och rekreation. Undervisningen riktade sig till alla som hade rösten som yrke eller intresse: skådespelare, sångare, lärare, präster och militärer. Gästlärare gav lektioner i rytmik och avspänning och Karl själv undervisade i röstens stärkande. Han hade ett nytänkande i sin metodik genom att han bättre än sina föregångare kunde se sambandet mellan kropp och själ i röstträningen. Efter självstudier i röstens fysiologi hade han kommit fram till en helhetssyn på människan, och hur rörelse i frisk luft, avspänning och kamratlig samvaro i vacker inspirerande miljö påverkade röstfunktionen i positiv riktning.</p><p>Klosters Röstskola råkade ut för omfattande skadegörelse i och med sjösänkningen 1936 samt den katastrofala branden 1952. Klostertomten står sedan dess öde, men institutionen Klosters Röstskola har inte upphört. Karl Nygrens brorsöner fortsatte undervisningen på olika folkhögskolor i Sverige, och grundidéerna inom röstvården lever kvar genom den tredje generationen verksamma logopeder.</p>

Diss.--Würzburg Univ., 2001.

Thesis--University of London, 1994. / Bibliogr. p. 289-313.