No description available.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tänka på i kommande rekrytering av denna målgrupp. Generation Y trädde in på arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förväntas nu ta över efter den stora andel äldre som snart lämnar sina arbeten och blir pensionärer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioårsperiod såg vi här ett problemområde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som är signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att också se vad som kännetecknar tidigare generationer för att på så sätt reda ut vad som skiljer dessa åt. Studien är uppbyggd på en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigare forskning och redogör för relevanta begrepp inom området, däribland Employer Branding och Generation Y. Resultatet av vår studie visar vad som är attraktivt i arbetet för Generation Y och vi sammanfattar detta i de fem kategorierna; mening, möjligheter, trygghet, social interaktion och kommunikation. Det är emellertid viktigt att tänka på att det inom detta område finns begränsat med tidigare forskning. Detta betyder att det inte är helt oproblematiskt att generalisera en hel generation, vi ser också ett behov av ytterligare forskning om Generation Y.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens syfte är att belysa de extrajudiciella bestraffningarna som fångar mottog i Karlstad fängelse åren 1870-75 och 1900-05, samt att se om det finns något samband mellan bestraffningar och sjukdomar. Ifall dem som straffades oftare var sjuka. Frågeställningen till uppsatsen är:</p><p>1. Fanns det något samband mellan de extrajudiciella bestraffningarna och sjukdom?</p><p>2. Var de som mottog extrajudiciella bestraffningar mer sjuka än dem som inte fick det?</p><p>Vad som kom fram under arbetets gång var att de som mottog extrajudiciella bestraffningar hade en procentuell majoritet av dem som blev sjuka i fängelset. Åren som undersökts var inte helt de samma som i den undersökningen om extrajudiciella bestraffningar. Det fanns inga sjukjournaler mellan åren 1901-1905 så det fattades fyra år för att få undersökningen allomfattande och komplett.</p><p>De sjukdomar som var mest förekommande i fängelset var bronkit, diarré, intermittens och gastritproblem. Bronkit betyder luftrörsinflammation, diarré innebär tunna, ofta förekommande avföringar i stora mängder, intermittens innebär ”fönstertittarsjuka” som är en kärlsjukdom som ger förträning i benens stora artärer. Gastrit betyder mage och i denna kategori finns det mängder av sjukdomar som magkatarr, magsäcksinflammation eller diarré med kräkningar. Behjälplig vid identifikation av medicinska termer var leg.läkare Frida Andersdotter.</p><p>En annan del av uppsatsen handlar om hur man skulle kunna finna nätverk i fängelset, det är en diskussionsdel utifrån Hreinsson, Nilssons bok om nätverk som ligger till grund för mitt resonemang. Tre delar av forskningsgrupper från USA och Manchester har grundat vad vi idag kallar för nätverk och nätverksanalys. De utgår ifrån identifikation av individer i olika grupper och sätter dem in i ett nät (som kan göras på olika sätt) för att därigenom se deras relation till varandra.</p><p>Min tanke om hur man skulle kunna se nätverk i fängelset är att inte börja i fängelset utan att börja i en by eller stad och finna dem som ifrån den staden hamnar i fängelse. Detta för att det finns litet bevarat om fånarna som individer, vilka de umgicks med och hur deras vardag såg ut.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to enlighten the punishment prisoners received for crimes they’ve committed in Karlstad prison during the years 1870-75 and 1900-05. I intend to investigate the different disease that flourished in prison. Where there any connection between the punishments some prisoners received and those who became sick? The paper is based on two questions:</p><p>1. Are there any connections between those who were punished and those who became sick?</p><p>2. Where those who were punished more often sick than those who weren’t?</p><p>The result of the papers was that the people that received punishments where more often sick than those who didn’t. A problem that occurred was that the journal of sicknesses weren’t covered for the years that I intended to investigate. The files did not cover the years from 1901-1905. There are four years missing.</p><p>The sicknesses that were most frequent in prison during the investigated years were: bronchitis, diarrhea, intermittence and gastric problems. Bronchitis is an obstructive pulmonary disorder characterized by inflammation of the bronchi of the lungs, diarrhea is an often occurring loose bowl movement. Intermittence is a sickness that clogs the major arteries mostly in the legs. Gastric problems involve many conditions such as gastric catarrh, inflammation of the stomach and various diarrheas with vomits. To help me with identifying the medical terms I spoke frequently with physician Frida Andersdotter.</p><p>Another part of the paper was discussing how network inside the prison may have looked like. To help me with this part of the paper I used a book Hreinsson, Nilsson. It’s a book about how one could find and identify networks by drawing a net of individuals and connecting them to each other. There were three independent groups working almost at the same time with network. Two of them were located in America and one in Manchester, Britain.</p><p>My thought about finding and displaying network in Karlstad prison is not by studying the files in archives, but to look at villages or cities and identifying the persons who became imprisoned. The file in prison does not have the credibility to connect the prisoners to one another. I think one have to study the individuals before the imprisonment.</p>

No description available.

No description available.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att belysa de extrajudiciella bestraffningarna som fångar mottog i Karlstad fängelse åren 1870-75 och 1900-05, samt att se om det finns något samband mellan bestraffningar och sjukdomar. Ifall dem som straffades oftare var sjuka. Frågeställningen till uppsatsen är: 1. Fanns det något samband mellan de extrajudiciella bestraffningarna och sjukdom? 2. Var de som mottog extrajudiciella bestraffningar mer sjuka än dem som inte fick det? Vad som kom fram under arbetets gång var att de som mottog extrajudiciella bestraffningar hade en procentuell majoritet av dem som blev sjuka i fängelset. Åren som undersökts var inte helt de samma som i den undersökningen om extrajudiciella bestraffningar. Det fanns inga sjukjournaler mellan åren 1901-1905 så det fattades fyra år för att få undersökningen allomfattande och komplett. De sjukdomar som var mest förekommande i fängelset var bronkit, diarré, intermittens och gastritproblem. Bronkit betyder luftrörsinflammation, diarré innebär tunna, ofta förekommande avföringar i stora mängder, intermittens innebär ”fönstertittarsjuka” som är en kärlsjukdom som ger förträning i benens stora artärer. Gastrit betyder mage och i denna kategori finns det mängder av sjukdomar som magkatarr, magsäcksinflammation eller diarré med kräkningar. Behjälplig vid identifikation av medicinska termer var leg.läkare Frida Andersdotter. En annan del av uppsatsen handlar om hur man skulle kunna finna nätverk i fängelset, det är en diskussionsdel utifrån Hreinsson, Nilssons bok om nätverk som ligger till grund för mitt resonemang. Tre delar av forskningsgrupper från USA och Manchester har grundat vad vi idag kallar för nätverk och nätverksanalys. De utgår ifrån identifikation av individer i olika grupper och sätter dem in i ett nät (som kan göras på olika sätt) för att därigenom se deras relation till varandra. Min tanke om hur man skulle kunna se nätverk i fängelset är att inte börja i fängelset utan att börja i en by eller stad och finna dem som ifrån den staden hamnar i fängelse. Detta för att det finns litet bevarat om fånarna som individer, vilka de umgicks med och hur deras vardag såg ut. / Abstract The purpose of this paper is to enlighten the punishment prisoners received for crimes they’ve committed in Karlstad prison during the years 1870-75 and 1900-05. I intend to investigate the different disease that flourished in prison. Where there any connection between the punishments some prisoners received and those who became sick? The paper is based on two questions: 1. Are there any connections between those who were punished and those who became sick? 2. Where those who were punished more often sick than those who weren’t? The result of the papers was that the people that received punishments where more often sick than those who didn’t. A problem that occurred was that the journal of sicknesses weren’t covered for the years that I intended to investigate. The files did not cover the years from 1901-1905. There are four years missing. The sicknesses that were most frequent in prison during the investigated years were: bronchitis, diarrhea, intermittence and gastric problems. Bronchitis is an obstructive pulmonary disorder characterized by inflammation of the bronchi of the lungs, diarrhea is an often occurring loose bowl movement. Intermittence is a sickness that clogs the major arteries mostly in the legs. Gastric problems involve many conditions such as gastric catarrh, inflammation of the stomach and various diarrheas with vomits. To help me with identifying the medical terms I spoke frequently with physician Frida Andersdotter. Another part of the paper was discussing how network inside the prison may have looked like. To help me with this part of the paper I used a book Hreinsson, Nilsson. It’s a book about how one could find and identify networks by drawing a net of individuals and connecting them to each other. There were three independent groups working almost at the same time with network. Two of them were located in America and one in Manchester, Britain. My thought about finding and displaying network in Karlstad prison is not by studying the files in archives, but to look at villages or cities and identifying the persons who became imprisoned. The file in prison does not have the credibility to connect the prisoners to one another. I think one have to study the individuals before the imprisonment.

Titel: Wermland Forever? En undersökning om hur Karlstads kommuns varumärkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland Forever Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa hur en stads image kan påverkas av en enskild marknadsföringsåtgärd. I det här fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterföljdes av såväl tittarstorm som låga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik för sitt samarbete då många ansåg att tv-serien gick emot Karlstads kommuns värdegrund. Frågeställningar: Hur ser Karlstads kommuns varumärkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varumärkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser förhållandet ut mellan Karlstads kommuns varumärkesidentitet kontra varumärkesimage ut i relation till Wermland Forever? Teori: Uppsatsen baseras till stor del på Simon Anholts fyra aspekter av ett varumärke samt Hart &amp; Stachows ramverk för att mäta Karlstads image. Även teorier om varumärkeskapital och place branding har använts. Metod: Uppsatsen har undersökt Karlstads kommuns varumärkesprofil genom en analys av styrdokument och en samtalsintervju med kommunens kultur- och fritidschef. En enkät har använts för att mäta hur allmänheten ser på Karlstads kommun och Wermland Forever. Resultat: Undersökningen visar att Karlstads kommun har ett starkt varumärke med en identitet och image som stämmer väl överens. Tv-serien Wermland Forever visade dock upp en bild av kommunen som inte stämmer överens med denna identitet. Nyckelord: Karlstad, Karlstads kommun, Värmland, varumärke, image, TV, Wermland Forever / Title: Wermland Forever? A study about Karlstad’s brand and how it is reflected in the television show Wermland Forever. Purpose: The paper aims to study the way a marketing action could affect the brand and image of a city. In this case, it’ about the show Wermland Forever and the money Karlstads municipal spent on it. The show was followed by outraged viewers and bad ratings. Karlstad got a lot of criticism because of the way Wermland Forever didn’t communicate Karlstad’s values. Issues: What does the Karlstad brand identity look like? What does the Karlstad brand image look like? How is Karlstad perceived in Wermland Forever? What is the relation between the Karlstad brand identity and brand image compared to the way Karlstad is presented in Wermland Forever? Theory: The paper is to a large extent based on Simon Anholt’s four dimensions of a brand and Hart &amp; Stachow’s framework to measure the image of Karlstad. Besides, theories of brand equity and place branding were used. Method: The study aims to look at Karlstad and its brand profile through authentic documents and an interview with the head of culture and recreation in Karlstad. A survey has been made to measure the public view of Karlstad and Wermland Forever. Results: The study shows that Karlstad has a strong brand with an identity and an image that is well in line. Wermland Forever showed an image of the county that is not in line with aforementioned identity. Key words: Karlstad, Karstad municipal, Värmland, brand, image, television, Wermland Forever

Dagens arbetsliv är till stor del beroende av IT på olika sätt. Majoriteten av Sveriges arbetare har på något sätt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del är det helt nödvändigt då deras arbete enbart berör IT medan det för andra är ett verktyg som underlättar den vardagliga processen. Frågan är ifall det alltid är ett verktyg som underlättar de vardagliga processerna? I den här uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur åtta stycken anställda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö. Syftet är att utifrån arbetsvetenskapliga teorier upptäcka de eventuella problem som kan förekomma vid interaktion med IT-systemen i det vardagliga arbetet för lärare vid Karlstads universitet. Exempel på teoretiska utgångspunkter vi har tillämpat är socioteknik, Karaseks krav/kontrollmodell samt teorier om motstånd, stress och arbetsmiljö. Teorin och undersökningen är under hela uppsatsen förankrad i arbetsvetenskap och riktad mot IT-system i organisationer. Resultatet ska ge Karlstads universitet en överskådlig blick och förhoppningsvis ligga till grund för vidare forskning inom detta ämne vid universitetet. Resultatet visar att användarna av IT-system vid Karlstads universitet vill se en förändring vid utveckling och implementering av nya IT-system och förändring i systemutvecklingsprocessen. Det kan uppnås genom att involvera användarna i utvecklingen av nya IT-system och se till användarnas behov och verksamhet vid implementering. Resultatet visar också att den mängd olika IT-system som lärarna interagerar med skapar stress och påverkar lärarnas arbetsmiljö samt att det förekommer motstånd gentemot verksamhetens tekniska struktur och organisation.

Karlstads kommun har en målsättning om att kommunen år 2020 skall vara 100 000 invånare till antalet. För att detta mål skall nås inom en rimlig tid så har kommunen tre hållbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande åren. De tre hållbarhetsstrategierna är folkhälsostrategin, tillväxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.    Den här uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillväxtstrategi och hur bra den och dess mål och delmål passar in på ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och på ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillväxt. / Karlstad Municipality has a vision that the municipality shall have 100 000 inhabitants by the year 2020. For this goal to be reached within a reasonable time, the municipality has made three sustainability strategies that will be the basis for the municipality’s work for the coming years. The three sustainability strategies are: the public health strategy, the economic growth strategy and the environment and climate strategy. The idea behind these strategies is to ensure that the municipality will grow in a socially, economic and environmentally sustainable manner.    This thesis examines Karlstad Municipality’s economic growth strategy and how well it and its goals and objectives can be applied on the economics professor Richard Florida and his theories about the Creative Class and on the economics professor Edward Glaeser and his theories about human capital and urban economics.

Undersökningens avsikt är att granska video-centric webbplatsers användning bland Karlstads universitets studenter, varför och hur studenter använder webbplatserna. Undersökningen är baserad på Uses and Gratifications modellen.