<p>Bakgrund/Problemdiskussion</p><p>Ämnet förändringar behandlas flitigt inom organisationsteorin, däribland vikten av att de som ytterst påverkas av förändringen i fråga informeras om den och de fördelar som den innebär, samt involverandet av dessa personer i förändringsprocessen, genom till exempel ett adekvat utbildningsarbete, för att undvika skepsis och oro. Nordea Bank AB är i färd med att införa ett nytt informationssystem på sina kontor i Sverige, detta i form av ett nytt kassasystem: Teller. Vi vill med hjälp av en fallstudie på ett antal Nordeakontor beskriva hur individer upplever denna informationsteknik (IT) relaterade förändring och analysera vad som påverkar individers upplevelser under förberedandet, genomförandet och efterarbetet av denna IT-relaterade förändringsprocess.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en förändringsprocess avseende en banks kassasystem upplevs av de individer på banken som ytterst berörs av den.</p><p>Metod/Teoretisk referensram/Analys</p><p>Genom att studera befintliga teorier kring IT och organisatoriska förändringar har en intervjuguide skapats, vilken har legat till grund för den empiriska studie som genomförts. Studien i fråga utgörs av en fallstudie som innefattar tre Nordeakontor där personal som arbetar inom kassa/kundtjänst har intervjuats. Den teoretiska modell som legat till grund för detta analysarbete har varit Lewins modell för organisationsförändringar, där en förändringsprocess delas in i olika faser för det förberedande arbetet, själva förändringen samt efterarbetet. Utifrån analys mellan teori och resultat har sedan slutsatser om hur individer upplever en IT-relaterad förändring samt vad som påverkar dessa individers upplevelser under förändringsprocessen kunnat dras.</p><p>Slutsatser</p><p>En slutsats som vi kunnat dra är att utbildningen har en stor inverkan på hur individer, i detta fall användarna av ett nytt kassasystem, upplever en IT-relaterad förändring. Detta gäller både det utbildningsmaterial som funnits tillgängligt men även hur pass väl den lokala förändringsledningen följt den existerande utbildningsplanen. Vidare har det framkommit att personer som fungerar som stöd vid installationsdagen av det nya kassasystemet är något som upplevs som positivt av individerna, då IT-relaterade förändringar ofta medför en oro för att inte kunna utföra sina arbetsuppgifter lika bra som tidigare. Vad gäller förändringens efterarbete har vi kunnat se att det är viktigt att ta tag i alla problem och frågor som dyker upp under förändringsprocessen. Detta för att inte riskera en tillbakagång till gamla tankesätt.</p> / <p>Background/Problem</p><p>The subject of change has been frequently discussed in the research field of organization theory, for instance the importance that those individuals that are outermost affected by the change in question are properly informed about it and the benefits that it will bring about, along with the involvement of these employees in the process of change in order to avoid skepticism and worry. Nordea Bank AB is introducing a new information system in all of its Swedish offices, in the shape of a new cash desk system: Teller. It is our intention to, by performing a case study at a number of Nordea offices, describe how individuals experience an information technology (IT) related change and to analyze what affects the experiences of individuals during the preparations, implementation and the work carried out after the implementation of an IT related process of change.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze how a process of change, regarding the cash desk system of a bank, is experienced by the individuals that are outermost affected by it.</p><p>Method/Theoretical framework/Analysis</p><p>By studying existing theories concerning IT and organizational change, we have created an interview guide, which has been the foundation on which the empirical study has been conducted. The study in question consists of a case study which includes three Nordea offices where we have conducted interviews with members of the offices’ staff, more specifically staff members working at the cash desk and/or the customer service. The theoretical model that has been the foundation of this analysis is Lewin’s model for organizational change, where a process of change is divided into different phases for the preparations, the actual change and the work following the change. From analysis between theory and empirical results, conclusions have been drawn about how individuals experience an IT related change along with what it is that affect these individuals’ experiences through the process of change.</p><p>Conclusions</p><p>One conclusion that we have been able to draw is that the training has had a great impact on how individuals, in this case the users of a new cash desk system, experience an IT related change. This goes for both the training material as well as how well the local change management has followed the existing training guide lines. Furthermore it has been shown that persons acting as a support on the day of the implementation of the cash desk system, is something that was highly appreciated by the individuals. This due to the anxiety of not being able to conduct one’s work tasks as well as before the change in question, which often comes with IT related changes. When it comes to ending the change we have been able to see that, to prevent a regress to old habits and ways of thinking, it is important to see to the problems and questions that arise during the process of change.</p>

Att korrigera fel inom ett system är en kritisk punkt för företag. Om det levereras en produkt med brister och buggar som sänker produktens kvalitet får företaget missnöjda kunder och tuffare konkurrens. Att låta företag utgå ifrån en testmodell med en fungerande testprocess gör det möjligt för företag att hitta och korrigera svagheter inom testprocessen för att minska antalet fel inom systemet hos företagen. Denna studie fokuserar kring uppdragsgivaren MoreFlo AB’s testprocess. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att stödja företaget i att förbättra sin testprocess och strukturera sina tester på komponentnivå. Detta gjordes med hjälp av en enkätundersökning baserat på en utvärderingsmetod från en tidigare studie vilket ska prövas för denna studien. Resultatet av denna studie är en uppdaterad testprocess vilket ska korrigera de svagheter som upptäcktes inom uppdragsgivarens testprocess. Denna nya testprocess ger testarna en tydligare och strukturerad testmodell vilket kommer gynna företaget när det kommer till systemkorrigering.

Bakgrund/Problemdiskussion Ämnet förändringar behandlas flitigt inom organisationsteorin, däribland vikten av att de som ytterst påverkas av förändringen i fråga informeras om den och de fördelar som den innebär, samt involverandet av dessa personer i förändringsprocessen, genom till exempel ett adekvat utbildningsarbete, för att undvika skepsis och oro. Nordea Bank AB är i färd med att införa ett nytt informationssystem på sina kontor i Sverige, detta i form av ett nytt kassasystem: Teller. Vi vill med hjälp av en fallstudie på ett antal Nordeakontor beskriva hur individer upplever denna informationsteknik (IT) relaterade förändring och analysera vad som påverkar individers upplevelser under förberedandet, genomförandet och efterarbetet av denna IT-relaterade förändringsprocess. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en förändringsprocess avseende en banks kassasystem upplevs av de individer på banken som ytterst berörs av den. Metod/Teoretisk referensram/Analys Genom att studera befintliga teorier kring IT och organisatoriska förändringar har en intervjuguide skapats, vilken har legat till grund för den empiriska studie som genomförts. Studien i fråga utgörs av en fallstudie som innefattar tre Nordeakontor där personal som arbetar inom kassa/kundtjänst har intervjuats. Den teoretiska modell som legat till grund för detta analysarbete har varit Lewins modell för organisationsförändringar, där en förändringsprocess delas in i olika faser för det förberedande arbetet, själva förändringen samt efterarbetet. Utifrån analys mellan teori och resultat har sedan slutsatser om hur individer upplever en IT-relaterad förändring samt vad som påverkar dessa individers upplevelser under förändringsprocessen kunnat dras. Slutsatser En slutsats som vi kunnat dra är att utbildningen har en stor inverkan på hur individer, i detta fall användarna av ett nytt kassasystem, upplever en IT-relaterad förändring. Detta gäller både det utbildningsmaterial som funnits tillgängligt men även hur pass väl den lokala förändringsledningen följt den existerande utbildningsplanen. Vidare har det framkommit att personer som fungerar som stöd vid installationsdagen av det nya kassasystemet är något som upplevs som positivt av individerna, då IT-relaterade förändringar ofta medför en oro för att inte kunna utföra sina arbetsuppgifter lika bra som tidigare. Vad gäller förändringens efterarbete har vi kunnat se att det är viktigt att ta tag i alla problem och frågor som dyker upp under förändringsprocessen. Detta för att inte riskera en tillbakagång till gamla tankesätt. / Background/Problem The subject of change has been frequently discussed in the research field of organization theory, for instance the importance that those individuals that are outermost affected by the change in question are properly informed about it and the benefits that it will bring about, along with the involvement of these employees in the process of change in order to avoid skepticism and worry. Nordea Bank AB is introducing a new information system in all of its Swedish offices, in the shape of a new cash desk system: Teller. It is our intention to, by performing a case study at a number of Nordea offices, describe how individuals experience an information technology (IT) related change and to analyze what affects the experiences of individuals during the preparations, implementation and the work carried out after the implementation of an IT related process of change. Purpose The purpose of this study is to describe and analyze how a process of change, regarding the cash desk system of a bank, is experienced by the individuals that are outermost affected by it. Method/Theoretical framework/Analysis By studying existing theories concerning IT and organizational change, we have created an interview guide, which has been the foundation on which the empirical study has been conducted. The study in question consists of a case study which includes three Nordea offices where we have conducted interviews with members of the offices’ staff, more specifically staff members working at the cash desk and/or the customer service. The theoretical model that has been the foundation of this analysis is Lewin’s model for organizational change, where a process of change is divided into different phases for the preparations, the actual change and the work following the change. From analysis between theory and empirical results, conclusions have been drawn about how individuals experience an IT related change along with what it is that affect these individuals’ experiences through the process of change. Conclusions One conclusion that we have been able to draw is that the training has had a great impact on how individuals, in this case the users of a new cash desk system, experience an IT related change. This goes for both the training material as well as how well the local change management has followed the existing training guide lines. Furthermore it has been shown that persons acting as a support on the day of the implementation of the cash desk system, is something that was highly appreciated by the individuals. This due to the anxiety of not being able to conduct one’s work tasks as well as before the change in question, which often comes with IT related changes. When it comes to ending the change we have been able to see that, to prevent a regress to old habits and ways of thinking, it is important to see to the problems and questions that arise during the process of change.

<p>Radiofrekvensidentifiering, RFID är en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trådlös fjärravläsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av användningsområde exempelvis inom säkerhetsområdet och behörighetskontroller, spårning och märkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra områden. Det finns stora företag som har uppmärksammat den nya teknikens potential och gör därför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken. </p><p>Syften med denna rapport har varit att undersöka hur långt gången utvecklingen av standarder för RFID-tekniken är, undersöka om det finns fördelar och nackdelar med RFID-tekniken för livsmedelsbutiker samt att utreda vilka krav som kommer att ställas på befintliga IT-system som kommer att interagera med den nya tekniken. </p><p>RFID-teknikens egenskaper möjliggör att i framtiden kommer det att vara möjligt att följa ett objekt under hela dess livscykel, det vill säga från tillverkningen till försäljningen. Användningen av RFID-tekniken i en butiksmiljö innebär ett flertal fördelar. De viktigaste finns inom inleverans och lagerhantering, då snabbare kontroll vid godsmottagning kan göras, ökad effektivitet vid inventeringsarbetet samt bättre kvalitet på produktfakta. Detta leder bland annat till reducering av personal- och inventeringskostnader. </p><p>Den slutgiltiga utmaningen vid införande av tekniken är obemannade kassor och därmed enklare betalningssätt, minskade köar vid kassa, ökad försäljning samt bättre kundservice. Den största hinder för användning av RFID-tekniken idag är kostnader för RFID-komponenter och bristen på gemensamma standarder.</p>

Radiofrekvensidentifiering, RFID är en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trådlös fjärravläsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av användningsområde exempelvis inom säkerhetsområdet och behörighetskontroller, spårning och märkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra områden. Det finns stora företag som har uppmärksammat den nya teknikens potential och gör därför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken. Syften med denna rapport har varit att undersöka hur långt gången utvecklingen av standarder för RFID-tekniken är, undersöka om det finns fördelar och nackdelar med RFID-tekniken för livsmedelsbutiker samt att utreda vilka krav som kommer att ställas på befintliga IT-system som kommer att interagera med den nya tekniken. RFID-teknikens egenskaper möjliggör att i framtiden kommer det att vara möjligt att följa ett objekt under hela dess livscykel, det vill säga från tillverkningen till försäljningen. Användningen av RFID-tekniken i en butiksmiljö innebär ett flertal fördelar. De viktigaste finns inom inleverans och lagerhantering, då snabbare kontroll vid godsmottagning kan göras, ökad effektivitet vid inventeringsarbetet samt bättre kvalitet på produktfakta. Detta leder bland annat till reducering av personal- och inventeringskostnader. Den slutgiltiga utmaningen vid införande av tekniken är obemannade kassor och därmed enklare betalningssätt, minskade köar vid kassa, ökad försäljning samt bättre kundservice. Den största hinder för användning av RFID-tekniken idag är kostnader för RFID-komponenter och bristen på gemensamma standarder.

Företag i dagligvaruhandeln har på senaste tid börjat kunna erbjuda digitala kvitton till sinakunder. Detta digitala framsteg har börjat bli mer intressant på grund av fysiska kvittos negativa påverkan på både människan och miljön. Detta har intresserat ett företag inom bygghandel som givit idén och är intresserade i att ersätta sina fysiska kvitton med digitala kvitton. Dock finns utmaningar som förhindrar utvecklingen. Något som skiljer företagen åt i dagligvaruhandel mot detta företag är tillgången till kundklubbar. På grund av att en kund måste identifieras till ett visst köp på ett smidigt sätt är en kundklubb ett ypperligt verktyg för identifiering. Samtidigt lyfts krav från företaget som införandet av digitala kvitton också måste uppnå. Syftet med uppsatsen är att undersöka de utmaningar och krav som krävs för att kunna erbjuda digitala kvitton samt om det är möjligt utan att ha en kundklubb. Metoden har följt 6 steg för undersökning av de framtagna lösningsförslagen för att stödja viktiga huvuddelar som kan ge svar på undersökningsfrågorna. Genomförandet börjar med att de framtagna lösningsexemplen studeras för att undersöka om de kan erbjuda en kund ett digitalt kvitto. Nästkommande steg undersöktes den empiriska empirin emot de tre lösningarna. Sedan undersöktes vilken sorts teknologi som är nödvändig för att kunna erbjuda digitala kvitton. Nästa steg undersöktes om det fanns andra tillvägagångssätt för att kunna erbjuda digitala kvitton. I steg 5 undersöktes vilka utmaningar som finns med lösningarna. I det sista steget undersöktes om kraven från uppdragsgivaren kan uppnås. Slutsatsen resulterade i att fyra lösningsförslag presenterades varav en av dem kan erbjuda digitala kvitton utan kundklubb. Lösningarna med att använda sig av kortnumret som minsta gemensamma nämnare var lösningarna som inte krävde användningen av en kundklubb. När det gäller lösningsförslag till uppdragsgivaren uppnår ingen av de fyra lösningsförslagen alla krav. Utmaningarna som finns är att lösningarna kräver att kassasystemet behöver integreras med ett API för att fungera vilket uppdragsgivarens kassasystem inte hade möjlighet till. Problemen med de fyra lösningsförslagen som presenteras är att de två patenten som kompletterats inte har testats i verklig miljö samt kunde inte två av lösningsförslagen inte fungera om inte en kundklubb användes för identifieringen av kunden. En av lösningarna har också utmaningen med att de är mer riktade mot företagskunder vilket utesluter en stor del av potentiella köpare som kan erbjudas ett digitalt kvitto. Andra utmaningar som är mer utanförliggande själva systemet är den bokföringslag som finns i Sverige. Men GDPR och digitaliseringsmognad var inte en utmaning.

In today's society, people are constantly striving to find new technical solutions that facilitate and simplify their everyday life. Companies embrace these societal structures and constantly try to keep up with the development to make sure that the consumer circle is expanding and to get more people to buy their goods and use their services. In companies such as fast food restaurants, everything is known to happen quickly. Food preparation needs to be done quickly and also the transactions must be fast in order for a fast food restaurant to live up to its title. In this study, mobile payments within the restaurant business will be investigated. The main topics that will be discussed are why restaurants are implementing such services to their businesses. The study is also going to lift the strengths, weaknesses, opportunities and threats that follow with a mobile payment application and self service technology from both buissness- and customer perspective.