Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka olika strategier och tillvägagångssätt utifrån forsk- ning om hur lärare kan bemöta extremistiska elever utan att samtidigt inskränka på deras åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Metoden är grundad i en informationsinsamling utifrån databa- serna ERC, ERIC och SwePub. Källorna som använts kommer både från utlandet och från Sverige vilket bidrar till olika perspektiv samtidigt som vi ser hur det svenska sättet att tackla extremism influerats av internationell forskning. Även viktiga begrepp såsom extremism, Pre- vent Violent Extremism (PVE) och samtalskompassen har förtydligats. Där har det visats att särskilt extremism-begreppet kan vara tvetydigt utifrån sättet som de tre olika extremistmiljö- erna sammanställs i ett paraplybegrepp vilket kan kritiseras. Resultatet visar att det finns en konflikt mellan ett förebyggande arbete i form av informationsinsamling om elever i riskzoner och ett fritt diskussionsklimat där åsikter nöts mot varandra. Det visas på en omfattande kritik kring hur den brittiska PVE-planen hämmat lärarnas möjlighet att bemöta extremistiska elever genom den fria klassrumsdiskussionen. Resultatet tydliggör även hur stark elevers yttrandefri- het är i skolan vilket manifesteras i samtalskompassens misslyckade försök till etablering. Slut- satsen blir att PVE och samtalskompassen har goda ambitioner att stävja extremism. Vi ser dock att de i praktiken bidrog till tystade klassrum och en distans mellan lärare och elever. Istället har vi funnit att klassrumsdiskussioner där möjligt extremistiska samtal förekommer men bemöts och plockas isär kan vara till godo. Att ge elever verktyg i form av att kunna ställa åsikter mot varandra verkar kunna stävja extremism bättre än den säkerhetspolitiska linje som ses i PVE.

Det finns få studier som har undersökt gymnasielevers muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Den här uppsatsens syfte är således att undersöka gymnasieelevers upplevelse av att svara på samhällskunskapslärares frågor. I tidigare forskning har främst observationer och elevintervjuer använts som metod för att undersöka gymnasielevers muntliga deltagande. Den här undersökningen kommer istället att genomföras med hjälp av enkäter med både flervalsfrågor och fritextfrågor. De 80 deltagande eleverna fick svara på totalt sju frågor om deras muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Resultatet visade tydliga skillnader mellan könen, generellt anser sig pojkar vara mer muntligt aktiva i jämförelse med hur flickorna upplever sitt muntliga deltagande. Det finns också skillnader mellan könen när det gäller bakomliggande faktorer till varför man inte svarar på lärarens frågor. Flickornas vanligaste anledning till att de inte svarar på lärarens frågor är obehaget kring att prata inför grupp. Pojkarna uppger att ork och motivation är den vanligaste anledningen till uteblivna svar. Resultaten visar också att fler faktorer än kön spelar roll, såsom betyg och trygghet i gruppen. Slutsatsen är därför att kön och dess könsmönster är en avgörande faktor till elevers muntliga deltagande, men det finns fler orsaker till att elever väljer att vara tysta på samhällslektionerna. / There are few studies exploring high school students’ oral participation in the classroom. This essay aims to cover these gaps by exploring why high school students do not answer their teacher’s questions in class. In previous studies, observations and student interviews have mainly been used as method to explore high school students’ oral participation in the classroom. Thus, this essay will instead be based on surveys including both multiple choice questions and free text questions. The 80 students who participated in the survey were asked to answer seven questions in total regarding their oral participation during lectures of society knowledge. The result showed significant differences between the sexes, in general do boys perceive themselves as more orally active in the classroom compared to how girls perceive themselves. Further, there are differences between the sex regarding the reasons to why the students are not answering the teacher’s questions. The most common reason for why girls do not answer the teacher’s questions is a perceived discomfort when talking in front of a group. The most common reason why boys are not answering the teacher’s questions is due to lack of commitment and motivation. The result also shows more factors than just the sex affects the oral participation, for example the grades and the perceived level of trust within the group. Finally, the conclusion is made that sex and gender stereotypes is a crucial factor to the quantity of students’ oral participation in classroom, however there are more reasons as well to why students stay silent.