The aim of the study is to investigate whether induction devices can replace fan convectors, which is the climate system that is most common in hotel rooms today. The study compares the importance of the power of the two climate systems, induction devices and fan convectors, for use in hotel rooms. Climate systems controlled by presence require high power if room temperature is to be quickly regulated. The results show that fan convectors with power of 3000 W are often oversized for the hotel room, as the room being studied has a dimensioning cooling power requirement between 600 – 1700 W and heating power needs between 600 – 1000 W. Induction devices with a power of 1500 W are capable of meeting the cooling and heating needs if the room is appropriately designed according to its conditions, including sun protection and high window quality.    When the climate systems have been switched off during the absence period, the room has reached different temperatures depending on the design of the room. The time to cool or heat the room to the desired temperature, which is related to how hot or cold the room has been, differs between fan convectors and induction apparatus. High-power fan convectors have always been able to cool or heat the room in under 1.5 hours, while induction devices often can do it in a shorter time, except in cases where the power requirement is over 900 W.   What distinguishes the rooms studied is the placement of windows in different directions, the quality of the windows such as permeability, g-value and insulation ability, u-value, the rooms also have different thermal masses and sun shielding. The room that requires the highest heat output has a window with high g-value to get the most heat in during the winter months to reduce the power requirement, which turned out to have the opposite effect. When the permeability of light is high, it also contributes to more sunlight and heat being given to the room in the summer, therefore the cooling power requirement is also high for rooms with such a window.   To reduce the power requirement in an existing room, measures such as window replacement, additional insulation or sun protection change can be performed. The measures have different effects and can contribute up to 150 W lower power requirements, which means that both climate systems can be used in hotel rooms without problems.

Syftet med arbetet var att framställa en beräkningsmodell som behärskar att beräkna ett klimatsystems energiförluster samt livscykelanalys, LCC. Samt att använda denna modell vid jämförelse av två befintliga system. Modellen skapades i programmet Excell och använder sig av angiven indata för att beräkna resultat. Den användes för jämförelse av fyra lokaler i VIDEUM ABs byggnader. Två kontor och två föreläsningssalar jämfördes. Den beräknade skillnaden i energiförbrukning kunde i huvudsak härledas till det ena systemets längre drifttid över helgen samt att ett av kontoren drevs med högt konstantflöde hos ventilation även under frånvaro. Huruvida styrning av system sker efter koldioxidkoncentration eller temperatur verkar spela mindre roll för systemets förluster. Dock påverkar onödigt högt ställda flöden samt för långa driftstider energibehovet desto mer. / The thesis focused on compiling a calculation model suitable for calculating an indoor climate system energy demand and life cycle cost, LCC. The model was created in Excell and uses given input data to calculate the results. The model was used to compare four different premises located in buildings owned by VIDEUM AB in Växjö. Two offices and two lecture halls was compared. The calculated differences in energy demand could be derived to longer operating times during weekends for one system. One office had a large constant air flow even during absence which also led to a greater energy demand. Whether the system was regulated by using carbon dioxide concentrations or temperature as indicators on air quality didn’t seem to affect the energy demand significantly. Unnecessary high flow rates and operating times affects the premises energy demand the more.

Recent advancements in processing power, storage capabilities, and availability of data, has led to improvements in many applications through the use of machine learning. Using machine learning in control systems was first suggested in the 1990s, but is more recently being implemented. In this thesis, an embedded climate system, which is a type of control system, will be looked at. The ways in which machine learning can be used to replicate portions of the climate system is looked at. Deep Belief Networks are the machine learning models of choice. Firstly, the functionality of a PID controller is replicated using a Deep Belief Network. Then, the functionality of a more complex control path is replicated. The performance of the Deep Belief Networks are evaluated at how they compare to the original control portions, and the performance in hardware. It is found that the Deep Belief Network can quite accurately replicate the behaviour of a PID controller, whilst the performance is worse for the more complex control path. It was seen that the use of delays in input features gave better results than without. A climate system with a Deep Belief Network was also loaded onto hardware. The minimum requirements of memory usage and CPU usage were met. However, the CPU usage was greatly affected, and if this was to be used in practice, work should be done to decrease it. / Många applikationer har förbättras genom användningen av maskininlärning. Maskininlärning för reglersystem föreslogs redan på 1990-talet och har nu börjat tillämpas, eftersom processorkraft, lagringsmöjligheter och tillgänglighet till rådata ökat. I detta examensarbete användes ett inbäddat klimatsystem, som är en typ av reglersystem. Maskininlärningsmodellen Deep Belief Network användes för att undersöka hur delar av klimatsystemet skulle kunna återskapas. Först återskapades funktionaliteten hos en PID-regulator och sedan funktionaliteten av en mer komplex del av reglersystemet Prestandan hos nätverken utvärderades i jämförelse med prestandan i de ursprungliga kontrolldelarna och hårdvaran. Det visade sig att Deep Belief Network utmärkt kunde replikera PID-regulatorns beteende, medan prestandan var lägre för den komplexa delen av reglersystemet. Användningen av fördröjningar i indata till nätverken gav bättre resultat än utan. Ett klimatsystem med ett Deep Belief Network laddades också över på hårdvaran. Minimikrav för minnesanvändning och CPU- användning var uppfyllda, men CPU- användningen påverkades kraftigt. Detta gör, att om maskininlärning ska kunna användas i verkligheten, bör CPU-användningen minskas.

The purpose of this thesis work is to improve the perceived climate comfort in larger truck cabins since the European commission’s new stronger carbon dioxide standards have introduced an update to the EU 96/53 directive. This directive increases the dimensions and weights of heavy truck motor vehicles, extending the driver’s cabin length by 500 mm in order to increment the truck’s energy efficiency and aerodynamics. This update was seen also as an enabler to improve the truck driver’s performance, comfort and preference towards Scania. Since the cabin of the truck is to be considered the place where the driver spends the most of its time, ensuring the driver’s comfort when resting inside means to ensure the accomplishment of their labor safely. One system used to provide comfort in the cabin when resting is the climate control unit. This unit creates an inner climate controlled environment by providing warm or cool air through an installed Heating Ventilation and Air Conditioning (HVAC) system. In order to introduce a new auxiliary unit, the design thinking methodology was chosen. This allowed to ground the proposed concepts on the actual needs of the final users. Based on their input, the aforementioned concepts were analyzed and downsized in order to prototype and test the selected ones. The final concepts of a 500 mm larger cabin were tested in a climate chamber under warm and cold conditions: 37°C and -15°C respectively. Then, these concepts were compared against the short cabin (current cabin) and the 500 mm larger cabin without any mounted prototype. During each test, a thermal manikin was placed in the cabin’s bed in order to obtain not only temperature readings, but also the estimated comfort that the user would sense under these circumstances. As it could be expected, the 500 mm larger cabin without any added concept presented a temperature degradation of the current HVAC system compared to the short cabin. The areas of temperature concentration (warm or cold) were identified, being the rear wall of the cabin the most affected. The implementation of the concepts compared to the larger cabin gave positive results, reducing the time to reach the set temperature in the HVAC system controls in both warm and cold environments. The analysis of the results lead to the conclusion that the enlargement of a truck creates a need to maintain or improve the behavior of its HVAC system. The implementation of an auxiliary unit to the main system in the rear of the cabin showed not only temperature enhancements, but also a thermal comfort improvement for the user, allowing it to rest and therefore, to fulfill its tasks with the best mental and physical conditions. / Syftet med det här examensarbetet är att förbättra den upplevda klimatkomforten i större lastbilshytter sedan EU-kommissionens nya hårdare koldioxidstandarder har medfört en uppdatering av EU-direktivet 96/53. Detta direktiv ökar dimensionerna och vikterna för tunga lastbilar och förlänger förarhyttens längd med 500 mm för att öka lastbilens energieffektivitet och aerodynamik. Denna uppdatering sågs också som en möjlighet att förbättra lastbilschaufförens prestation, komfort och inställning till Scania. Eftersom lastbilshytten är den plats där föraren tillbringar den största delen av sin tid, är det viktigt att säkerställa förarens komfort när han eller hon vilar i hytten för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Ett system som används för att ge föraren komfort när han eller hon vilar i hytten är klimatenhet. Denna enhet skapar en inre klimatkontrollerad miljö genom att tillföra varm eller kall luft via ett installerat HVAC-system (Heating Ventilation and Air Conditioning). För att introducera ett nytt hjälpenhet valdes metodiken design thinking. Detta gjorde det möjligt för de föreslagna koncepten att baseras på de faktiska behoven hos de slutliga användarna. Baserat på deras input, gjordes analyser av de tidigare nämnda koncepten för att sedan välja ut, prototypa och testa de utvalda. De slutliga koncepten med en 500 mm större hytt testades i en klimatkammare under varma och kalla förhållanden: 37°C respektive -15°C. Därefter jämfördes dessa koncept med den korta hytten (nuvarande hytt) och den 500 mm större hytten utan någon monterad prototyp. Under varje test placerades en klimatdocka i hyttens säng för att inte bara få temperaturavläsningar, utan också den uppskattade komfort som användaren skulle känna under dessa omständigheter. Som väntat uppvisade den 500 mm större hytten utan något extra koncept en temperaturförsämring av det nuvarande HVAC-systemet jämfört med den korta hytten. Områdena med varm eller kall temperatur identifierades och kabinens bakre vägg var den som påverkades mest. Implementeringen av koncepten jämfört med den större hytten gav positiva resultat, vilket minskade tiden för att nå den inställda temperaturen för HVAC-systemet i både varma och kalla miljöer. Analysen av resultaten ledde till slutsatsen att förstoringen av en lastbil skapar ett behov av att bibehålla eller förbättra beteendet hos dess HVAC-system. Implementeringen av en hjälpenhet till huvudsystemet i den bakre delen av hytten visade inte bara temperaturförbättringar, men också en förbättring av klimatkomforten för användaren, vilket gör att föraren den kan vila och därmed utföra sina uppgifter med de bästa mentala och fysiska förutsättningarna.