No description available.

No description available.

The relationship between gut microbiota and intestinal epithelial cells, particularly specialized enteroendocrine cells, such as GLP-1-secreting L-cells, is a critical aspect of gastrointestinal homeostasis and the gut-brain axis. This study delves into the molecular signalling pathways activated by the interaction between Bifidobacterium breve ncfb2258, a putative probiotic, and GLP-1-secreting L-cells. Bifidobacterium breve ncfb2258 produces conjugated linoleic acids (CLAs), which activate peroxisome proliferator-activated receptors (PPARs) and free fatty acid receptors (FFARs). This study aims to shed light on whether L-cells function as crossbarrier signal transducers and the mechanisms with which they do. Significant findings emerged through immunofluorescent labelling and calcium imaging, revealing differential expression patterns of these molecules in response to exposure to Bifidobacterium breve ncfb2258 supernatants. A significant response was observed when the human colorectal cancer cell line, NCI-H716 cells, a model of human GLP-1-secreting L-cells, were exposed to Bifidobacterium breve ncfb2258 supernatants (p = 0.003). PPARα and FFAR4 were both detected on NCI-H716 cells and while exposure to Bifidobacterium breve ncfb2258 supernatants increased the intensity of their cellular expression (p = <0.001; 0.042), expressiononly decreased with the addition of PPARα antagonist (p < 0.001) and remained elevated after the addition of FFAR4 antagonist (p = 0.999). These findings suggest the NCI-H716 cell line is suitable for exploring human GLP-1-secreting L-cells as potential cross-barrier signal transducers for the putative probiotic, B. Breve ncfb2258, and identify PPARα as potentially being involved in the molecular mechanisms of this interaction.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl. Förväntan om bättre monitorering av sjukdomen, tillgång till medicinsk diagnostik och behandling är andra motiv. En önskan om att bidra till forskning och samhälle finns hos många. Läkemedelsbiverkningar och ovilja att vara försökskanin samt oro för ekonomiska kostnader är anledningar till att personer inte väljer att delta. Det informerade samtyckesförfarandet visade sig ha betydelse för hur deltagarna fullföljer studien och förstår innebörden av deltagandet. Behov av utökad tid för samtyckesprocess, enklare och individanpassad information med sjuksköterska kan öka följsamheten och tillfredsställelsen med att fullfölja studien. Fortsatt omvårdnadsanknuten forskning föreslås inom ämnesområdet med inriktning på behovet av information. Med förståelse om olika bakomliggande motiv till varför individer väljer att delta i en forskningsstudie kan sjuksköterskan bistå individen att fatta ett välgrundat beslut om deltagande samt stödja dem till studieslut. / People line up in clinical trials for various reasons and expectations. Difficulties in recruiting and retaining participants to endpoint are a problem in research. The aim was to investigate the motives for participation in clinical trials. The study was designed as a systematic literature review of scientific articles. The results show that individuals choose to participate in clinical research studies primarily of health reasons. Expectation of better monitoring of disease, access to medical diagnosis and treatment are other motives. Many people feel a desire to contribute to science and society. Drug side effects and unwillingness to be a guinea pig, as well as concerns about economic costs are reasons why people do not choose to participate. The informed consent procedure was shown to be important to the participants’ completion of the study and understanding of the implications of participation. Need for extended time for the consent process, easier and personalized information with the nurse may increase adherence and satisfaction with completion of the study. Continued nursing related research focusing on the needs of information is proposed. With the understanding of various underlying motives for individuals’ decision to participate in a research study, the nurse may support the individual to make an informed decision about participation and stand by the participants to study end.

<p>Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.</p>

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.

Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fånga positiva och negativa faktorer som eventuellt påverkar handledarrollen. Handledning är en vanligt förekommande undervisningsmetod som används inom många professioner.   Metoden var en litteraturstudie som ämnade sammanställa de senaste tio årens forskning inom området. Studien har en beskrivande design där tolv artiklars resultat sammanställdes. Artiklar från Nordamerika, Australien och Europa har använts.   Resultatet består av fyra, av författarna framtagna kategorier. Den första kategorin handlar om professionella relationer och interaktioner, som bland annat visar att den handledande sjuksköterskan är beroende av god kommunikation med utbildningsfakulteten.  Den andra kategorin om hur behov av stöd, uppmuntran och återkoppling från arbetsgivare och utbildningsfakultet påverkade upplevelsen av välmående i handledarrollen. Den tredje kategorin handlar om att hjälpa studenter utvecklas professionellt, belyser bl. a. hur de handledande sjuksköterskorna var medvetna med vilka krav som ställdes på handledarrollen. I den sista kategorin, handledarrollens inverkan på sjuksköterskan, lyfts bl. a. att den kliniska handledningen i sig var kompetenshöjande för sjuksköterskan.   Studiens slutsats är att handledarrollen kan stärkas med handledarutbildning. Stöd och god kommunikation mellan arbetsgivare, fakultet och student är avgörande för att sjuksköterskan upplever handledarrollen som lyckad. Sjuksköterskor som genomgått handledarutbildning, upplevde att de hade bättre stöd från arbetsgivaren och bättre kommunikation med fakulteten.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Klinisk undervisning är en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och den vanligaste handledningsmodellen kallas preceptorship där en student följer en handledare. En annan modell, peer learning, används på en geriatrisk avdelning på ett sjukhus i norra Sverige. Denna bygger på att studenterna har ett jämlikt samarbete och lär av varandras kunskaper, medan handledaren har det övergripande ansvaret.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva handledande sjuksköterskors upplevelser av peer learning Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju handledande sjuksköterskor med erfarenhet av peer learning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav tre kategorier som beskriver handledarnas upplevelser av att vara handledare, att handleda studenter samt att vårda patienter i peer learning. Resultaten visar många positiva upplevelser samt vad som är viktigt för fungerande handledning. Slutsats: Peer learning är en bra handledningsmodell för klinisk undervisning som bör kunna användas på fler kliniker.