Title: Intellectual capital disclosure in Swedish "knowledge companies" - a study on how intellectual capital is accounting for in three Swedish knowledge companies Problem: An organization has two kinds of assets; material assets and immaterial assets, also known as intellectual capital. There are straight forward ways of establishing the value of the material assets and stakeholders can easily find this information in either the income statement or the balance sheet. However modern businesses are increasingly reliant on their immaterial assets in order to generate value, since there is no equivalent to the balance sheet for immaterial assets - where do stakeholders find information on the subject, and how do the businesses themselves value intellectual capital? Purpose: In order to understand where and how companies disclose and value their intellectual capital, this thesis has analyzed the annual reports of three leading Swedish knowledge-companies from a two year period, and interviews have been conducted with key individuals at said companies. Methodology: Both qualitative and quantitative methods were used in this study. The qualitative part consists of primary data which was gathered through a questionnaire that was collected by e-mail, and secondary data was gathered from websites and financial reports of the selected companies. Qualitative data was gathered through the questionnaires alone, and processed through Spearman’s coefficient of rank correlation. Conclusion: The chosen companies have chosen not to disclose much of their intellectual capital in their annual reports, one company even removing the subsection intellectual capital from their annual report. It was found that human capital is the most valued component on intellectual capital. We have found that the selected companies do not use any specific method to valuate their intellectual capital. Keywords: intellectual capital, knowledge-company, annual report, disclosure, Sweden

<p>Companies learn through their employees. In this paper I make research into how knowledge transfer and learning occur at Metso Paper Karlstad AB, which is a partly project based organization.</p><p>The result is that there are many factors that affect the knowledge transfer in a company. Knowledge transfer occurs mainly between individuals within the company, but also between departments and other actors outside the company. In the gaps between these actors, there is a risk that knowledge is not transferred, which is an obstacle to learning. A great deal of the knowledge transfer and the learning is carried out through individual’s own drive and motivation. I have found that individuals have different motives for transferring or not transferring knowledge. There are types of individuals that understand and act in the interest of the company but also those who act in their own interest, such as power or career. The willingness to transfer knowledge is also affected by the feeling of being secure, both as an individual but also in the employment. These aspects are presented in a model in the paper. There are also individuals that have resigned and do not have a specific interest neither for the company nor their own career, which is a more passive attitude. A mapping of these different types of individuals can help the company to choose the correct actions to be made, in purpose to increase the knowledge transfer. Some general activities that affect knowledge transfer are the understanding of the management of the importance of transferring knowledge and to work in long-term. It is important that the employees understand their role in the total process of the company, and also their role as bearer of knowledge. Increased interactions between departments and internal training sessions based on real competence gaps will most likely stimulate the transferring between departments.</p> / <p>Företag lär genom sina medarbetare. Med denna uppsats vill jag undersöka hur kunskapsöverföring och lärande sker hos Metso Paper Karlstad AB, en organisation med delvis projektbaserat arbetssätt.</p><p>Resultatet av undersökningen är att det finns många faktorer som påverkar kunskapsöverföringen inom företag. Kunskapsöverföring sker mellan individer, mellan avdelningar och mellan övriga aktörer. I ”glappen” mellan alla dessa aktörer föreligger risk att kunskap inte överförs vilket således är hinder för lärande. Mycket av kunskapsöverföringen och lärandet sker idag utifrån individers egen drivkraft och motivation. Jag funnit att individer har olika motiv för att överföra kunskap eller att inte överföra. Det finns individer som förstår och agerar för företagets bästa men även de som agerar utifrån sina egna syften, vilket kan vara makt och karriär. Viljan att överföra kunskap påverkas även av hur trygg eller otrygg man känner sig i sin yrkesroll och i sin anställning. Därutöver tillkommer de individer som resignerat och inte intresserar sig vare sig för företagets bästa eller för egen vinning, de har en mera passiv hållning. Dessa faktorer presenteras i en modell i uppsatsen. En kartläggning av omfattningen av dessa olika typer av individer kan hjälpa företaget att välja rätt insatser för att öka kunskapsöverföringen. Några generella aktiviteter som påverkar kunskapsöverföring inom företag är ledningens förståelse av betydelsen att överföra kunskap och långsiktighet i arbetet. Det är även viktigt att medarbetarna förstår sin roll i företagets process men även sin roll som bärare av kunskap. Ökad interaktion mellan avdelningar och behovsanpassade interna utbildningar stimulerar sannolikt kunskapsöverföring mellan avdelningar.</p>

Companies learn through their employees. In this paper I make research into how knowledge transfer and learning occur at Metso Paper Karlstad AB, which is a partly project based organization. The result is that there are many factors that affect the knowledge transfer in a company. Knowledge transfer occurs mainly between individuals within the company, but also between departments and other actors outside the company. In the gaps between these actors, there is a risk that knowledge is not transferred, which is an obstacle to learning. A great deal of the knowledge transfer and the learning is carried out through individual’s own drive and motivation. I have found that individuals have different motives for transferring or not transferring knowledge. There are types of individuals that understand and act in the interest of the company but also those who act in their own interest, such as power or career. The willingness to transfer knowledge is also affected by the feeling of being secure, both as an individual but also in the employment. These aspects are presented in a model in the paper. There are also individuals that have resigned and do not have a specific interest neither for the company nor their own career, which is a more passive attitude. A mapping of these different types of individuals can help the company to choose the correct actions to be made, in purpose to increase the knowledge transfer. Some general activities that affect knowledge transfer are the understanding of the management of the importance of transferring knowledge and to work in long-term. It is important that the employees understand their role in the total process of the company, and also their role as bearer of knowledge. Increased interactions between departments and internal training sessions based on real competence gaps will most likely stimulate the transferring between departments. / Företag lär genom sina medarbetare. Med denna uppsats vill jag undersöka hur kunskapsöverföring och lärande sker hos Metso Paper Karlstad AB, en organisation med delvis projektbaserat arbetssätt. Resultatet av undersökningen är att det finns många faktorer som påverkar kunskapsöverföringen inom företag. Kunskapsöverföring sker mellan individer, mellan avdelningar och mellan övriga aktörer. I ”glappen” mellan alla dessa aktörer föreligger risk att kunskap inte överförs vilket således är hinder för lärande. Mycket av kunskapsöverföringen och lärandet sker idag utifrån individers egen drivkraft och motivation. Jag funnit att individer har olika motiv för att överföra kunskap eller att inte överföra. Det finns individer som förstår och agerar för företagets bästa men även de som agerar utifrån sina egna syften, vilket kan vara makt och karriär. Viljan att överföra kunskap påverkas även av hur trygg eller otrygg man känner sig i sin yrkesroll och i sin anställning. Därutöver tillkommer de individer som resignerat och inte intresserar sig vare sig för företagets bästa eller för egen vinning, de har en mera passiv hållning. Dessa faktorer presenteras i en modell i uppsatsen. En kartläggning av omfattningen av dessa olika typer av individer kan hjälpa företaget att välja rätt insatser för att öka kunskapsöverföringen. Några generella aktiviteter som påverkar kunskapsöverföring inom företag är ledningens förståelse av betydelsen att överföra kunskap och långsiktighet i arbetet. Det är även viktigt att medarbetarna förstår sin roll i företagets process men även sin roll som bärare av kunskap. Ökad interaktion mellan avdelningar och behovsanpassade interna utbildningar stimulerar sannolikt kunskapsöverföring mellan avdelningar.

I den moderna ekonomin är organisationens individer centrala för verksamheten. Den ekonomiska utvecklingen har gått från ett industribaserat samhälle till ett företagsklimat med mer komplexa behov och högre kompetenskrav på anställda. Personalens kunskap, erfarenhet och effektivitet utgör ofta en mycket viktig tillgång, framför allt för kunskapsföretagen i tjänstesektorn. De anställdas kännedom och förmåga att skapa värde för organisationen kategoriseras i redovisningen som företagets humankapital. Trots humankapitalets ökande betydelse så får inte organisationens personal tas upp som en tillgång i årsredovisningen, vilket leder till att intressant information uteblir och organisationens faktiska värde osynliggörs. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur omfattningen av humankapitalredovisningen ser ut i svenska företag för att jämföra kunskaps- och industriföretag samt att analysera humankapitalredovisningens utveckling över tid. För att besvara syftet granskas årsredovisningar från 12 börsnoterade företag, varav 6 kunskapsföretag och 6 industriföretag. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då det utifrån årsredovisningarna tolkas hur företagen har valt att redovisa sitt humankapital, både i text och i siffror, som sedan poängsätts i en scoreboard. Översiktligt kan resultatet sammanfattas med att det råder en skillnad i omfattningen av humankapitalredovisningen mellan kunskaps- och industriföretag. Det är främst uppgifter gällande medarbetarna som åtskiljer organisationstypernas årsredovisningar. Humankapitalredovisningen har också blivit något mer omfattande över den undersökta tidsperioden. / In the modern economy, the organization's individuals are central to the business core. Economic development has shifted from being industry-based into a business environment with more complex needs and higher requirements on employee expertise. Employee knowledge, experience and efficiency have become a very important asset, especially for knowledge companies in the service sector. The employees' knowledge and ability to create value for the organization is known as the company's human capital. Despite the increasing importance of human capital, the organization's employees can't be included as an asset in the annual report, which means that intriguing information is not available and the actual value of the organization becomes invisible.The purpose of this paper is to investigate the width of the human capital disclosure in Swedish companies to compare knowledge and industry companies and to analyze the development of human capital disclosure over time. To answer the purpose, annual reports are reviewed from 12 listed companies; 6 knowledge companies and 6 industrial companies. The essay has a qualitative approach since its interpreted how companies have chosen to report their human capital from the annual reports, both in text and in numbers, which is then presented in a scoreboard.In conclusion, the results can be summarized as a difference in the width of the human capital disclosure between knowledge and industrial companies. It is primarily employee information that separates the annual reports between the type organizations. The human capital disclosure has also become somewhat more extensive over the surveyed period of time. This study is written in Swedish.

Bakgrund: På dagens arbetsmarknad är det vanligt förekommande att ofta byta jobb. Att medarbetare själva väljer att lämna ett arbete är kostsamt ur ett organisatoriskt perspektiv och företag som definieras som kunskapsföretag är extra sårbara när personal väljer att lämna företaget. Därmed är företagens arbete med Employee Retention betydelsefullt. En studie gjord av Randstad (2018) undersökte de främsta orsakerna till att svenska medarbetare väljer att avsluta sin anställning. Dessa tre orsaker har i denna studie definierats som lön, arbetsengagemang och kompetensutveckling. Problemformulering: Hur arbetar kunskapsföretag för att behålla sin personal utifrån lön, arbetsengagemang och kompetensutveckling? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kunskapsföretag arbetar med att behålla personal utifrån de tre främsta orsakerna till att svenska medarbetare säger upp sig, enligt Randstads Employer Brand Research 2018. Metod: En kvalitativ studie av sex stycken kunskapsföretag. Teori: Den teoretiska referensramen innefattar litteratur och vetenskapliga artiklar som används i syfte för att besvara studiens syfte och frågeställning. Den teoretiska referensramen har sammanställts i en analysmodell. Empiri: Insamlingen av empiriska data har skett genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med personalansvariga på respektive företag. Analys: Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en analysmodell samt med stöd av vetenskaplig litteratur om respektive orsak. Slutsats: Studiens resultat påvisar att ingen av företagen arbetar efter uttalade och väl integrerade strategier av Employee retention. Dock uppges diverse Human Resource Management-metoder i syfte att behålla företagens personal. Samtliga företag arbetar för att behålla sin personal utifrån orsakerna lön, arbetsengagemang och kompetensutveckling på liknande tillvägagångssätt, dock förekommer vissa skillnader. I slutsatsen besvaras den ställda frågeställningen samt studiens syfte. / Background: In today's labor market it is common to often change jobs. The fact that employees choose to leave a job is costly from an organization's perspective, and companies defined as knowledge companies are particularly vulnerable when employees choose to leave the company. Thus, corporate work with Employee retention is important. A study conducted by Randstad (2018) examined the main reasons why Swedish employees choose to terminate their employment. These have been defined in this study as salary, work engagement and skills development. Problem: How do knowledge companies work to keep their staff based on salary, work engagement and competence development? Purpose: The aim of the study is to gain a deeper understanding of how knowledge companies work to retain staff based on the three main reasons why Swedish employees quit their jobs, according to Randstad Employer Brand Research 2018. Method: A qualitative study of six knowledge companies. Theory: The theoretical frame of reference includes literature and scientific articles used for the purpose of answering the study's purpose and problem. The theoretical frame of reference has been compiled in an analysis model. Empiricism: The collection of empirical data has been done through qualitative and semistructured interviews with the personal manager of the respective companies. Analysis: The empirical material has been analysed using an analysis model and with the support of scientific literature on the respective cause. Conclusion: The study's findings show that none of the companies are working according to pronounced and well-integrated strategies of Employee retention. However, various Human Resource Management methods are reported in order to retain the company's personnel. All case companies work to maintain their staff based on the reasons salary, work engagement and competence development on similar approaches, however, there are some differences. The study's conclusion answers the problem and the purpose of the study.