The present study aimed to examine how physical exertion influences cognitive performance.Orienteers (n = 23) competing at primarily a national to international level were recruited toparticipate. A randomised control trial using a cross-over research design required participantsto complete two trials measuring performance over a duration of 35 minutes. Specifically, inone trial participants undertook a cognitive testing protocol divided into five blocks comprisedof three separate cognitive tests that each lasted approximately one minute, between each testparticipants rested for one minute (i.e., one minute testing, followed by one minute resting fora duration of 35 minutes). The other trial required participants to complete the same cognitivetesting protocol whilst simultaneous completing a cycling time trial (i.e., aiming to cycle amaximum distance within the time of 35 minutes). Analyses revealed participants performedsignificantly worse on the cognitive tests whilst simultaneously completing the cycling timetrial. Upon closer scrutiny of the individual tests, designed to measure the cognitive functionsof decision-making, working memory, and updating, a similar trend in performance wasobserved although it was not found to be statistically significant. The findings of the presentstudy highlights implications for athletes, coaches, and sports psychologists in attempts tooptimise sport performance and minimize cognitive impairments during physical exertion. Thestudy supports the need for greater ecological validity in the investigation of cognitiveperformance in sport science research. The findings of the present study indicate that appliedsport psychology research may be enhanced by the use of research designs comprised ofcognitive tests that more closely replicate the cognitive demands of competition settings. / Denna studie syftade till att undersöka hur fysisk ansträngning påverkar kognitivprestation. Urvalet bestod av orienterare tävlandes på huvudsakligen nationell tillinternationell nivå (n = 23). Studien var en randomiserad korsstudie där deltagarna genomfördekognitiva tester vid två försökstillfällen på 35 minuter vardera. Under det ena försökstillfälletgenomförde deltagarna ett kognitivt testprotokoll, indelat i fem block innehållande tre testervardera, där varje test varade i ungefär en minut, följt av en minuts vila mellan testerna (dvs.en minuts testning, följt av en minuts vila med en varaktighet på 35 minuter). Det andraförsökstillfället bestod av att deltagarna genomförde samma kognitiva testprotokoll samtidigtsom de cyklade, med målet att komma så lågt som möjligt i distans under 35 minuter.Resultaten visade på signifikant lägre kognitiv prestation när deltagarna cyklade samtidigt.Genom närmare analys av varje enskilt test (som ämnade mäta de kognitiva funktionernabeslutsfattande, arbetsminne och uppdatering) hittades samma trend, men utan signifikans.Fynden kan vara av vikt för idrottare, tränare och idrottspsykologer i deras arbete för attoptimera prestation och minimera kognitiv försämring under fysisk ansträngning. De stödjeräven behovet av ekologisk validitet i studier ämnade att undersöka kognitiv prestation inomidrott. Vidare indikerar fynden att tillämpad idrottspsykologisk forskning kan förbättras genomatt använda en forskningsdesign innehållande kognitiva test som är mer jämförbara med dekognitiva utmaningar idrottare ställs inför under tävlingssammanhang.

Patients diagnosed with schizophrenia (SZ) show major deficits in cognitive functioning andsleep spindle activity. As much indicates that sleep spindle activity is related to cognitive performance, this literature review intended to investigate the degree of their relationship inpatients with SZ. The eligible criteria for the studies were that they measured sleep spindle activity and cognitive functioning in patients with SZ and included a non-clinical controlgroup. Studies with comorbid diagnoses were excluded. Searches were conducted between the 5th and 6th of March 2023 on PsycINFO, PubMed, Web of Science, and Medline databases. Seven studies met the eligibility criteria. The studies were written in English and published between 2007 and 2022. The quality of the studies was assessed using the JBICritical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. The results were synthesized by following a structured narrative and tables. The total number of participants with SZ was 141 and 149 in the non-clinical control group. The age of the participants ranged between 18 and 65 and were mainly men. Patients with SZ showed significantly reduced sleep spindle activity and cognitive performance compared to the control group. Several studies found positive correlations between cognitive performance and spindle density inboth groups. Some correlations were only significant for patients with SZ, indicating thatsleep spindle activity affects cognitive performance up to one point. A suggestion for further studies is to investigate the possibility to assess cognitive impairments in patients with SZ by inducing sleep spindle density. / Patienter diagnostiserade med schizofreni (SZ) uppvisar nedsättning i både kognitiv förmåga och aktiviteten av sömnspindlar. Då mycket tyder på att sömnspindlar är relaterade till kognitiv prestation, så ämnade denna systematiska litteraturstudie att undersöka denna relation hos patienter med SZ. Kriterierna för kvalificering var att studierna utförde mätningar av sömnspindel aktivitet och kognitiv förmåga hos patienter med SZ, samt inkluderade en frisk kontrollgrupp. Studier med komorbida diagnoser exkluderades. Litteratursökningar utfördes mellan den 5e och 6e mars 2023 på databaserna PsycINFO,PubMed, Web of Science, och Medline. Det var 7 studier som uppfyllde kriterierna. Studierna var skrivna på engelska och var publicerade mellan år 2007 och 2022. Kvaliteten av de inkluderade studierna bedömdes med JBI Critical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. Resultaten syntetiserades med ett strukturerat narrativ och tabeller. Det totala antalet deltagare med SZ var 141 och 149 i kontrollgruppen. Deltagarna var främst män mellan 18 och 65 år. Deltagarna med SZ visade signifikant lägre sömnspindel aktivitet samt kognitiv prestation jämfört med kontrollgruppen. De flesta studierna fann signifikanta positiva korrelationer mellan spindeldensitet och kognitiv förmåga för både SZ och kontrollgruppen. Vissa resultat var endast signifikanta för patienter med SZ vilket tyder på att sömnspindel aktivitet endast påverkar kognitiv prestation upp till en viss nivå. Förslag för framtida studier är att undersöka möjligheten att inducera spindeldensiteten hos patienter medSZ för att förhöja den kognitiva förmågan.

The purpose of this thesis is twofold: Firstly, it explores the reasons parents state for choosing the car to take their children to school; Secondly, it investigates how the characteristics of the journey relate to children’s wellbeing, mood, and cognitive performance. This thesis consists of three papers (Papers I, II, and III). Participating in Paper I were 245 parents of schoolchildren aged between 10 and 15 in Värmland County, Sweden. These parents answered a questionnaire wherein they stated to what degree certain statements correlated with their decision to choose the car. In Paper II, 237 children in grade 4 (aged 10-11), in the City of Staffanstorp, Sweden, recorded all their journeys in a diary over one school week, also reporting on their travel mode, current mood while travelling, activities on arrival, and experiences vis-à-vis those activities. Participating in Paper III was a sample of 345 children aged between 10 and 15 attending five public schools in Värmland County, Sweden. These children rated their current mood, filled out the Satisfaction with Travel Scale (capturing the travel experience), reported details about their journeys, and took a word fluency test. Parents’ wish to accompany their children to school, and the convenience of the car, both impact upon the travel mode decision. In addition, parents also seem to choose the car regardless of the distance between home and school. The findings further reveal that the mood children are in varies with how they travel and where they go, and that there is a difference between boys’ and girls’ experiences. Children who travel by car experience the lowest degree of quality and activation, something which is maintained throughout the school day (especially for girls). Social activities during travel bring a higher degree of quality and excitement, while solitary activities bring more stress. The findings further show that using a smartphone, or doing a combination of activities during the journey, results in better cognitive performance. Thus, it is concluded that the mode choice that parents make for their children correlates with those children’s mood and experience. Specifically, where and how children travel, what they do when they travel, and how long they travel for affect their experiences, mood, and/or cognitive performance. / The aim of this thesis is twofold. Firstly, it explores parents’ stated reasons for choosing the car for their children’s school journeys. Secondly, it investigates the relationship between the characteristics of a journey (i.e. travel mode, travel time, and activities conducted while travelling) and children’s wellbeing (through domain-specific satisfaction), current mood, and cognitive performance. The overall findings show that parents value the car both for its convenience and for the possibility of accompanying their children. Parents also use the car regardless of the distance between home and school. Travel affects children in various ways; for instance, doing certain activities while traveling can help boost cognitive performance and make children feel happy and excited. Notably, being passive during the journey makes children feel stressed and those who travel to school by car are the most tired during the school day. This implies that parents’ travel mode choice affects children’s wellbeing and cognitive performance. These insights are important when it comes to addressing current challenges relating to children’s day-to-day travel: How they experience their day-to-day travel may contribute toward how children travel in the future. / Den här avhandlingen har två delsyften. Först undersöks vilka skäl föräldrar anger för varför deväljer att skjutsa sina barn till skolan med bil. Ett andra syfte är att undersöka hur detta val påverkarbarns mentala hälsa via självskattad upplevelse av skolresan och hur de känner sig vid ankomst(humör). Ytterligare ett syfte är att undersöka hur upplevelsen av skolresan påverkar hur barnenpresterar när de kommer till skolan. Avhandlingen innehåller tre artiklar. I Artikel I deltog 245föräldrar till barn i årskurs 4, 6 och 8 i värmländska skolor. Föräldrarna angav i vilken utsträckningolika skäl påverkar deras val att skjutsa barnen till skolan med bil. I artikel II deltog 237 barn (varav101 flickor) från årskurs 4 i Staffanstorp, Skåne. Barnen förde resdagbok över alla resor de gjordeunder en vecka. I dagboken beskrev de vart de reste, vilka färdmedel de använt, deras humör underresan (som skattades som ledsen-glad och trött-pigg), vilka aktiviteter de ägnat sig åt vidslutdestinationen samt deras upplevelser av dessa aktiviteter. I Artikel III deltog 345 barn frånårskurs 4, 6 och 8 i Värmland. Istället för resdagbok skattade barnen sitt humör, hur nöjda de varmed resan genom att fylla i Satisfaction with Travel Scale adapted for Children (STS-C), resedetaljersamt gjorde ett ordflödestest direkt vid ankomst i skolan. Resultaten visar bland annat att föräldrars önskan att spendera tid med sina barn och praktiskaaspekter med bil ligger till grund för valet av bil. Huruvida det är ett långt eller kort avstånd tillskolan påverkar inte valet att använda bil. Barns humör varierar beroende på hur de reser(färdmedel) och vart de reser (destination). En skillnad observerades också mellan flickor ochpojkar och mellan olika årskurser där t.ex. fickor påverkades mer negativt av att resa med bil änpojkar. Barn som reser med bil till skolan är minst nöjda (upplevde en lägre grad av kvalitet) ochpå sämre humör (är känslomässigt mindre aktiva) vilket också håller i sig under skoldagen. Att ägnasig åt sociala aktiviteter (konversera med vänner och familj) under resan bidrar till en högre upplevdkvalitet och mer upprymdhet medan barn som ägnat sig åt aktiviteter utan sällskap upplever enhögre grad av stress. Resultaten visar också att barn som använder sin smartphone eller kombinerarolika aktiviteter under resan presterar bättre på kognitivt test.