Drawing from the notion of governance through collaboration, this study aims to understand how the term partnership is used in the academic literature and whether the concerned partners are aware of its characteristics. Furthermore, the study intends to compare the opportunities with the difficulties of this specific collaboration in order to examine its success rate. Considerable discussions on the topic of IOP as a way of collaboration, has influenced politics in Sweden in recent years. The emphasis has been on how the public sector can best utilize the expert knowledge of the idea-driven organizations. This makes it relevant to discuss how these idea-driven organizations can be developed and how they can establish their existence in the public sector. To study how these can be developed, Mörth & Sahlin's and Guy Peter's distinctions of what characterizes partnership has been applied. This is to know whether or not this partnership has a theoretical foundation, which the results of the conducted interviews confirmed that it had. Another factor that can help the development of idea-driven organizations is to know what opportunities and difficulties they may face. Conclusions showed that the major difficulties that could risk this collaboration were: differences in purposes, time limitations and the balance between authority to act independently and the account for responsibility. The first two had been successfully eliminated through the design of the IOP model and only the last one remained a risk. However, despite this remaining difficulty, there are several possibilities that could argue for the success of the partnership. These opportunities were: The positive influence of the outside world, the legitimacy gained through the approval from principal levels and the trust between the concerned parties. Through the conducted interviews, it can be concluded that the collaborators are well acquainted with the implications of partnership as they are depicted in the academic literature. Furthermore, by comparing the difficulties and opportunities of this collaboration, we can detect that many of the potential difficulties have been eliminated through the design of the collaboration model IOP. In addition, the presented opportunities constitute a substantial basis for success.

Klimatförändringar leder till mer extrema väderförhållanden, däribland frekventare skyfall och större mängd nederbörd. I en tätbebyggd stad, med mycket hårdgjorda ytor, riskerar detta att resultera i översvämningar. Att därmed anpassa städerna efter klimatförändringarna och dess allvarliga konsekvenser betraktas som en viktig samhällsutmaning. Gröna tak, en naturbaserad lösning, är ett alternativ för hållbar dagvattenhantering som kan möta den utmaningen. Styrningen och implementeringen av naturbaserade lösningar är däremot en komplex process som innebär en förvandling av den byggda miljön och involverar både nya former av infrastruktur och alternativa relationer och dialoger. Dessa åtgärder måste involvera flera gränsöverskridande aktörer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka och förstå hur generella utmaningar som beskrivs i befintlig litteratur förhåller sig till en specifik svensk kontext gällande implementering av gröna tak som en naturbaserad lösning. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är kollaborativ styrning för dagvatten och nätverksstyrning som beskriver vikten av, och utmaningar med samarbete för att hantera komplexa problem. Uppsatsen utgår från en kontrafaktisk fallstudie av ett påhittat drömscenario om implementering av gröna tak i hela industriområdet i Sofielund, Malmö, som skulle kunna lösa den översvämningsrisk som råder i området. Som komplement har kvalitativa intervjuer med både offentliga och privata aktörer genomförts. I frågan om dagvattenhantering börjar problemet oftast inte där problemet syns, vilket gör att lösningar måste ske på en fastighet som inte upplever ett problem. Det anses därmed vara svårt att få privata aktörer att vilja anlägga gröna tak utan incitament. Därefter identifierades en brist på lagstiftningar för att införa hållbara dagvattensystem, både i litteraturen och från respondenter. Det visar även på en brist på tydlig ansvarsfördelning, som gör att ingen aktör tar på sig ansvaret för att initiera projekt. Samtliga anses positivt inställda till att både möta utmaningen med dagvatten och öka arbetet med hållbara lösningar och samarbete med andra. Drivkrafter för förändring kan således vara en förhöjd avgift per hårdgjord yta, ny vattenutredning, samt en kommunal fond.