Frågeställning: Medför införandet av idrottsAB en intressekonflikt mellan det ideella och det kommersiella? Syfte: Denna studie har som primärt syfte att utreda problematiken kring idrottsaktiebolag och belysa de utmaningar som finns att kombinera det ideella synsättet med kommersiella målsättningar. Tanken är att få mer klarhet över speedwayklubbarnas ekonomiska förhållande och försöka utreda strukturmässiga problem inom sporten. Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ metod då fokus låg i vad respondenterna svarade. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med komplement av telefon och mailkontakt. Slutsats: Resultatet av studien visar på att det kan uppstå konflikter mellan det ideella och det kommersiella men att en kombination av de bådas styrkor vore det ultimata för ett idrottsAB. De förändringar som skulle behöva göras är att reda upp rekryteringsproblemen och öka kompetensen i organisationen. Genom att implementera entreprenörskap i klubbarna skulle kunna stärka dem långsiktigt.

No description available.

Commercial expropriation occurs when real property is compulsory acquired by a private operator. This phenomenon is relatively new and has been criticized not only because of the rules concerning compensation, but also from the point of view of permissibility. An intervention in the protection of property must fulfill the requirement of important public interest set out in RF 2 kap. 15 § in order for it to be allowed. There is no definition regarding what constitutes an important public interest, the only thing that exist is a non-exhaustive list in the preparatory work. This in turn has led to the creation of a broad discretion when it comes to determining what constitutes important public interests. The broad discretion is making it difficult for the courts to reject interventions due to the vague meaning of the requirement. Commercial expropriations are not exempted from the difficulty of determining the meaning of important public interests. What makes commercial expropriation controversial is the fact that it occurs under the same rules that govern communi-ty expropriation, although private operators are driven by profit motives. The problem is the fact that the requirement does not limit the possibilities of making interventions in the protection of property. The necessity of having a requirement without meaning that should limit the possibilities of making interventions can be questioned. The possibility of making all or nothing fit under the requirement can affect legal certainty in a negative way, because it becomes difficult to predict the reasons that may justify expropriation. In order for the requirement to work as a limitation, there must be a clarification concerning its meaning. A first step in that direction is to introduce a clarification in the preparatory work which would render the courts able to determine if the requirement is fulfilled.

Syftet med studien är att ta reda på vilka hänsyn som måste tas när underhållningsprogram, bl.a. de som är baserade på utländska format, produceras för att visas i Public Service-kanaler.I studien, som ...

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka roller producenter av inspelad folkmusik i Sverige intar, för fortsatt forskning om producentroller inom ljudoch musikproduktion. Djupintervjuer med fem producenter verksamma i Sverige har genomförts. Tidigare forskning visar att producenter av inspelad musik som syftar till att skapa intäkter till skivbolag agerar ur olika roller. Teori för analys används från Gullö (2009) och Burgess (2013). Med användning av Gullös teoretiska modell för analys av producenters arbetssätt i inspelningsstudio visar resultatet att producenterna som skapar inspelad folkmusik intog en stöttande roll för att hjälpa artisten genomföra sina intentioner. Från resultatets jämförelse med Burgess producentyper agerade folkmusikproducenter nära typerna Artist, Underlättande eller Samarbetsvillig. Min tolkning av varför producenterna intar dessa roller är att folkmusikgenren är väldigt icke-kommersiell i den mening att artistens primära intentioner inte är att sälja så mycket som möjligt av en låt eller produktion.

No description available.

No description available.

I examensarbetet har syftet varit att jag skulle lära mig mer om att skriva låtar till andra artister, och samtidigt undersöka om mitt låtskapande ser annorlunda ut när jag gör det, jämfört med när jag skriver till mig själv som artist. Slutresultatet av den konstnärliga delen blev fyra låtar inom den kommersiella popgenren. När jag skrev musiken valde jag artist till två av låtarna innan jag började skapandet, och till de två andra valdes artist i ett senare skede. Jag diskuterade sedan om och hur valen kan ha påverkat låtarna. I arbetet framkom att musiken förhållandevis lätt blev en kopia av artistens tidigare låtar när artist valdes innan skapandet, jämfört med om valet av artist kom senare i processen. Jag upptäckte också att jag vågade experimentera mer när jag skrev låtar till andra artister, och det är något som jag verkligen kommer att ta med mig i mitt fortsatta låtskapande.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell åsiktsradio. Denna uppsats söker att besvara hur Radio 1:s utbud och innehåll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna från den amerikanska förlagan samt vilken position Radio 1 har på den svenska radiomarknaden. Kort sagt: vad kommersiell pratradio är och erbjuder i en svensk kontext. Denna uppsats använder sig av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder för att tillhandahålla så pass nyanserade och generaliserbara resultat som möjligt inom detta färska forskningsområde. Uppsatsen söker även att besvara de ursprungliga frågeställningarna medelst en konkret jämförelse med dels amerikansk pratradiokultur och dels Sveriges Radios utbud. Resultaten tolkas utifrån Aristoteles retoriska begrepp, ett diskursanalytiskt perspektiv och gestaltningsteorin. Slutsatserna denna uppsats ger är att Radio 1 erbjuder en ny form av radio i Sverige, starkt influerad av amerikanska förlagor. Det finns anledning att tro att MTG:s största konkurrent, SBS, kan motiveras till att lansera ett liknande format vilket i slutändan skulle generera en mer utbredd kommersiell pratradio i Sverige. Radio 1 tenderar att erbjuda åsiktsmaterial som genom sin subjektiva karaktär går emot rådande journalistisk praxis inom Sverige. Vidare kan konstateras att Radio 1 är en kanal som präglas av mansdominans, sett till såväl lyssnare som medverkande.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008.