I dagens samhälle sker det frekvent förändringar i de flesta branscher. Organisationerna måste kontinuerligt utvecklas och genomföra mindre förändring för att undvika behovet av större förändringar som är riskfyllda och kostsamma. I samband med förändringar har cheferna ett stort ansvar för utfallet. I en organisation finns det flera skikt av chefer med olika uppgifter när förändringar ska genomföras. Medan toppledningen fokuserar på övergripande beslut är det upp till cheferna på lägre position att operationalisera toppledningens beslut. Syftet med studien var att undersöka hur chefer på lägre position i en organisation agerar när mindre interna förändringar genomförs samt ifall vi kunde urskilja olika faktorer som leder till effektivt utfall. Detta ämnade vi uppfylla genom att intervjua chefer på lägre position angående deras agerande kombinerat med toppledningens syn på effektivt utfall. Studiens slutsatser är bland annat att det är viktigt att kritiskt granska syftet och skapa förståelse för vad förändringen innebär innan den accepteras. Chefernas egna åsikter gällande förändringen påverkar hur chefen agerar och tenderar att vara en drivkraft. Därefter ser vi även att det finns en tolkroll som baseras på chefens kritiska granskning och förståelse av förändringen. I kombination med detta är det viktigt att chefen jobbar proaktivt och framstår som förändringens ansikte och röst.

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress på arbetsplatsen är sjuksköterskor och det kan därför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 år på en hematologiavdelning på Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder på att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, så som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen på avdelningen, tung arbetsbelastning och även arbetsrelaterade krav. Det visade sig även finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande på arbetsplatsen så som stöd och möjlighet att påverka arbetsförhållandena. Området behöver utforskas ytterligare innan mer generella slutsatser kan dras.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 1-6 hade för syfte med den feedback som ges under lektionerna. Studien syftar även till att undersöka vilka olika sorters feedback som dessa lärare ger uttryck för.  Vad har lärare i idrott och hälsa för mål med den feedback som ges?  Vilka olika sorters feedback ger lärare i idrott och hälsa uttryck för? Metod Studien är en kvalitativ studie där sju stycken lärare i idrott och hälsa som undervisar i årkurserna 1-6 medverkar. Först observerades två lektioner och sedan blev lärarna intervjuade. Totalt genomfördes 14 observationer och sju intervjuer. Resultat Studien visar att lärare har olika syften med den feedback som ges. Lärarnas syfte med den feedback som gavs var att förstärka positiva beteenden, korrigera teknik, uppmuntra, stärka elevers självförtroende och pusha eleverna att kämpa hårdare. Den feedback som lärarna gav uttryck för under de observerade lektionerna var framför allt uppmuntrande feedback men också uppgiftsspecifik feedback, färdighetsfeedback samt feedback som syftar till att hjälpa eleverna att nå ett visst mål. Slutsats De intervjuade lärarna hade många olika syften med den feedback som gavs. Framförallt ville lärarna förstärka positiva beteenden med olika former av feedback. Observationerna visade att den feedback som ges ofta är uppmuntrande men att det även förekommer feedback som syftar till specifika mål. Studien visar att lärare har olika mål med den feedback som ges men att den allt som oftast syftar till att hjälpa eleverna att utvecklas. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012</p>

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan innebära huruvida en relation kommer hålla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre män och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för närvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nätverk. Resultatet visade att kommunikation var en betydande faktor för en relations välmående, och det var en av de viktigaste beståndsdelarna för att en relation ska hålla på sikt. I studien framkom också att tidigare uppväxtförhållanden påverkar personen i det vuxna livet på olika sätt, genom att forma personerna till dem de är idag. Intressen och nätverk belystes också för att få en så övergripande bild som möjligt. I diskussionen berördes aspekterna av skillnader mellan upplevd kommunikation mellan män och kvinnor, vikten av att jobba med sitt förhållande samt personernas upplevelser av hur ett förhållande ska vara. / The aim of the present study was to gain a deeper understanding of the factors that can mean whether a relationship will last or not. Semi-structured interviews were carried out. The sample consisted of six people, three men and three women. Three of them are currently in a relationship, and three of these have previously had relationships but not currently. Interview subjects for the study were communication, previous background, interests and networks. The results showed that communication was a significant factor in a relational well-being, and it was one of the most important elements of a relationship to maintain in the long run. The study also revealed that earlier childhood conditions affect the person in adult life in various ways, by shaping individuals to those they are today. Interests and networks also highlighted to obtain as comprehensive a picture as possible. The discussion touched aspects of differences between perceived communication between men and women, need to work on their relationship and the subjects' experiences of how a relationship should be.

Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt. I resultatet kan man se att skolorna har olika arbetssätt gällande konflikthantering. En skola har ett fungerade arbetssätt där både lärare och elever överlag verkar vara nöjda med hur konflikter hanteras samt hur man arbetar förebyggande.  En annan skola har ett minde fungerande arbetssätt där lärarna själva är medvetna om detta och själva även anser att deras arbetssätt behövs utvecklas. Det förebyggande arbetet är det som lägger grunden för ett fungerande arbetssätt i verksamheten.

Syftet med min studie är att studera hur pedagogerna på förskolan kommunicerar med pojkar och flickor sett ur ett genusperspektiv. För att besvara syftet har jag använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden där jag via observationer och intervjuer har undersökt hur kommunikationen mellan pedagogerna och pojkar respektive flickor ser ut. I resultatet framgår det att pedagoger gör skillnad på pojkar och flickor genom sitt språkliga bemötande av könen – pojkar är tuffa och flickor är gulliga, pojkar får ett robust/vuxet tilltonsfall och flickor ett mjukt/barnsligare, pojkar får fler individuella instruktioner än flickor och pojkar blir benämnda vid namn i större utsträckning än flickor. Flickor tilltalas ofta som en grupp.

Bakgrund:Vårt intresse för läxor började när våra barn kom hem med sina läxor. När vi började som lärarstudenter och vikarierande lärare har fenomenet läxan väckt många tankar. Läxan är ett hett ämne som det finns många åsikter om. Idag diskuteras det flitigt i sociala medier och bland politiker om läxan som lärande och varande. Westlund (2007) beskriver läxan som ett komplext fenomen och poängterar att läxan har en etablerad plats i skolan utan att varken Lgr 11 eller skollagen nämner läxan som ett arbetssätt för att nå målen (ibid.). Syfte:I vår studie har vi valt att belysa en specifik läxas innehåll från tre olika perspektiv pedagogens, elevens och vårdnadshavarens. Syftet med detta examensarbete är att följa en läxas väg från pedagogens syfte med läxan och se om detta följer med till eleven och dess vårdnadshavare. Förstår eleverna vad de ska lära med den specifika läxan? Har vårdnadshavaren förstått syftet med läxan? Läxan görs för det mesta i hemmet tillsammans med vårdnadshavare och därför ville vi även ta reda på om de ger stöd till barnets läxläsning. Metod:Det empiriska materialet har samlats in med mixed method, som är en metod där man kan blanda kvalitativa och kvantitativa metoder för att samla in data. Vi har intervjuat två lärare för att ta reda på syftet med deras specifika läxa. Till eleverna och vårdnadshavare delade vi ut enkäter för att se om syftet uppfattades. Resultat:Resultatet visar att pedagogens syfte med läxan uppfattas av eleverna däremot behövs information till vårdnadshavarna för att de ska förstå läxans syfte. Undersökningens resultat visar även att de flesta vårdnadshavare ger stöd till sina barn vid läxläsning.

Syftet med undersökningen är att belysa hur tecken som stöd (TSS) används i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gällande barns språkutveckling och kommunikation vid användandet av TSS? Följande frågeställning har formulerats utifrån syftet: Hur/när använder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns språkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i användandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att använda TSS? Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en är specialpedagog. Resultatet visar att pedagogerna är positiva till användningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns språkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika användningsområden när det gäller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flerspråkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det främjar delaktighet och samhörighet till gruppen. Det framkommer att det är av stor betydelse att alla vuxna och barn kan kommunicera med tecken för att alla ska känna sig inkluderade i verksamheten. Pedagogerna anser att det behövs utbildning inom teckenkommunikation för att detta arbetssätt ska genomsyra verksamheten.

No description available.

ABSTRAKT Matematiken bör väcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren. Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning. Undersökningen visar att lärarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation. Lärarna använder ett brett spektrum av laborativt material. Undersökningen visar vidare att laborativ matematik ger möjligheter som väger tyngre än de upplevda hindren med arbetssättet. Hinder för undervisningen som framkommer i intervjuerna är tids- och materialbrist. Lärarna är eniga om att arbetssättet gynnar alla elever. Tankesätt synliggörs på ett sätt som gör att eventuella missuppfattningar kan klargöras. Kommunikationen har stor betydelse i det laborativa arbetet. Störst möjlighet till utveckling finns i par- eller grupparbetet.