Bakgrund: Stroke drabbar 30000 personer årligen och cirka 12000 får afasi till följd av stroke. Vid afasi blir den verbala kommunikationen bristfällig. Detta kan leda till försvårad kommunikationsmöjlighet mellan patienten och sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa olika sätt att underlätta kommunikationen i vårdsituationer för patienter som har drabbats av expressiv afasi till följd av en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, där sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var etiskt granskade och kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008). Analysen gjordes utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman; kontaktskapande, trygghet och språkrehabilitering. I temat kontaktskapande framkom det att beröring, kroppsspråk, avsätta tid, och accepterande inställning var av stor vikt. I temat trygghet visade sig uppmuntran, stärka självkänsla, utveckla förtroende vara av betydelse, och i temat språkrehabilitering framkom att melodisk sång, rytmiskt tal samt familjens delaktighet i träningen. Slutsats: Studien visar på flera olika sätt att skapa en god kommunikation och förståelse mellan patient och sjuksköterska. På grund av afasin kan det vara svårt att få reda på patientens vilja och det gäller att ge patienten tid att kommunicera så att vården inte bedrivs mot patientens vilja, med risk att skapa ett onödigt lidande. Det är av stor vikt att sjuksköterskan kan hjälpa patienten med rehabiliteringen och hitta sätt som underlättar patientens kommunikationsförmåga.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare. Förvaltningen tycker att kommunikationen från skolans sida brister och skolpersonalen tycker att det brister från förvaltningens sida.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att studera patienternas upplevelse av delaktighet, information och bemötande på den urologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset. Syftet var vidare att jämföra patientens upplevelse av delaktighet, information och bemötande, med hur viktigt patienten ansåg de olika områdena var. Metod: Studien var en deskriptiv, korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformad för studien med 12 påståenden har besvarats av 61 patienter. Resultatet presenterades med en statistisk korrelations metod, där samvarians mättes mellan patientens egen bedömning och hur betydelsefullt det var för patienten. Resultat: Information och bemötande är viktigt för patienterna. Resultatet visar att information till patienterna är tillräcklig vid in och ut skrivning från avdelningen och är det är viktigt, förståelsen av information vid utskrivning bedöms som mycket viktig. I patientens upplevelse av bemötande från personalen på avdelningen fanns en samvarians av upplevelse och betydelse. Det fanns även en samvarians i delaktighet i vården, där fanns dock i större utsträckning än i de andra faktorerna patienter som inte hade någon åsikt eller ansåg att detta inte var lika viktigt. I de öppna svaren framkom bilden av en öppen och trevlig avdelning men det framkommer att miljön runt patienten kan vara lite bättre.

Den här uppsatsen handlar om smycket som kommunikatör. Dels vad ett smycke berättar om sin bärare men även på vilket sätt fem yrkesverksamma smyckekonstnärer/konsthantverkare förhåller sig till sina smycken som kommunikatörer. Genom att jämföra svar från intervjuerna med litteratur i ämnet belyses likheter och skillnader mellan hur författarna beskriver smycket som kommunikatör och hur smyckekonstnärerna/konsthantverkarna gör det. Empiri till uppsatsen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem konsthantverkare/smyckekonstnärer. Svaren har sedan tolkats och analyserat. Undersökningen visar en rad olika aspekter på smycket som kommunikatör.

Vid världskonferensen om undervisning av elever i behov av särskilt stöd år 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmärket för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser också igenom i den svenska läroplanen, Lpo 94. Syftet med studien är att få exempel på hur inkludering och stöd i klassrummet på en gymnasieskola kan se ut.   Metoden som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie av tre lärare i ämnet svenska på en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger på direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgången läggs tyngdpunkten på intervjuerna och observationerna används för att illustrativt syfte.   Resultatet som jag har fått fram i min fallstudie visar att lärarna använder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sätt att lära känna och se varje enskild elev. Informanterna beskriver relationen mellan elev och lärare som att det handlar om att vara personlig för att förmedla en känsla för att skapa trygghet i klassrummet och för att uppnå inkludering. Vidare visar resultaten att lärarna i studien arbetar mycket med att ge varje elev individuell tid vid varje lektionstillfälle för att uppnå inkludering.  I studien har det också framgått att lärarna använder datorer i undervisningen för att nå inkludering genom till exempel diskussionsforum under lektioner men att datorerna också kan verka exkluderande genom att elever exkluderar sig själva från den verksamheten som pågår i klassrummet. / During the world conference on special needs education in the year 1994 in Salamanca, Spain, it became clear that the aim for working with children in need of special education was to work inclusive in the classroom. These are also the thoughts that can be seen in the Swedish curriculum from the same year. The aim with this study is to get examples on how teachers on high school can work inclusive in their classroom.   The method that is used in the study is a case study of three teachers who teach Swedish on a school situated in the mid part of Sweden. The case study is based on direct observations and qualitative interviews. The focus in the results is on the interviews and the observations are used in an illustrative way to show and support what the informants mean.   The results that came out from this study were that the teachers used their own personality and also personal memories to create and build a relationship with each and everyone of the students as a way to get to know and see them as individuals and to give them individual help to gain inclusion in the classroom. The results also show that the informants work a lot with giving every student individual time on every single lesson to see everyone´s special need and to reach inclusion. In the case study it has also has shown that the informants use computers as an aid to reach inclusion in the classroom, forums are one example on when they use the computer as an aid but the study also has shown that students use the computers to exclude themselves from the classroom activities.

Den här uppsatsen behandlar ett förändringsarbete på en vårdenhet inom Region Halland. Utgångspunkt för undersökningen har varit att följa upp förändringsarbetet, som innebar att Kvälls- och helgmottagningens och Nyhems vårdcentral numera delar samma arbetslokaler. Vi har använt oss av följande begrepp: förändringsarbete, delaktighet, kommunikation och motstånd, som utgångspunkt. Uppsatsen är en kvalitativ studie, där medarbetare från respektive enhet har intervjuats. Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse samt kunskap för hur medarbetarna vid de båda enheterna har reagerat och påverkats av förändringen.  På vilket sätt har Nyhems vårdcentral/Kväll- och helgmottagningen arbetat med förändringsarbetet?  Hur har medarbetarna kunnat påverka och vara delaktiga i förändringsarbetet?  Hur har kommunikationen upplevts av medarbetarna vid förändringsarbetet?  Hur har medarbetarna reagerat på förändringen? Då förändringen grundade sig på ett politiskt beslut har personalen inte kunnat påverka detta. I början bidrog förändringen inte till någon delaktighet. Idag anser personalen vid de båda enheter att de är delaktiga i det dagliga arbetet. Personalen upplevde även att det var mer information än kommunikation vid förändringen. Förändringen upplevdes som onödig och negativ i början, men idag har den börjat etablera sig och fungerar bra.

Vårt syfte med denna studie var att tolka och få en fördjupad förståelse för vilka resurser förskollärare använder för att få barn med hörselnedsättning delaktiga i verksamheten. Vårt syfte var också att jämföra resultatet på två förskolor där den ena förskolan är inriktad på hörselnedsättning. Utifrån detta formulerade vi följande frågeställningar; Vilka resurser erbjuder förskollärare barn med hörselnedsättning i förskola och förskola som är specialiserad på hörselnedsättning för att få barnen delaktiga? Hur använder förskollärare de resurser som finns för barnen? Studien tar också upp vad en hörselnedsättning kan innebära och vad som krävs för delaktighet och kommunikation. Genom kvalitativa studier i form av ostrukturerade och standardiserade intervjuer har vi fått ett resultat i studien som pekar på att de resurser som erbjuds i de båda förskolorna till stor del är lika men det som framförallt skiljer sig åt är i hur stor utsträckning resurserna används. Ett tydligt resultat som visat sig i studien är att många resurser är beroende av ekonomi. Dessutom skiljer sig användningen av teckenkommunikation åt mellan de båda förskolorna och den förskola som ej har en specialisering mot hörselnedsättning anser även att det är ekonomin som spelar roll när det gäller utsträckningen i användning av teckenkommunikation.

Bakgrund: Studiefrämjandet är en organisation som har i uppgift av staten att främja folkbildning. De arbetar med kulturutveckling och agerar stöd för föreningar som är inriktade på kultur och fritidsintressen. I sitt arbete stöter de på många människor och ställs ofta inför en kommunikativ situation. Studiefrämjandet undersöktes med inriktning på deras kommunikationsplan men främst med fokus på deras bemötande. Utan riktlinjer kan det vara svårt att veta hur man ska agera och speciellt för någon som är ny antingen som anställd eller som cirkelledare i Studiefrämjandets regi. Syfte: Att undersöka Studiefrämjandets kommunikationsplan med inriktning på bemötande och ge förslag till förbättringar. Metod: En kvalitativ undersökning av Studiefrämjandets material som granskats med hjälp av existerande kommunikationsteorier och vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att Studiefrämjandet inte har någon utförlig kommunikationsplan eller någon utbildning inom kommunikation. Förslag till förbättring har presenterats. Slutsatser: Det finns behov av att ta fram en konkret kommunikationsplan samt att de har utrymme i sina redan existerande aktiviteter för kommunikationsutbildning med inriktning på bemötande.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer. En tematisk analys genomfördes och som teman framkom bland annat förtroende och engagemang, oro och osäkerhet och negativ återkoppling. Deltagarna såg stor nytta i att få avsatt tid och återkoppling från sin chef. Chefens engagemang och förtroendet för chefen ansågs ha inverkan på deras relation, kommunikation och huruvida de såg medarbetarsamtalet som meningsfullt.

No description available.