Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal. Ett omvårdnadsproblem i form av bristande patientsäkerhet kan uppstå vid bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Metoden som användes bestod av en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och latenta inslag. Analysmetoden som valdes var en innehållsananlys som utgick ifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorrfs modell. Resultat: Litteraturöversikten grundades av två patografier. Kommunikationen med vårdpersonal upplevdes av HIV-postitiva individer som en viktig aspekt gällande HIV-vården. Kommunikationen med vårdpersonalen beskrevs vara präglad av attityder så som rädsla och okunskap relaterat till HIV-diagnosen, vilket var avgörande för hur kommunikationen tolkades och huruvida denna upplevdes som positiv eller negativ. Det framgick önskemål om en kommunikation som var mindre påverkad av vårdpersonalens attityder samt att vårdpersonal skulle visa sympati till HIV-postitiva individer. Slutsats: Då HIV-postitiva individer i flera fall upplevt att kommunikationen från vårdpersonal påverkas av de förekommande attityderna till HIV är även dessa upplevelser i behov av vidare forskning. En ökad medvetenhet och kunskap om hur HIV-positiva individer upplever kommunikationen med vårdpersonal kan således medföra en djupare förståelse för dessa personers tillstånd och kan därmed omvandlas till en resurs i omvårdnadsarbetet.

Det är allas rätt att fritt delta i samhället men att kunna ta del av samhällslivet är inte en självklarhet för alla. Personer med dövblindhet kan uppleva svårigheter kring aktiviteter så som att kommunicera, förflytta sig och få tag på information. I arbetsterapi är delaktighet i aktivitet ett viktigt begrepp. För att öka delaktigheten i aktiviteter i samhället för denna grupp behöver möjligheter till självständighet stärkas och beroende av andra människor minskas. Tillgång till teknologi kommer få större betydelse i rehabilitering i framtiden. Syftet med studien var att beskriva om och i så fall hur teknik kan främja delaktighet i aktivitet och i samhället för personer med dövblindhet. En litteraturstudie genomfördes vilken resulterade i tio artiklar med fokus på implikationer av tekniska lösningar för personer med dövblindhet. Resultatet visade att teknik kan främja delaktighet i aktivitet i samhället genom att ge personer med dövblindhet möjlighet till självständig mobilitet i samhället, kommunikation, tillgång till information och en känsla av säkerhet. Tekniken kan även ge personer ökad möjlighet till social interaktion och möjligt bryta viss isolering samt främja självständighet vid aktiviteter för personer med dövblindhet.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation. Ytterligare ett syfte är att framhäva vilket jobb vårdpersonalen faktiskt utför. Litteratur som berörs är främst Meads/med referns från Charon) och Trost och Levins teorier om social interaktion samt Goffman och Olofssons teorier om begreppet roller. Övrig litteratur som ligger till grund för studien är bland annat litteratur om vård i vardagen.

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning. Dessa fyra frågställningar ligger sedan till grund för en enkät ställd till lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten vi redogör för visar, utifrån respondenternas svar, att det goda samtalet används i undervisning men vi kan för den skull inte påstå att resultatet överensstämmer med verkligheten.

Frågeställning:- Hur har processen under implementeringen av lean upplevts ut medarbetarnas perspektiv inom Företaget?- Vilka skillnader finns mellan respektive implementeringsfas i Företaget?- Vilka verktyg inom lean har Företaget använt sig av? Syfte: Syftet är att med hjälp av en case-studie på det utvalda Företaget undersöka hur implementeringen av lean har upplevts ur medarbetarnas perspektiv i respektive implementeringsfas samt vilka verktyg inom lean som har använts. Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats har använts genom intervjuer och enkäter. Litteratur och vetenskapliga artiklar har använts som sekundärkällor. Resultat: Undersökningen visade inga tydliga skillnader mellan fas 1,2 och 3 även om den visade på att skillnader existerar då svaren varierade något på en del av frågorna som ställdes.

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning. Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är.

No description available.

Through a sociocultural perspectivethe purpose of this study is to investigate how preschool teachers look at quality development in preschool and how they perceive their participation in this development. I have used a qualitative method based on five interviews with preschool teachers from three different parts of Sweden. I used an interview guide with open questions. The interview answers were categorized in themes based on the responses which were most frequent. In the result I have been using an analysis based on these themes. The result showed that the preschool teachers consider that the leadership style affects their work. They agree that a democratic leader promotes the development of the preschool quality. The foundation of this the preschool teachers think is that communication, interaction and trust are central in the leadership. The result also showed that the five preschool teachers have different opinions about their participation in the development of the preschool quality. Some of them do not think their leader take advantage of their competences. To feel that they are participating in the preschool development, they consider it is important with good communication. The preschool teachers who feel that they are participating express that the leadership see their competences, encourage them and let them know that they are important to the preschool. The last conclusion is that communication is central to the preschool's development. It is important to be conscious of the different parts of communication and to use them.

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollärare upplever sin ledarroll förändrad utifrån det utökade ledaransvaret som en ny reviderad läroplan för förskolan betonar. De centrala frågeställningarna i min undersökning har varit: Vad kännetecknar erfarna förskollärares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollärare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollärare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollärarna i studien hur det uppstår en osäkerhet hos dem, till exempel när det gäller att hantera egen stress, behålla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot målen. De beskriver hur det i alla dessa situationer uppstår problem för dem med att hantera både egna och andras känslor.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgår från aktivitetslådor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. Forskningsfrågorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslådorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmågor kan arbetet med aktivitetslådor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfällen, på två olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning på tre frågor och samtliga deltagare fyllde i en ”känsloenkät”. Resultatet visade att aktivitetslådorna skapade nyfikenhet hos eleverna och att detta motiverade till arbete. Det visade sig att eleverna övade sig i samarbete, att kommunicera med varandra samt att självständigt lärande kräver självtillit. Läraren fick ta rollen som en handledare och i vissa fall räckte det att stötta eleverna i deras lärande.