Denna studies syfte är att undersöka hur personer på ett forum upplever att de lära sig spelen de spelar, ett fokus ligger på hur mycket de lär sig genom spelet och av de som de spelar med. Motivering har även varit i fokus där vi har kunnat se flera olika sätt som datorspel hjälper till vid att motivera lärandet och där en förlust inte alltid behöver vara negativ. Det försöks även göra en skillnad på så kallade vanliga datorspel och datorspel som är framtagna utbildningssyfte. Frågorna på forumet används sedan för att försöka förstå vilka delar av datorspel som lärandet sker i och hur de som svarade på forumet själva uppfattade att lärandet har gått till.

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel. Däremot menar flera att pedagogens förhållningssätt speglar dennes syn på barn i behov av särskilt stöd. Vidare visar intervjuerna att diagnosen autism är ovanlig i förskolan och att det inte finns några konkreta sätt att arbeta med barn som har autism. En slutsats jag drog var att det är svårt att arbeta i förebyggande syfte för att ta emot barn i behov av särskilt stöd och att pedagogens förhållningssätt är det viktigaste hjälpmedlet en pedagog har.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgår från aktivitetslådor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. Forskningsfrågorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslådorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmågor kan arbetet med aktivitetslådor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfällen, på två olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning på tre frågor och samtliga deltagare fyllde i en ”känsloenkät”. Resultatet visade att aktivitetslådorna skapade nyfikenhet hos eleverna och att detta motiverade till arbete. Det visade sig att eleverna övade sig i samarbete, att kommunicera med varandra samt att självständigt lärande kräver självtillit. Läraren fick ta rollen som en handledare och i vissa fall räckte det att stötta eleverna i deras lärande.

Studiens syfte var att undersöka hur elevers interaktionsmönster i träslöjden ser ut med fokus på lärprocesser i samspelet och hur elever av samma kön och av olika kön bemöter varandra. Studiens syfte var även att studera vilka interaktionssituationer som flickor och pojkar väljer att agera i. Mina frågeställningar var "vilka möjligheter till elevinteraktion ges i slöjdsalen?", "vad hämmar eller främjar lärande i elevinteraktionen i slöjdsalen?" och "vilka interaktionsmönster synliggörs när flickor och pojkar väljer sina slöjdkamrater i gruppen?" I denna kvalitativa studie har jag använt mig av metoden observationer som var gjorda i tre årskurser 6, 7 och 8, som utfördes på en skola i västerbotten. Resultatet visar att möjligheter till elevinteraktion var obegränsade diskussioner i slöjdsalen. Studien visar att lärande hämmas när elever kommunicerar sällan med varandra. Resultatet visar att lärandet främjas när elever utbyter kunskaper mellan varandra. En slutsats var att flickorna och pojkarna interagerar främst med elever av samma kön men ett fåtal elever samspelar även med elever av annat kön. En viktig slutsats var att elevernas delaktighet i samspelet innebär att de agerar som resurser för varandra i arbetsprocessen.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt. Vi har nämligen sett i beskrivningarna av dessa samtal att vissa lärare beskriver dessa som ett sätt för eleverna att redogöra för sina svar vid exempelvis genomgångarna medan andra beskriver gruppdiskussioner där det matematiska språket och begreppen finns med. Problemlösning och samtal där eleverna hjälper varandra är de vanligaste exempel på samtal som lärarna tar upp. Vi har i både enkäterna och intervjuerna sett att det är skillnader mellan lärarnas svar beroende på vilken utbildning de har i matematik. De lärare med fler högskolepoäng matematik/matematikdidaktik har i de flesta fall en mer varierad undervisning, planerar sina matematiska samtal i klassrummet mer noggrant och har fler motiveringar till varför man ska använda sig av kommunikation i matematikundervisningen. Vi har även sett att lärare som är osäkra i sina matematiska språk, matematiska kunskaper eller osäkerhet i att lära eleverna att kommunicera matematik väljer att samtala under matematikundervisningen mer sällan än övriga lärare i studien.

<p>Bilaga: 1 DVD</p>

Zugl. Kurzfassung von: Berlin, Techn. Universiẗat, Diss. 2007.

Zugl.: Kassel, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Hannover, Hochsch. für Musik und Theater, Diss., 2004

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2005 / Hergestellt on demand