Zugl.: Paderborn, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Koblenz, Landau (Pfalz), Univ., Diss., 2009

Thesis (doctoral)--Universität, Basel, 1999.

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2009

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2009.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2009.

Detta examensarbete har undersökt hur muntlig kommunikationsängslan, eller med andra ord en hög grad av nervositet i samband med muntlig kommunikation, ter sig för ett urval av elever på högstadiet. Kommunikationsängslan som forskningsobjekt har beskrivits för att i studien kunna definieras innan genomförandet av undersökningen och analysen av resultatet. Forskningsöversikten har också beskrivit de olika kommunikativa situationer som elever ställs inför i dagens skola. Syftet med studien har varit att undersöka elever i högstadiets nionde årskurs och deras självrapporterade kommunikationsängslan vid muntlig kommunikation. Metoden som användes var en enkätundersökning, där resultatet analyserades utifrån respondenternas kön och det betyg de hade i svenska eller svenska som andraspråk. Det visade sig att eleverna i undersökningen ansåg att en stor publik och en formell kontext var det som orsakade mest kommunikationsängslan. Bland respondenterna var det vissa som rapporterade att de blev nervösa av de flesta situationer då de måste kommunicera muntligt. Majoriteten rapporterade dock att deras ängslan berodde mycket på vilken kontext de befann sig i. Flickor visade sig vara mer nervösa än pojkar i denna undersökning, trots att de även har högre betyg, vilket intressant nog står i kontrast med att det även visade sig att elever med låga betyg blev mer nervösa än elever med höga betyg.   Nyckelord: Kommunikation i skolan, högstadiet, kommunikationsängslan, talängslan, enkät, muntlig kommunikation

Syftet med den här studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmåga i matematik, hur lärare kan arbeta med området samt vilka möjligheter och svårigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare beskriver matematisk kommunikation som ett sätt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lärande. De anser att elever ska få arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sätt att arbeta med området. Lärarna menar att den största möjligheten är att elevers förståelse för matematik ökar men att det kan vara svårt att individanpassa undervisningen.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur lärare arbetar med problemlösning och hur elever kan utveckla den kommunikativa förmågan genom arbete med problemlösning. Studien har en kvalitativ inriktning och genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem verksamma matematiklärare som arbetar kontinuerligt med problemlösning. Resultatet visar att lärare använde sig av flera olika tillvägagångssätt i arbetet med problemlösning så som olika parsammansättningar, Ipads och små whiteboards. Studien visade även på att lärarna ansåg att elevers kommunikationsförmågor kan utvecklas i arbetet med problemlösning. Trots att samtliga lärare ansåg att elevers kommunikationsförmågor utvecklas vid en undervisning som bygger på problemlösning skilde deras arbetssätt och motivering till arbetsätt något. Lärarna beskrev bland annat betydelsen av ordlistor vid arbetet med problemlösning och att elever lär sig resonera och lyssna på varandra.

This study examines working teachers’ thoughts and views regarding multilingual children in assembly situations. The purpose of the study was to increase my knowledge and understanding surrounding the educators’ approach when it comes to integrating multilingual children in common activities. By using semi-structured, qualitative interviews with six working educators in three different pre-schools, I examined their thoughts and approaches to working with multilingual children in assembly situations. The results show that the teachers use a variety of tools, such as songs, stories and impersonation in order to involve the multilingual children in situations where all children are gathered. The educators also unanimously agree that the teaching situations for the multilingual children do not only occur during the planned activities, but throughout the entire day that the child spends in pre-school.