Patienter med illamående finns överallt i hälso- och sjukvården. Illamående är vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och strålbehandling. Även vid graviditet är illamående ett känt faktum. Komplementär medicin kan användas som komplement till den traditionella skolmedicinen. Sjuksköterskan ska bidra med sin kunskap i det specifika omvårdnadsarbetet för att kunna lindra det lidande som illamåendet innebär. Syftet med litteraturstudien var att beskriva komplementära behandlingsmetoder mot illamående hos vuxna. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie. De komplementära behandlingsmetoder som identifierades och utgör kategorier i resultatet var Non-invasiv akustimulering, Invasiv akustimulering och Behandling med ingefära. Invasiv akustimulering har god effekt på illamående medan effekten av non-invasiv stimulering har tveksam effekt. Akustimulering med elektricitet, oavsett om den är invasiv eller non-invasiv, har effekt på illamående. Även behandling med ingefära lindrar olika typer av illamående. Komplementära behandlingsmetoder mot illamående har i stor utsträckning effekt men placeboeffekten kan i vissa fall inte uteslutas. Komplementära behandlingsmetoder mot illamående vid vård i livets slutskede är inte undersökt i någon större omfattning och därför skulle det vara ett angeläget område att forska vidare inom.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Cancer är en av världens vanligaste dödsorsaker som medför komplicerade symtom. Smärta är ett av de vanligaste upplevda symtomen vid cancer och mer än 50% är underbehandlade när det kommer till smärtlindring. Komplementära behandlingsmetoder (KAM) har ökat i användning de senaste åren. Däremot finns det otillräcklig kunskap om dess effekt mot cancerrelaterad smärta.Syfte: Syftet var att sammanställa komplementära behandlingsmetoder och dess effekt mot cancerrelaterad smärta. Metod: Litteraturstudien gjordes enligt Polit och Beck´s nio steg (2020). En sökstrategi utformades och genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna relevans- och kvalitetsgranskades som sedan sammanställdes till ett resultat. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på 12 kvantitativa artiklar som resulterade i 7 behandlingsmetoder som delades upp i olika teman: Akupressur, avslappningsövningar, fysisk aktivitet, massage, musik, reflexologi och virtual reality. Samtliga behandlingsmetoder uppvisade innehåll av smärtlindrande effekter. Slutsats: Cancerrelaterad smärta är ett komplext ohälsotillstånd som skapar lidande som kräver multiprofessionella insatser. Att sammanställa komplementära behandlingsmetoder och dess effekt mot cancerrelaterad smärta ökar möjligheten till att uppnå en förbättrad smärtlindring.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett komplext syndrom och en följd av andra hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärtsvikt leder till en försämring av hjärtats pumpförmåga och därmed uppstår syrebrist i kroppens alla organ. Sjukdomen kan leda till fysiska och psykiska begränsningar vilket kan innebära en nedsatt livskvalitet och därmed skulle komplementära behandlingsmetoder kunna vara till hjälp. Hälso- och sjukvårdsteamet ska utifrån patientens önskemål och förutsättningar hitta komplementära behandlingsmetoder samt stötta den enskilde människan till ökad livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa effekten av komplementära behandlingsmetoder för att öka livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 resultatartiklar. Resultat: Resultatet visade att patienters fysiska och psykiska livskvalitet kunde påverkas med hjälp av komplementära behandlingsmetoder både i hemmet och på vårdenhet. Behandlingsmetoderna innefattade fysisk träning, emotionellt stöd och hjälpmedel vid omfattande och strukturerad utbildning. Konklusion: De olika komplementära behandlingsmetoderna visade sig vara framgångsrika när det gäller förbättrad fysisk och psykisk livskvalitet. Patienterna upplevde minskade symtom såsom depression, ångest och trötthet. Samtidigt ökade patientens sociala funktion, självförtroende och fysiska förmåga.

Introduktion: Vård av patienter i behov av palliativ vård innebär att sjuksköterskans huvudfokus är att symtomlindra patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Symtom är subjektivt och upplevs olika, interventionerna grundar sig i självbestämmande, sociala sammanhang, strategier samt symtomlindring för att individen ska kunna leva värdigt och med största välbefinnande till livets slut. Intresset för komplementära behandlingsmetoder som komplement till konventionell behandling ökar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av komplementära behandlingsmetoder för patienter i palliativ vård.  Metod: Litteraturstudie grundad utifrån nio steg (Polit & Beck 2017). Databassökningar gjordes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier utfördes en kvalitetsgranskning och resulterade i 13 studier relevanta för studien. Sex teman identifierades efter databearbetning och analys. Resultat: Resultatet visar att komplementära behandlingsmetoder kan användas i palliativ vård sammanställt i sex teman: Kan ge symtomlindrande effekt, Kan ge ökat välbefinnande, Acceptans av livet, Relationer och social gemenskap, Minnesframkallande effekt och Avslappnande effekt.  Slutsats: Komplementär behandlingsmetoder användas som komplement till konventionell behandling för att lindra palliativa patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov

Många patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom såväl som psykologiska såsom ångest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjälpa patienter att bearbeta känslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementära behandlingsmetoden bildterapi och självständigt bildskapande och dess effekt vid vård av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes av båda författarna, oberoende av varandra, utifrån ett protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa respektive kvantitativa studier av Willman et al (2006). Resultatet presenteras i form av fem kategorier med tillhörande subkategorier, som belyser olika effekter av bildterapi eller bildskapande: genom engagemang ändra fokus, uttryck av känslor, reducerade psykologiska och fysiska symtom, utvecklande av sociala relationer samt utvecklande av inre styrka och autonomi. Bildterapi och bildskapande har en mängd positiva effekter och kan hjälpa cancerpatienter till ett ökat välbefinnande. Sveriges hälso- och sjukvård behöver bli mer öppen för nya eller komplementära behandlingsformer så att fler patienter med cancersjukdom får möjlighet att ta del av bildterapi. / Patients with cancer often experience psychological distress alongside physical symtoms such as pain and fatigue. Art therapy and art-making provide a way for patients with cancer to express and come to terms with a debilitating array of emotions such as anxiety, fear and depression. The aim of this study was to investigate the field of art therapy and the effects of its application in the care of adults with cancer. The study is a literature review based on qualitative and quantitative research articles retrieved from two databases, PubMed and Cinahl/Ebsco. The articles were screened independently by both authors, using protocols for quality assessment of qualitative and quantitative research studies devised by Willman et al (2006). In-depth analysis and comparison of all 10 research articles resulted in the formulation of five categories (including subcategories) describing and summarizing major aspects of patients’ perceptions of the effects of art therapy and/or art-making: development of an alternative focus through involvement in creative activities, expression of emotions, reduction of psychological and physical symptoms, enhanced social relationships, and development of inner strength and autonomy. The conclusion drawn by the authors of this study is that art therapy and art-making offer a host of benefits to adult patients with cancer who are experiencing various forms of psychological stress. The Swedish health care establishment needs to cultivate a more open- minded approach to new or complementary forms of treatment which have proven beneficial to patients, including making art therapy available to adult cancer patients.

Intresset för komplementära smärtlindringsmetoder växer, både hos sjukvårdspersonal och hos patienter. Idag finns det en stark trend mot mer skonsamma alternativa behandlingsmetoder, framförallt vid kroniska sjukdomar där allvarliga biverkningar av konventionell läkemedelsterapi är stor. Syftet med studien var att undersöka vilka smärtlindringsmetoder som sjuksköterskan kan använda sig av inom palliativ vård och dess effekter. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. Resultatet gav flera olika behandlingsmetoder som kategoriserades under tre rubriker: distansbehandlingar, manuella behandlingar samt fysikaliska behandlingar. Samtliga behandlingsmetoder kan utövas av sjuksköterskan. Komplementära metoder behövs för att på bästa sätt kunna möta patienten på både det fysiska, psykologiska, sociala och existentiella planet behövs. De presenterade komplementära metoderna har visat sig ofarliga och kan även vara kostnadseffektiva om de används rätt. / The interest for complementary methods for pain relief is increasing among professionals as well as patients. Today, there is a strong trend towards more merciful complementary therapies, above all at chronical diseases where serious adverse effects from conventional medical therapy are substantial. The purpose with the study is to investigate which complementary pain relieving methods a nurse can use within palliative care and also the effects of the treatments. The study consisted of eleven scientific articles. Several different treatment methods were categorized into three main headings: distant treatments, manual treatments and physical treatments. All of these methods of treatment can be used by the nurse. Complementary methods are needed in the treatment of palliative patients in order to meet he patient in both the physical, psychological, social and existential level. The complementary methods that has been presented are safe to use and they also have the potential to be cost effective if implemented correctly.