No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka civil-militär samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie där litteratur av personer verksamma på plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att många samverkansproblem förekom trots ett genomtänkt koncept ochinsatser för att förbättra samverkan mellan civila och militärer. Vidare framkommer att militärer och civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori använts som analytiskt verktyg och skillnader mellan civilaoch militära aktörers kollektiva identiteter, världsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen. Vid analysen av empirin framkommer att samverkansproblem inte bara förekom mellan civila ochmilitära aktörer utan även inom respektive skrå och mellan olika nivåer i organisationen.Vidare framkommer att den kontext en person befinner sig i, likväl som dennes bakgrund och yrke,betyder mycket för den personens åsikter och värderingar. Min övergripande slutsats är att kulturkonstruktivistiska skillnader mellan civila och militära aktörer tillstor del kan anses förklara de problem som förekom i civil-militär samverkan vid fredsoperationen iKongo 1960-1964. / The aim of this essay is to study civil- military cooperation during the peace operationin Congo between 1960 and 1964 from a culture-constructivist perspective. The study has been performed as a case study and literature written mainly by militaryofficers and UN-officials who were in active duty in Congo between 1960 and 1964has been used.Based on the case study it appears that there were many cooperation problems, despitea well thought-out concept and a lot of efforts made by military and civilian personnelin order to improve civil-military cooperation. It also appears that military andcivilian personnel experienced similar problems. A culture-constructivist theory has been used as an analytic tool in the essay anddifferences between civil and military actors´ collective identities, opinions of realityand norms have constituted the foundation to explain cooperation problems. In the analysis it appears that cooperation problems not only occurred between civiland military actors but also within each branch (civil and military) and betweendifferent hierarchic levels in the organisation. It also appears that the context, inwhich a person exists, as well as the person’s background and profession, is importantfor that specific person’s opinions and set of values. The main conclusion of the analysis is that culture-constructivist differences betweencivil and military actors, at least to a large extent, can be seen as an explanation to theproblems that occurred in civil- military cooperation in the peace operation in Congoduring 1960-1964. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Syftet med uppsatsen är att analysera Dag Hammarskjölds medlande och diplomatiska agerande under Kongokrisen 1960-1961. Uppsatsen är grundad i Thomas Princens teori om intermediärt medlande med taktiker och tekniker som metodologiska verktyg. Studiens resultat visar att Hammarskjöld aktivt medlade med en tydlig preferens för Léopoldville faktionen samt att han undvek att tydligt tillgodose FN:s rådgivande kommitté med information om en diplomatisk policy som han själv skapade. Denna bild skiljer sig från den tidigare forskningen som främst har idealiserat Hammarskjöld. Hammarskjölds diplomati var även karakteriserat av en ambivalent relation till medlarrollen där han vid tillfällen snarare var en disputant än en medlare. Genom analysen av Hammarskjölds medlande under Kongokrisen har forskningen om generalsekreterarens diplomatiska agerande utökats.