In 2013, the Rana Plaza Complex in Bangladesh collapsed claiming the lives of 1134 RMGworkers. This event ignited foreign stakeholders applying pressure on factories within the sectorto uphold adequete safety measures and address concerns over labour rights. The ILO and EUhave since conducted surveys and forwarded recommendations toward what they considerpositive change, in a comittment to improve labour rights and factory safety. (Ashraf & Prentice2019) Prior to this devasting event, women’s rights organisations/movements have and continueto actively challenge cultural and traditional norms in an effort to address issues of social injusticewithin the sector and in society in general. These grievances range from harassment, long hours,fairer wage distribution and equal rights. Currently, 86% of the workforce in Bangladesh workswithin the industry, comprising mostly of women and (children) and is its largest exporter toforeign cloths brands in the West. An estimated 4 million people contribute to this labour forceand since the emergence of the industry in the 1980’s, women have faced various disparities.Women workers have faced conditions which have subjected her to unequal premises and beingless privilaged. An essential part of this inquiry is discussing conceptions of womanhood,empowerment and of gender and class.This DP examines how the Accord, OWDEB and NGWF engage, address and advocate change,together with their representatives. All three stakeholders are striving for positive change withinthe sector, each with a specific focus on areas of concern. This inquiry foremost examines thepush for change.

No description available.

No description available.

Syftet med vårt arbete är att få en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnå syftet utgick vi ifrån följande frågeställningar: Hur ser KME-pedagogen på sin yrkesidentitet? Hur förhåller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssätt? Vilka möjligheter eller hinder finns det på arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjälp av relevant litteratur.Resultatet visar att flera faktorer är avgörande i vilken utsträckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer är bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering.

In my artistic practice I have challenged myself with both the visual and the technical parts, letting playfulness and intuition stand in the centre for my working method. As time has gone by I have created a universe where I mix techniques and materials and challenge the norm of where an object starts or ends and also a crossover between genres. This is also the reason I have named the paper ”Blurry Lines”, because the lines between the materials and the genres are so vague.I began with the idea of transforming textiles into glass, and my work has evolved into a concept where the materials communicate and appear in unexpected combinations. My concept focuses on the inherent contradictions of glass, which is neither liquid nor solid but instead an amorphous solid that lies somewhere between those two states of matter. I am interested in exploring this idea of being in-between.

No description available.

Inför detta examensarbete hade båda författarna enligt dem själva mött relativt lite bildteori i skolan. Eftersom teorin har varit så pass central på högskolan väcktes ett intresse för frågan: Hur arbetar bildlärare på fältet med teoretiska begrepp och bildanalys.Begreppet vi har valt att arbeta är semiotik och hur bildlärare arbetar med detta. Vi har varit ute på fem högstadieskolor och intervjuat fem bildämneslärare. Vi har valt att göra detta med semistrukturerade intervjuer. För att få insikt och kunna behandla våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur som berör ämnet semiotik och semiotik i bildundervisning. Resultatet vi fick var blandat men gick i stora drag ut på att semiotiken inte prioriteras då det inte finns tid för det. Tre av våra informanter använde semiotiken vagt i deras undervisning, de två andra prioriterade inte nyttjandet av begreppen.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att ta fram en bilderbok för tonåringar. Boken riktar sig till alla de som är, tror sig vara eller känner någon som kommit ut som homo- bi eller transexuell. Boken är helt baserad på mina egna erfarenheter. Projektredogörelsen tar upp olika teorier, både kring barn- och ungdomslitteratur, och beskriver arbetsprocessen och resultatet med arbetet. Min uppgift har varit att ta fram boken, inte att undersöka mottagandet av densamma ute i skolan. Min förhoppning är att boken i framtiden ska finnas tillgänglig på webben så att ungdomar kan välja att ta den till sig på skolbibliotek, Internetcaféer eller hemma. Den är inte tänkt som ett undervisningsmaterial. Vill ni läsa boken, kontakta mig på annaracz@gmail.com / My account describes the progress on producing a picture book for teenagers. The book is for everyone who is, believe to be or know someone who has come out of the closet as gay, bisexual or transsexual. It is completely based on my own experiences.The acoount contains theories, both on children- and youthlitterature, and describes the process and the outcome of my work. My task has been to produce the book, not to investigate the reception of the book out in the schools. My wish is that the book in the future will be available online so that teenagers can read it at the school libraries, internet cafés and at home. It is not meant for education. If you wish to read the book, contact me at annaracz@gmail.com

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ”Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?” och ”Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?” Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som har anpassats efter informanternas svar. Efter genomförda gruppintervjuer och observationer under undersökningen har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier för att urskilja mönster. Resultatet visar att eleverna är medvetna om de fysiska och psykiska skillnaderna och förutsättningarna, men upplever inte att de bedöms olika beroende på vilket kön de har. Slutsatser som kan dras är att både bild och kreativitet uppfattats som verksamheter ägnade för flickor som presterar bättre ämnet eftersom de har bättre kreativa förutsättningar.

No description available.