I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen. Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll. Publikens/kundens roll, yrkets ramar och samarbete var tre aspekter på kreativa förutsättningar och begränsningar. Slutligen framkom att den kreativa processen upplevdes bestå av hårt arbete, någon sorts aha-upplevelse, samt att förloppet snarare verkade vara spiral- eller vågformigt än linjärt.

Att dagdrömma är ett fenomen som ofta ansetts distraherande då det kan ses som orelaterat till en primär uppgift. Under senare år har dock dess fördelar och användningsområden börjat uppmärksammas mer. Syftet med denna studie var att undersöka konstnärligt kreativa människors upplevelser av dagdrömmande i relation till deras skapandeprocess. Intervjuer genomfördes med sex konstnärligt kreativa individer som uppfyllde särskilda krav för kreativitet. Intervjumaterialet analyserades sedan genom en form av tematisk analys. Analysen resulterade i fem teman: Hjärnan får paus, Dagdrömmandets hinder, Sammanflätade ämnen, Idéers ursprung och Metakognition. Resultaten visade att deltagarna upplevde att det fanns flera typer av idéer och att dessa uppstod på olika sätt. Dagdrömmar upplevdes främst som något positivt och användbart för idéuppkomst under skapandeprocessen. Även i de fall då dagdrömmar inte genererade idéer sågs de positiva då de ändå ansågs kunna fylla vissa syften för dem. / To daydream is a phenomenon that often has been considered as distracting as it can be seen as unrelated to a primary task. However, during recent years it’s advantages and areas of use have begun to receive more attention. The aim of this study was to examine artistically creative people’s experiences of daydreaming in relation to their process of creating. Interviews were conducted with six artistically creative individuals who met specific criteria for creativity. The interview material was then analyzed by a form of thematic analysis. The analysis resulted in five themes: A break for the mind, Obstacles for daydreaming, Intertwined subjects, Origins of ideas and Metacognition. In summary the results showed that the participants experienced that there were several types of ideas and that they emerged in different ways. Daydreaming was mainly experienced as something positive and useful for idea generation during the process of creating. Even in cases where daydreams did not generate ideas, they were viewed positively as they were still considered to be able to fulfill purposes for the participants.

Syftet med denna uppsats var att undersöka personlighet och dess eventuella kausala samband med konstnärlig kreativitet. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen öppenhet, extroversion och neuroticism. Begreppet kreativitet beskrivs genom tidigare forskning och konstnärlig kreativitet utgör grunden för studien. En kortare pilotstudie genomfördes för att testa förståelsen av mätinstrumentet för kreativitet, som tidigare översatts från engelska till svenska. I undersökningen ingick 89 respondenter som besvarade en online-enkät utlagd i facebookgruppen “studenter vid högskolan i Skövde”. Resultatet visade att personlighetsdraget öppenhet predicerar konstnärlig kreativitet. Resultaten för personlighetsdragen extroversion och neuroticism visade inte på någon predicering av konstnärlig kreativitet. Dock visade resultatet att facetten sällskaplighet för personlighetsdraget extroversion predicerar den konstnärligt kreativa domänen dans, medan personlighetsdraget neuroticism och facetten depression predicerar den konstnärligt kreativa domänen kreativt skrivande. Därigenom kunde följande slutsats dras: ett flertal av studiens respondenter uttrycker sig på ett konstnärligt kreativt sätt och vilken typ av konstnärligt kreativt uttryckssätt som individen föredrar beror på individens personlighet. / The purpose of this study was to investigate personality and it’s potential causality with artistic creativity. The five-factor model was used to investigate the personality traits openness, extraversion and neuroticism. Creativity is described by earlier research and artistic creativity creates the basic of this study. A short pilot-study was performed to evaluate the understanding of the instrument for creativity, that had been translated earlier from english to swedish. The sample used consisted of 89 respondents, who participated in an online-survey posted at a facebook-group named “studenter vid högskolan i Skövde”. The results showed that the personality trait openness predicts artistic creativity. The results of the personality traits extraversion and neuroticism did not show any predictability of artistic creativity. However, the results showed that the facet gregariousness from the personality trait extraversion predicts the artistic creative domain of dance, while the personality trait neuroticism and the facet depression predicts the artistic creative domain creative writing. Thereby the following conclusion could be made: several respondents of this study are expressing themselves in an artistic creative way and what kind of artistic creative expressions they use is defined by the personality of the person.