Kandidatexamen 2007

Försök sätta er in i att man får tillfälle att omvandla sitt sommarställe, där möjligheterna till nyttjande varit begränsade till sommarhalvåret, till ett fritidshus med boendemöjlighet året runt. Tänk att man får byta trånga, ogenomtänkta och halvfärdiga utrymmen till stora luftiga ytor med modern standard, hög komfort och smarta förvaringslösningar. Tänk er att ytorna mer än fördubblas och att du faktiskt kommer att kunna förvara en del saker i det nya huset som du tidigare behövt släpa fram och tillbaka mellan fast bostad och sommarhus. Det är vad sju familjer fått möjlighet till och som kommer att vara en del av det här arbetet. / Magisterexamen 2007

Jag har jobbat med ett gestaltningsförslag till det nya Resecentrum Öst som byggs i Umeå i och med Botniabanan. De inblandade (Umeå Kommun och White) har ambitionen att det ska bli ett landmärke. Med detta i åtanke har mitt projekt resulterat i några produkter som ska bidra till att ge resenärer en positiv upplevelse och ett mervärde till platsen. Genom att sätta mig in i planerna för området genom studiebesök och samtal med ansvariga har jag fått ökad förståelse för processen och samtidigt insett vikten av Inredningsarkitektens roll även i stora infrastrukturella projekt. Hur gör man för att förmedla och spegla en bild av Umeå och Norrland utan att det blir övertydligt och för dekorativt har varit en av mina huvudfrågor. Inspirationen har jag hämtat både från Samekulturen, naturen och gamla järnvägssignaler.

Jag har valt att i detta master 2 examensarbete inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign arbeta med lägenheter i ett planerat flerfamiljshus. Som blivande Inredningsarkitekt (IA) vill jag ta ett kliv tillbaka, betrakta och analysera vad det är som är viktigt för ett hem och vår totala miljö. Med total miljö menar jag psykisk miljö och fysisk miljö. Genom att studera rum och deras funktioner utifrån olika behov, hoppas jag finna nya innovativa lösningar, samt möjligheten att reducera energiförbrukningen i hemmiljö. Områden som berörs och flätas samman i mitt examensarbete är: bättre förutsättning att odla grönska, ökad återvinning, reducerad värmeförbrukning, alternativ till uppvärmning, miljövänlig energi samt psykologiska mervärden i lägenhetens plan som kräver problemlösning och upptäckarglädje. Den gemensamma nämnaren är, vår totala miljö. / "Ritningar efter s. 24 kopieras i A3-format, vikes" 16 st.

Mitt magisterarbete i inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack handlar om rum, ljus och skugga. Som magisterarbete har jag formgett en takkrona. Mitt projekt har varit ett experiment med ljus och skuggspel och en utmaning att förena funktion, formgivning, material och teknik. / Master / InSpace 2009

Drottningholmsparken under 1900– talet” beskriver vilka förändringar och restaureringar som genomförts i lustträdgården och parken från 1900 fram till idag och hur man sett på det historiska arvet. Den tar upp och visar på förändringar som skett i synsättet på historiska trädgårdsanläggningar. Att kungafamiljen bosatte sig på slottet och att Drottningholm blev Sveriges första världsarv ledde till att besökarantalet ökade. Uppsatsen redovisar hur man nyttjat Drottningholmsparken som en publik park för olika typer av arrangemang och hur administrationen sett ut under olika tidsperioder. Som bakgrund och jämförelsematerial finns en bakgrundsbeskrivning av hur lustträdgården och parken anlades under tidsperioden från när slottet byggdes i slutet på 1500-talet och fram till 1700-talets slut och även vilka förändringar som gjordes under 1800-talet.

The purpose of this thesis is to examine the narrative elements in three of the Swedish artist Karin Mamma Anderssons paintings and try to see what kind of stories that might be hidden in these paintings. I have chosen three different themes as tools for this study. They are: the meaning or the importance of the titles, painting as a medium and the narrative elements or components in the paintings. Furthermore I also use the semiotic method in my analysis based on the ideas of Roland Barthes combined with a feminist theoretical standpoint with a gender perspective. This means my study is based on the reception of these images and what kind of message they might carry. The knowledge that Andersson uses influences from different male artists in her work is the main reason to applying the gender perspective to my analysis. A comparison between the different images or paintings is also made to see whether or not they share the same kind of narrative structure and if that in some way makes us as viewers give them a certain kind of meaning that is similar, or even the same, in all three cases. The analysis is held as a discussion where I look at different parts of the images and by comparing them create an interpretation and understanding of the three images. I found that it is because there is no clear or obvious meaning when it comes to understanding the content of the three images which makes them so strong in their narrative aspects and what makes them appealing. Also, according to my analysis, there is something familiar about them, which I argue is mainly because of Anderssons subtle use of art historical references.

No description available.

No description available.

Betraktarens delaktighet i Yayoi Kusamas (f. 1929) film Self Obliteration (1967) mäts genomen beskrivning och analys av collage, montage och narration ur ett ergodiskt perspektiv. Yayoi Kusama står för ett av de mest kända och omfattande konstnärskapen i vår samtid. Med målningar, film, mode, skulptur, performance, happening och böcker försöker hon förståsig själv och universum. Målet i Self Obliteration är att förinta sitt jag och uppgå i någontingannat. På samma sätt fungerar hennes konst, betraktaren upplever det som på engelska kallas immersion (djup mental involvering) att uppgå helt i verket, genom dess meditativa och repetitiva form. Ett sätt att mäta delaktigheten, inte hos betraktaren men i verkets materiella form, handlar begreppet ergodicitet om. Betraktaren förväntas här inte vara en passiv åskådare utan en aktiv medspelare. I denna uppsats svaras på frågan huruvida Sel fObliteration står för en hög ergodicitet i förhållande till sin betraktare. Filmens struktur går att jämföra med definitioner på det som kallas nya media, och deras förhållande till betraktaren. Genom att minska, eller allra helst utplåna avståndet mellan avsändare och mottagare uppstår nya sätt att se på konst. Det ergodiska perspektivet syftar till att mäta betraktarens förmodade delaktighet i text/verk. Således mäts inte den faktiska delaktigheten, utan möjligheterna till en eventuell delaktighet genom att undersöka själva verkets utformande. Det är verket och inte betraktaren som studeras, men hur kan man studera ett verk utan att det finns någon betraktare? I denna uppsats är betraktaren densamma somstuderar verket och upplevelserna redogörs tydligt och kritisk analys ställs mot varseblivning och upplevelse.