Syftet med den här uppsatsen är att försöka utröna vilka val och intentioner som påverkar det skapande arbetet och den slutgiltiga gestaltningen av ett offentligt konstverk. Fokus kommer att ligga på konstnärens intentioner där det bland annat kommer att undersökas hur dessa står i relation till beställarnas önskemål, det vill säga hur konstverket i det utvalda fallet förhandlades fram utifrån de olika parternas intentioner. Med andra ord kan sägas att den här uppsatsens underliggande syfte delvis är att undersöka hur stor frihet en konstnär har i sitt skapande av offentliga uppdrag. En aspekt av detta som jag har valt att fördjupa mig ytterligare i är platsens betydelse i samverkan med konstverket. Med detta vill jag undersöka hur stor hänsyn konstnären tar till platsens topografi och hur även detta påverkar det slutgiltiga verkets betydelsebildning. Förhoppningen med denna studie är att den ska uppmärksamma oss som brukare på de olika aspekterna av den omfattande processen bakom den offentliga konsten i vår vardag och dessas betydelse för resultatet. Ge oss perceptuella verktyg som för oss som betraktare öppnar upp för nya perspektiv utifrån vilka vi kan förstå och kritisera offentlig konst. Perspektiv som förhoppningsvis kan få oss att se de offentliga konstverken som mer än bara vardagliga orienteringspunkter. Studien utgår ifrån dessa frågeställningar: Hur arbetade Lore Nynnell i sitt skapande av beställningsuppdraget Gränslös? Vilka intentioner hade konstnären respektive beställarna med den valda framställningenoch utformningen? Hur påverkade detta uppkomsten av konstverket? Vilken betydelse hade den utvalda platsen på Kulbacken för Nynnell gällande verketsutformning?

Det här är en undersökning om hur handarbete kan användas som ett förfaringssätt för att skapa deltagande och samtal. Ett relativt nytt begrepp har de senaste åren framträtt för att beskriva den punkt där handarbete och aktivism möts och betecknas som Craftivism. Som exempel kan stickgraffiti och i viss mån återbruksdesign nämnas. Ofta behandlas olika aspekter av konsumtion, men även mer specifika politiska ställningstaganden belyses. Den här undersökningen har tagit avstamp från craftivistiska metoder och de frågeställningar som behandlats är: Hur kan man med hjälp av handarbete skapa en plattform för samtal och deltagande? Samt: Hur formulerar sig de medverkande kring en specifik fråga när de utifrån denna plattform ges möjlighet att reflektera och samtala? Projektets syfte har initialt varit att undersöka huruvida det är möjligt att med och runt handarbete formulera sig kring och synliggöra ideologiska frågor, något som senare kom att revideras. Fokus har legat på hur dels handarbete, dels ett på förhand givet begrepp uppfattats samt hur dessa båda delar kunnat användas som genvägar till samtal deltagarna emellan. Det begrepp som låg till bakgrund för samtalen var solidaritet. Valet av detta ämne uppstod som en direkt följd av min uppgivenhet inför det faktum att Sverigedemokraterna hösten 2010 för första gången röstades in i den svenska riksdagen. Undersökningen har genomförts på Karlskrona stadsbibliotek med frivilliga deltagare som gavs möjlighet att handarbeta och samtala. Deltagande observationer och informella samtal såväl som intervjuer genomfördes. Detta och annat insamlat material såsom fotografisk dokumentation, fältanteckningar och det material och texter som deltagarna tillverkade har sedan analyserats utifrån teorier från socialkonstruktionism, craftivism och det sociokulturella pedagogiska perspektivet. Askarna och texterna som deltagarna producerade var tillsammans med bland annat processbilder komponenter av den gestaltande delen av undersökningen som ställdes ut på design- och konsthögskolan Konstfack under perioden 10/1 2011 – 15/1 2011. Gestaltningen byggdes upp runt ett bord och var ett interaktivt verk. Utställningsbesökarna gavs möjlighet att själva vika askar och lämna meddelanden, något flera också valde att göra. / BI / Konst

I often ponder over the physical limitations of everyday life. The sense of my body being trapped in the here and now, in being able to imagine so much and experience so little in comparison, and the downhearted disappointment of it all. In my Master project Space + Poetics at Konstfack (2010) I have confronted these issues. I have tried to find ways to bridge the gap between the physical place and the mental space. I strive to create escapes from our rigid surroundings – to create little holes in the everyday where the void creates content.

No description available.

No description available.

Informationskoncept om kommunikation och tjänster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk år 2010, året då Stockholm har som mål att varavärldens tillgängligaste stad. Konceptet består av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka på en dataskärm får information om hur man tarsig från en plats till en annan. Stationerna är placerade på frekvent besöktaplatser i staden, så som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. Påplatser där det inte rör sig folk i samma utsträckning finns det #mellanstationer#med karta och info om närliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns även markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strålar ljus. För att få med sig den söktainformationen kan man välja att antingen ladda ner den till sin mobil medhjälp av bluetooth, eller genom att skriva ut ett kort på vilken all sökt informationsamlas på den ena sidan. På andra sidan av kortet finns en illustrationav platsen där stationen är placerad med trevlig "stockholmskuriosa"som är attraktivt för turister.

Parkour och Freerunning inom konstvetenskap

Restaurangbesök har många människor personliga och specifika relationer till, med både bra och dåliga minnen. Det kan handla om positiva förväntningar som uppfylls eller överträffas likaväl som besvikelser. Vid ett tillfälle kan upplevelsen raseras av en obekväm sittplast eller att maten låter vänta på sig, vid ett annat tillfälle kan upplevelsen vara fantastisk trots en bränd köttbit serverad vid en trång bardisk. Jag ser restaurangmiljön som en spännande värld fylld av kontraster. För mig handlar restaurangmiljö mycket om sociala möten. Det är på restaurang jag oftast möter gamla vänner, men också nya. I en restaurangmiljö kan jag leva i nuet mer än någon annanstans. Mina förväntningar och förhoppningar med kandidatarbetet är att formge flexibla middagsmöbler som kan fungera som ett tillägg till en trång restaurangmiljö, ett tillägg som kan balansera upp förlorade funktioner. Jag vill att möbeln ska utstråla en positiv aspekt av trängseln, den sociala gemenskapen  och på så sätt visa de trevliga förutsättningarna snarare än svårigheterna med en snäv middagsplats. Syftet är att underlätta för de som gärna delar middagsupplevelsen med många andra men även att motivera dem som det inte faller sig lika naturligt för. Jag vill skapa en möbel som uppmuntrar men inte förutsätter interaktion med omgivningen.

This project is about the thought that urban noise is more needed than we may think. A lot of people can be really disturbed and upset about a noisy environment surrounding them. I want to show with this noise pod, a space where you can sit/lay while listening to everyday urban noise compositions, that noise can be really relaxing and enjoyable. Relaxation does not only come from the right choice of noise at the right time it also depends on the environment that you enjoy the soundscape in. This pod - a small capsule of space - is a place to sit by yourself, choose a noise composition and listen to it reflectivity. Compleatly insulated from the surrounding noise world, you will be able to enjoy the noise wich is supported with an interactive light installation. Escape from the noise you are disturbed by, through listening to the noise you like.

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vår omvärld och oss själva kan ta form i växelspelet mellan vetenskaplig och konstnärlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av språksystem med avsikt att stärka eleverna till självständigt reflekterande och ifrågasättande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrån en närläsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar på frågor som ledde mig framåt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strävar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, är sanning inte ett slutgiltigt begrepp. Väljer vi att betrakta sanning som en konstruktion kan vi också dekonstruera den i bemärkelsen "översätta" eller främmandegöra den. Jag menar att den tolkande människan befinner sig i ett mitt-emellan, i en gränszon mellan klarhet och ifrågasättande – en plats, ett spelrum. Men hur kan vi som pedagoger öppna dörrarna till detta "rum" så att eleverna inser att deras tänkande, deras tolkning och deras meningsskapande är ett verk i sig. Att tolka och dra egna slutsatser är en aktiv handling oavsett om det sker på basis av ett teoretiskt förfarande eller genom ett praktiskt gestaltande. Uppsatsskrivandet är i sig en gestaltande process vilket jag har försökt visa i min disposition. Avsikten är inte att ställa fram färdiga svar. Intentionen är snarare att sporra läsaren att själv ta det konstnärliga spelrummet i bruk. Frågorna vad ett konstnärligt spelrum kan vara samt hur det kan tas i bruk genomsyrar arbetet på ett teoretiskt såväl som ett gestaltande plan. Detta "dubbla perspektiv" innebär att delarna interagerar och är avhängiga varandra. Inspirerad av Heideggers tes att "konst till sitt väsen är diktning", har jag som en del i min gestaltning skrivit en skönlitterär text med titeln Entropi – Att återvända. Det övergripande syftet med magisterarbetets gestaltning är att praktiskt pröva de hermeneutiska metoder jag undersöker. Uppsatsen och gestaltningens olika delar presenteras i sin helhet på Konstfacks vårutställning 2008.