Aim The specific questions in the theoretic part were: What is contained in the terms "balance and balance skill" and how can this skill be measured? The specific questions in the empirical part were: How does balance skill in different age categories of children correlate with biological and physiological parameters such as age, gender, body height, weight and level of physical activity? Methods Literature search based on books and scientific papers related to the questions posed above. Selection was made at libraries and on–line through "Pubmed". Specific search words were used. Data collected during the SIH-project, including balance tests of approximately 1700 children 10-, 13- and 16 years old, were used for the empirical part of the project. Results The literature search concluded that there is little consensus about terms such as "balance" and "balance skill". Several scientific disciplines have "their own" definition of these terms depending on whether the interpretation is purely mechanical/biomechanical, neurophysiological or from a more behaviouristic point of view. There are a number of clinical/functional as well as more "lab based" test procedures of balance function that are considered to be reliable. The empirical study showed that balance skill varies in school children 10-, 13- and 16 years of age such that the older children display better balance skills that the younger ones. There was no effect of gender on balance skill. Overweight and obese children display lower balance skill than those of normal body weight. Body height appears to have little influence on balance skill. Children with high level of physical activity seem to display better balance skills than more inactive ones. Conclusion Definitions of terms used in balance related research have not been standardized and are therefore both difficult to interpret and to implement. Balance skill in children correlates with age, body weight and level of physical activity. / Syfte och frågeställningar De specifika frågeställningarna i den teoretiska delen löd: Vad innefattas i begreppen balans och balansförmåga och hur kan dessa förmågor mätas? De specifika frågeställningarna i den empiriska delen löd: Hur är balansförmågan hos barn relaterad till ålder och kön, längd och kroppsvikt samt till graden av fysisk aktivitet? Metod Inledningsvis genomfördes en systematisk litteraturgenomgång av böcker och vetenskapliga artiklar med anknytningar till frågeställningarna. Urval av litteratur gjordes på bibliotek och via "Pubmed" där vissa specifika sökord användes. Till den empiriska delen användes data insamlade under SIH-projektet, där bland annat balanstester genomfördes på ca 1700 barn i åldrarna 10-, 13- och 16 år. Data analyserades i SPSS 11.0. Skillnader i balansförmåga mellan kön, ålderskategorier och andra relevanta variabler beräknades med chi2-test, där signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Litteraturgenomgången visade att det inte råder någon egentlig konsensus kring begrepp som "balans" och "balansförmåga". Olika vetenskapliga discipliner har "sin egen" definition beroende på om begreppen skall tolkas som rent mekaniska/biomekaniska, neurofysiologiska eller mera beteendevetenskapliga. Det finns ett flertal både kliniska/funktionella och mera laboratorieanpassade mätmetoder som anses vara reliabla. Den empiriska studien visade att balansförmågan varierade hos skolbarn 10-, 13- och 16 år gamla, så att de äldre balanserade bättre än de yngre. Ingen könsskillnad i balansförmåga erhölls. Överviktiga och feta barn balanserade sämre än normalviktiga. Kroppslängd hade mindre inverkan på balansförmågan. Mycket fysiskt aktiva barn tycks ha bättre balansförmåga än mindre aktiva. Slutsats Det är svårt att finna enhetliga definitioner på flera inom balansforskningen förekommande termer och uttryck. Barns balansförmåga var relaterad till ålder, kroppsvikt och grad av fysisk aktivitet.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2010. / Härtill 3 uppsatser.

Optimal kontroll är studien om hur man på bästa sätt kan kontrollera ett system, givet kontrollvariabler, för att minimera ett specifikt prestationsindex. Denna teori användes för att studera hur en cykel optimalt skulle kunna balanseras. Cykeln modellerades med tre tillståndsparametrar, dess lutning theta, vinkelhastigheten hos lutningen theta' samt dess styrvinkeln alpha, som togs fram ifrån två differentialekvationer. Dessa tillstånd, tillsammans med en kontrollvariabel delta=alpha' (styrets vinkelhastighet), användes sedan med dynamisk programmering samt LQR-kontroll, två grenar inom optimal kontroll, för att undersöka kontroll av cykeln. Resultaten visar på att alla tillståndsparametrar konvergerar mot noll för båda metoderna innan sluttiden vilket indikerar på att cykeln lyckades balanseras, i teorin. Kontrollen som användes, styrets vinkelhastighet, var även rimlig och uppfattades som intuitiva.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att studera hur den psykosocialaarbetsmiljön för mellancheferna vid Billerud-Korsnäs Karlsborg ser ut. Uppsatsens fokus är att undersöka hur mellancheferna upplever sin nuvarande arbetssituation och hur upplevelsen av rollen som mellancheferna är i organisationen. Empirin samlades in under hösten 2015 genom intervjuer med fem mellanchefer och bearbetades med hjälp av en teori om rollstress och krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar att arbetsmiljön är komplex och svårhanterlig där rollen som mellanchefsrollen består av en hög nivå av rollstress.

Syftet med det här examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka lärares uppfattningar om autonomi i sin yrkesroll. Valet av ämne grundar sig i ett personligt intresse för lärares arbetssituation och den ständigt pågående debatten kring lärare och skolan i stort.  Examensarbetet är en pilotstudie till projektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som ämnar jämföra hur lärare i olika nationella kontexter uppfattar sin professionella autonomi. Pilotstudien bidrar till utvecklingen av intervjufrågor till projektets förstudie, denna ska i sin tur säkerställa att de enkäter som kommer att användas i studien innehåller rätt frågor. Undersökningen ämnar teckna en bild av lärares uppfattningar om autonomi ur ett kontrollperspektiv baserat på Richard M. Ingersolls forskning om makt och ansvarskyldighet i amerikanska skolor. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan kommunala och fristående skolor och vad dessa isåfall är beroende av samt hur de kan förklaras. Uppsatsen ger en översikt av internationell och svensk forskning rörande lärares yrkesautonomi samt en översättning av olika engelska begrepp inom området. Genom att ställa två skolor med olika driftssätt mot varandra visar studien på hur organisatoriska skillnader påverkar lärares autonomiutövande.  Resultatet visar att lärare måste förhålla sig till olika aktörer och strukturer i utövandet av sin yrkesautonomi. Studien indikerar att en välfungerande skola kännetecknas av en decentraliserad platt organisation där verksamheten i huvudsak styrs genom subtila kontrollmetoder. Kollegiet och lärarna  har stor möjlighet att utnyttja sin yrkesautonomi och har inflytande över beslut rörande stödåtgärder för elever. Slutligen görs en ansats till att presentera en möjlig grund för utvecklandet av en teori över relationen mellan skolverksamhet och lärarautonomi ur ett kontrollperspektiv. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany

<p>Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act är en amerikansk lagstiftning som tillkom år 2002 som en reaktion på de många företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att återställa förtroendet för företagen genom ökade krav på deras interna kontroll.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att granska och beskriva vilka förändringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering på företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser.</p><p>Metod: Den forskningsstrategi vi har använt oss av är fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anställda på Ericsson som är involverade i implementeringen av SOX. Vi har även intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX på företag.</p><p>Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt själva regelverket Sarbanes Oxley Act.</p><p>Slutsatser: Vi har i vår studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnå de krav på intern kontroll som SOX ställer. Vi har kommit fram till att effekterna på Ericssons interna kontroll har varit omfattande. I vår undersökning av positiva och negativa konsekvenser överväger de positiva. Detta trots att kostnaderna för att införa SOX är höga.</p>

Bakgrund: Idag lever runt 25 000 personer i Sverige med stomi. Dessa personers erfarenheter är att kroppsbilden förändras, skötsel av stomin krävs men även sociala situationer kan påverkas och tycks medföra att personer med stomi mår sämre än andra. Mer kvalitativ forskning om att leva med stomi skulle kunna bidraga till att personerna med stomi får det enklare att hantera både stomin och nya livssituationen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personers erfarenheter med stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts. Sökningarna skede i Medline, Cinalh och psykInfo databaser. Tolv vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmetod. Vidare skedde analysen med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom det att personer som lever med stomi både har problem med begränsningar och förändringar i livet efter operationen. Familj, vänner och partner är viktiga för individen att återfå kontrollen över sitt liv och för att få en stärkt självkänsla igen Slutsats: Viktigt för personer med stomi är att lära sig leva, acceptera och hantera stomin för att få ett meningsfullt liv.

Forskning visar att psykosocial arbetsmiljö påverkar hälsan hos anställda, och begreppet psykosocial arbetsmiljö kan innefatta variablerna stöd, kontroll och krav. Syftet med denna studie var därför att bekräfta ifall stöd, kontroll och krav på arbetet predicerar vårdpersonals nivå av stress, något som har undersökts i tidigare studier. Undersökningen gjordes genom en enkät kallad QPS-Nordic och ett formulär om stress, som skickades ut till vårdpersonal i en kommun i Mellansverige. Svarsfrekvensen var 15 män och 89 kvinnor i åldrarna 20 – 67. Resultatet av en multipel regression visade att högt stöd och hög kontroll predicerade en lägre stressnivå hos vårdpersonalen, medan höga krav predicerade en högre stressnivå. Det tyder på att arbetsgivare bör sträva efter att ge sina arbetstagare en hög nivå av stöd och kontroll.

Introduktion: Motorisk kontrollträning bygger på motorisk inlärningsteori och används för att korrigera rörelsemönster. Metoden har utvärderats för nack- och ländryggbesvär men ingen sammanställning har gjorts för skuldran. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka vilket vetenskapligt stöd som motorisk kontrollträning har för skuldran och dess påverkan  på funktion, smärta och dyskinesi. Metod: Litteratursökningen gjordes i PubMed, Science Direct, Scopus, PEDro, SPORTDiscus och CINAHL. Sammanställning gjordes efter smärta, funktion och dyskinesi. Resultat: 13 studier inkluderades i denna sammanställning. Fem studier med RCT-design, tre tvärsnittsstudier och två case-studier, en A-B-A-design, en prospektiv single group pre-post design, en single-blind randomized controlled laboratory. Fyra studier hade ett interventionstillfälle och varade upp till en vecka. De övriga nio studierna varade 4-10 veckor. Nio studier identifierades för vardera utfallsmått. Smärta och funktion förbättrades i samtliga studier som undersökte de måtten efter intervention jämfört med baseline. Dyskinesi förbättrades i tre studier, en studie förblev oförändrad medan fem studier visade på blandade resultat för sina utfallsmått. Konklusion: Resultatet av denna litteraturstudie indikerar att motorisk kontrollträning har positiv påverkan på utfallsmåtten smärta och funktion. Gällande dyskinesi sågs positiva tendenser men ingen slutsats kan dras då det är en stor spridning gällande utfallsmått och resultat. Resultatet kan dock inte enbart tillskrivas motorisk kontrollträning. Standardiserade tester och utvärderingsinstrument för dyskinesi efterfrågas samt fler studier som undersöker utfallsmåtten smärta, funktion och dyskinesi tillsammans.

<p>För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa. Empirin analyseras i enlighet med Berger och Luckmanns terminologi. I analysen belyses att lärarrollen konstitueras inom en institution som av det omgivande samhället har krav på sig att vara perfekt. Detta skapar en lärarroll som bland annat kännetecknas av pregnans, isolering från kollegor och krav på ordningssinne. I uppsatsens avslutande del diskuteras om denna lärarroll kan bidra till en syn på läraryrket som verkar förytligande, då pedagogiska frågeställningar och pedagogiskt samarbete inte verkar konstituerande för lärarrollen.</p>