Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor och skötare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på en psykiatrisk vårdavdelning. För att kunna uppfylla mitt syfte har frågeställningar utformats, hur beskriver sjuksköterskorna och skötarna den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats? Vilka eventuella skillnader finns mellan de två personalgruppernas upplevda psykosociala arbetsmiljö? Vilka faktorer beskriver skötarna och sjuksköterskorna bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där åtta intervjupersoner medverkade. De teoretiska utgångspunkter som använts är krav-kontroll-stödmodellen och KASAM – Känsla av sammanhang. Resultatet visar att sjuksköterskorna och skötarna på den undersökta arbetsplatsen trivs väl. De beskriver sin psykosociala miljö som god, att det finns en bra balans av krav, beslutsutrymme och socialt stöd från chefer och kollegor. De beskriver att arbetet stundvis kan upplevas stressigt och emotionellt jobbigt, men att det finns något fint i att arbeta med människor som lider av psykisk ohälsa och att känslan av att vara meningsfull på sin arbetsplats betyder mycket. Vidare visar resultatet att det finns skillnader mellan de undersöka yrkesgrupperna, utbildning, arbetsuppgifter och beslutsutrymmet skiljer sig åt, dock ingenting som framgår som en negativ upplevelse hos intervjupersonerna. Slutligen beskriver sjuksköterskorna och skötarna ett flertal faktorer som bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö, men den mest framträdande faktorn visar sig vara den goda gemenskapen de anser sig ha med sina kollegor, alltså ett starkt socialt stöd i form av tillit, humor och god kommunikation mellan de anställda. Faktorer de anställda önskar förbättras är bemanningen för att minska känslan av otillräcklighet, önskan om friskvårdstimme, högre lön och fler utbildningar för att ge de anställda möjligheter till att fortsätta sitt arbete.

De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män. / During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.