Quantity Surveyors are considered as the most qualified cost specialists in the construction industry, with their experiences and skills in cost management and control as well as contract management. However, this role is not well recognized in Sweden compared to other countries such as the UK where it’s originated from. And so, the construction industry in Sweden uses other professions for the roles that were supposed to be done by quantity surveyors or cost managers. As a result, the quantity surveyors that have penetrated the Swedish construction industry, face challenges to perform their duties specifically in this case, cost control due to several circumstances. This study has looked into different contractual challenges that face quantity surveyors while performing cost control in building projects. Also, recommendations have been made to help mitigate these challenges and improve cost control in projects. In this master thesis, qualitative study has been performed where quantity surveyors were interviewed regarding cost control and the contractual challenges, they face in building construction projects. The findings were analysed with a theoretical framework and discussed together with previous research and knowledge and in this study principal – agent theory was used. The results of the study showed that poor planning, late involvement of the quantity surveyors in projects, lack of effective communication and poor contract management are the main challenges that face quantity surveyor in performing cost control in building projects. To overcome these challenges, the author suggests that there is a need of increasing awareness on the importance of having quantity surveyors and clearly establish their roles in projects, have proper communication plan, proper contract management and improve skills on quantity surveying software. / Kvantitetbesiktningsman anses vara de mest kvalificerade kostnadsspecialisterna inom byggbranschen, med sina erfarenheter och färdigheter inom kostnadsstyrning och kontroll samt kontrakthantering. Denna roll är dock inte välkänd i Sverige jämfört med andra länder som Storbritannien där den härstammar från. Och så använder byggbranschen i Sverige andra yrken för de roller som skulle göras av kvantitetsmätare eller kostnadsansvariga. Som ett resultat står de kvantitetsmätare som har trängt igenom den svenska byggbranschen inför utmaningar att utföra sina uppgifter specifikt i detta fall, kostnadskontroll på grund av flera omständigheter. Denna studie har undersökt olika avtalsmässiga utmaningar som möter kvantitetsmätare när de utför kostnadskontroll i byggprojekt. Dessutom har rekommendationer gjorts för att mildra dessa utmaningar och förbättra kostnadskontrollen i projekt. I detta examensarbete har en kvalitativ studie utförts där kvantitetbesiktningsman intervjuades angående kostnadskontroll och de kontraktsmässiga utmaningar som de står inför i byggprojekt. Resultaten analyserades med en teoretisk ram och diskuterades tillsammans med tidigare forskning och kunskap och i denna studie användes princip - agentteori. Resultaten av studien visade att dålig planering, sen involvering av kvantitetsmätarna i projekt, brist på effektiv kommunikation och dålig kontrakthantering är de viktigaste utmaningarna för kvantitetsmätaren när det gäller att utföra kostnadskontroll i byggprojekt. För att övervinna dessa utmaningar föreslår författaren att det finns ett behov av att öka medvetenheten om vikten av att ha kvantitetsmätare och tydligt fastställa sina roller i projekt, ha korrekt kommunikationsplan, korrekt kontrakthantering och förbättra färdigheterna i kvantitetsmätningsprogramvara.

This research addresses the problem of identifying and navigating barriers in construction change management, which is defined as managing any modifications to a project's scope, design, schedule, or resources. The purpose is to offer a comprehensive understanding of challenges and strategies by synthesizing a theoretical framework, literature review, and empirical insights from industry professionals, focusing on the construction industry in Sweden. Methodologically, the study employs a qualitative approach, utilizing semi-structured interviews with cost managers working with contractors, clients, and consultants. The findings reveal multifaceted challenges across five main principles of change management, identified from the theoretical framework: Balanced Change Culture, Recognizing Change, Evaluating Change, Implementing Change, and Continuous Improvement from Lessons Learned. The study reveals several primary barriers to effective change management, including communication breakdowns, inadequate documentation, unclear project scopes, and insufficient risk assessments during early project stages. It emphasizes the importance of fostering a culture that balances the need for flexibility with adherence to structured processes tailored to each project’s unique requirements. Key themes such as the significance of clear communication, the impact of cultural differences on project management practices, and the critical role of detailed documentation are highlighted as areas requiring attention for effective change management. The study contributes to the body of knowledge in construction change management by providing empirical insights into the challenges faced by cost managers in the Swedish construction industry. Building on the theoretical framework of Ibbs' change management principles and integrating findings from the literature, this research develops a comprehensive understanding of effective change management strategies. These strategies are designed to mitigate identified barriers and are derived from both theoretical insights and practical recommendations gathered during the study. By providing actionable guidance, this research not only benefits practitioners in the field but also lays the groundwork for future academic inquiry into optimizing construction change management processes. / Denna studie undersöker problematiken kring att identifiera och navigera hinder i ändringshantering i byggprojekt. Ändringshantering definieras som att hantera eventuella ändringar av ett projekts omfattning, design, tidsplan eller resurser. Syftet är att ge en djupare förståelse för både utmaningar och strategier kring ändringshantering genom en litteraturöversikt och en empirisk studie av byggbranschen i Sverige. Studien utgår ifrån en kvalitativ metodik och inbegriper semi-strukturerade intervjuer med cost managers som arbetar med byggentreprenörer, byggherrar och konsulter. Resultaten avslöjar mångfacetterade utmaningar inom fem huvudprinciper för ändringshantering, identifierade från det valda teoretiska ramverket: Balanserad förändringskultur, Erkännande av förändring, Utvärdering av förändring, Implementering av förändring och Kontinuerlig förbättring från lärdomar. Studien avslöjar flera primära hinder för effektiv ändringshantering, inklusive kommunikationsavbrott, otillräcklig dokumentation, oklara projektomfattningar och otillräckliga riskbedömningar under tidiga projektskeden. Det betonar vikten av att främja en kultur som balanserar behovet av flexibilitet med efterlevnad av strukturerade processer som är skräddarsydda för varje projekts unika krav. Nyckelteman såsom betydelsen av tydlig kommunikation, inverkan av kulturella skillnader på projektledningsmetoder och den kritiska rollen av detaljerad dokumentation lyfts fram som områden som lägger grunden för effektiv ändringshantering. Studien bidrar till litteraturen kring ändringshantering inom byggnation genom att ge empiriska insikter i de utmaningar som cost managers står inför i den svenska byggbranschen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket för Ibbs principer för ändringshantering och genom att integrera resultat från litteraturen, bidrar denna studie till en fördjupad förståelse för effektiva ändringshanteringsstrategier. Dessa strategier är utformade för att mildra identifierade hinder och är härledda från både teoretiska insikter och praktiska rekommendationer från studiens resultat. Genom att tillhandahålla handlingskraftig vägledning gynnar studien inte bara praktiker utan lägger också grunden för framtida forskning om att förbättra ändringshanteringsprocesser.

Dagens samhälle står i stort inför en förändring gällande digitalisering där kostnadseffektivitet, produktivitet samt digitalisering samspelar. Den svenska byggsektorn har visat sig ha en låg utvecklingsgrad inom digitalisering. Ottosson upplyser om att drygt 80% av alla komplikationer i byggprojekt har sin grund i bristande kommunikation. Svensk byggtjänst har visat att kostnaderna för byggproduktionen och förvaltningen fördyras med omkring 60 miljarder kronor varje år. Det handlar i grund och botten om hur aktörer kommunicerar sinsemellan men även hur information hanteras digitalt. Ett känt begrepp i dagens byggbransch rörande digitalisering och kommunikation är BIM, ”Byggnadsinformationsmodell/modellering”. Konceptet handlar om att skapa och nyttja exakta digitala modeller från byggprojekt. Det går ut på att få fram information från den digitala modellen som är betydande för förverkligandet av byggnadsverket och som då uppfyller konceptet BIM. Begreppet berör informationshanteringen, det vill säga kommunikationen mellan olika aktörer. ÅF-Infrastructure AB sektion ”Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden” tilldelade författarna till detta examensarbete att undersöka en specifik metod för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller som underlag. Syftet med detta examensarbete är att utreda förslaget till tillvägagångssätt för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller i syfte att utveckla företagets interna kostnadsbedömningsverktyg. I och med detta förfaringssätt kan rätt underlag i rätt stadium inom det tidiga skedet bidra till att öka kvaliteten i fattandet av ekonomiska beslut. Examensarbetet baserar sig på en kvalitativ metod i form av litteraturstudier, intervjuer, deltagande vid ämnesaktuella seminarier, observationer av möten samt en kvantitativ metod utförd i syfte att simulera flerbostadshusprojekt. Metoderna har undersökt möjligheten om informationshanteringssystemen Level Of Development och CoClass kan stå till förfogande med underlag inför kostnadsbedömning utav de tre stadierna inom tidiga skeden: idé- förstudie- och programhandlingsstadiet. Studien har visat på framför allt två utmaningar. Det finns utvecklingspotential både vad gäller klassifikationssystemet CoClass och kostnadsbedömningsverktyget Calc Frame. Gällande CoClass bör det framför allt vara klassifikationssystemet som informerar användaren angående vad som ska inrymmas under respektive informationsnivå. Det bör inte vara upp till näringslivet att tolka vad som ska ingå på respektive informationsnivå utan detta bör förfinas och tydliggöras inne i själva klassifikationssystemet. Ur en kostnadsbedömningssynpunkt har det inte gått att ta fram generiska byggnadsverkskomplex i Calc Frame. Då verktyget klarar av att hantera flera olika byggnadsverk kan dessa således kombineras till specifika och unika byggnadsverkskomplex. Teoretiskt sett skulle utvecklandet av generiska byggnadsverkskomplex vara möjligt om programmet vidareutvecklas. Om detta anses eftersträvansvärt så är vår bedömning att det är möjligt att vidareutveckla och applicera metodiken på byggnadsverkskomplex (med samma princip som programmet är uppbyggt) för att skapa generiska komplex. Vår studie har visat att kostnadsbedömningar i tidiga skeden byggt på BIM går att utföra. Huruvida ÅF-Infrastructure AB,s uppdatering av sitt interna kostnadsbedömningsverktyg är kompatibelt med digitala modeller, anser författarna vara bekräftat i och med att studien har visat att den metod som använts för att öka kvaliteten i kostnadsbedömningar är förenlig med det nya klassifikationssystemet CoClass. Rekommendationen är således att uppdatera samt utveckla kostnadsbedömningsverktyg gentemot klassifikationssystemet CoClass. / Today's society is at the forefront of a paradigm shift in digitization where cost-efficiency, productivity and digitalization interact. The Swedish construction sector has proven to have a low degree of development in digitization. Ottosson has shown that over 80% of all complications in construction projects are due to lack of communication. Svensk byggtjänst declares increasing costs for construction production and management by about SEK 60 billion each year. Basically, it is about how actors in the sector communicate among themselves, but also how information is handled digitally. A known concept in today's construction industry concerning information management and communication is BIM, "Building information model / modeling". The concept is about creating and utilizing precise digital models from construction projects. The aim is to obtain information from the digital model that is significant for the realization of the construction work and which then fulfills the BIM concept. The concept concerns information management, i.e. communication between different actors. ÅF-Infrastructure AB section "Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden" commissioned the authors of this master thesis to examine a specific method for cost assessments using digital models as a basis. The purpose of this thesis is to investigate the suggestion for approaches to cost assessments using digital models in order to develop the company's internal cost assessment tools. With this procedure, the right basis at the right stage within the early stage can contribute to increasing the quality of the adoption of financial decisions. The degree project is based on a qualitative method in the form of literature studies, interviews, participation in subject-specific seminars, observations of meetings and a quantitative method performed in order to simulate multi-dwelling housing projects. The methods have investigated the possibility of the information management systems Level Of Development and CoClass being available with a basis for cost assessment of the three stages in the early stages: the idea- feasibility study- and the program action stage. The study has shown two greater challenges. There is development potential both with regard to the classification system CoClass and the cost assessment tool Calc Frame. Regarding CoClass, it should above all be the classification system that informs the user about what ought to be contained under each level of information. It should not be up to the business community to interpret what information includes in each level in the system, this necessitate should be refined and clarified within the classification system itself. From a cost assessment point of view, it has not been possible to produce generic building complexes in Calc Frame. But since the tool is capable of handling several different construction works, these can thus be combined into specific and unique building works. Theoretically, the development of generic building complexes would be possible if the program were further developed. If this is considered desirable, then our assessment is that it is possible to further develop and apply the methodology on building complexes (with the same principle as the program is designed) to create generic complexes. Our study has shown that an economic evaluation in the early stages of the building process can be done with BIM. Whether ÅF-Infrastructure AB's updating of its internal cost assessment tool is compatible with digital models, the authors consider that the study has shown that the method used to increase the quality of cost assessments is compatible with the new classification system CoClass. The recommendation is therefore to update and develop cost assessment tools against the classification system CoClass.

With a more global market, manufacturing companies have to increase their focus on cost management to stay competitive. With new technologies available, new methods of evaluating concepts and ideas arise. Among these are simulation tools. Thus, the purpose of this study is to investigate how simulation tools can be integrated into the product development process to improve target costing. To achieve this purpose, a case study was conducted at a large manufacturing company, where a simulation tool was used. It was found that cost and manufacturing simulation tools can be used for target costing, negotiation with suppliers, as well as a helpful tool for design methods such as design for manufacturing and design to cost. Furthermore, cross-functional teams and good collaboration are a postulate for successful implementation and utilization of simulation tools in the product development process. The proposition is therefore that large manufacturing companies with advantage should implement cost and manufacturing simulation tools into their product development process to improve target costing. / Med en mer global marknad måste tillverkningsföretag öka sitt fokus på kostnadshantering för att förbli konkurrenskraftiga. Med ny teknik tillgänglig uppstår nya metoder för att utvärdera koncept och idéer. Bland dessa finns simuleringsverktyg. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur simuleringsverktyg kan integreras i produktutvecklingsprocessen för att förbättra arbetet med målkostnader. För att uppnå detta syfte genomfördes en fallstudie på ett stort tillverkningsföretag där ett simuleringsverktyg användes. Det upptäcktes att kostnads- och tillverkningssimuleringsverktyg kan användas för målkostnadsberäkning, förhandlingar med leverantörer, samt att det kan vara ett användbart verktyg för designmetoder såsom design for manufacturing och design to cost. Vidare är tvärfunktionella team och gott samarbete en förutsättning för en framgångsrik implementering och användning av simuleringsverktyg i produktutvecklingsprocessen. Därför bör stora tillverkningsföretag med fördel implementera kostnads- och tillverkningssimuleringsverktyg i sin produktutvecklingsprocess för att förbättraarbetet med målkostnader.