Uppsatsens syfte är att undersöka hur attityder till svordomar och bruket av svordomar i tal och i text ser ut bland studenter på en högskola i Mellansverige. Metoden i denna uppsats är en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkätundersökning där studenter på en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frågor om svordomar. Deras kön, ålder och program/kurs tas i beaktning så att det går att dela upp data och gå djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan män och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt. Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkäten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var män och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att svordomar är okej och de använder alla svordomar i tal och många också i text. Den vanligaste svordomen i tal var Fan och Jävlar för både män och kvinnor och det var samma i text. Studenterna använder mest svordomar som kraftuttryck för att visa känslor när de är arga, har ont och är irriterade. De svordomar både männen och kvinnorna ansåg var värst var enligt alfabetisk ordning: Cunt, Fitta, Hora, Kuk och Slyna, de fem orden rangordnades i toppen men det skilde sig i vilken ordning orden hamnade.

Denna uppsats undersöker hur olika typer av fult språk och hur det fula språket används bland av de 15 största svensktalande youtubeprofilerna under 2019. Syftet är att beskriva och visa de olika typerna och användningarna bland youtubeprofilerna. Materialet består av 30 videor på youtube som analyseras och genomgår en tematisk analys. Resultatet visar att det finns en skillnad i vilka typer och användningar av det fula språket och stämmer överens med tidigare forskning som observerat en samhällsförändring. Ord som tillhör det Övernaturliga och religion är främst förekommande och används mest för att förmedla känslor av icke levande ting vilket kan tyda på att orden tappar kraft. Resultatet visar även att engelska ord används mer nedsättande än de svenska motsvarigheterna.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av den språkliga varieteten svordomar, vilken svordomskategori som används mest, skillnaden på hur de olika åldersgrupperingarna svär samt notering om en eventuell ökning av dessa på radio, TV samt vissa sociala medier. Syftet inkluderar även en historisk aspekt på individnivå, i huruvida användandet av svordomar förändras från tonårstiden till informanternas nuvarande ålder. Metoden som valts för denna studie är en kvantitativmetod med en enkätundersökning utbyggd med vissa kvalitativa tilläggsfrågor. Denna studies resultat visar att de allra flesta av informanterna använder svordomar och att yngre har mer tendens att använda könsrelaterade svordomar än de äldre och de äldre använder mer ålderdomliga svordomar än de yngre samt att informanterna noterat en ökning av användandet av svordomar på radio, TV och sociala medier. Ett annat resultat är att de mest använda svordomarna är religiöst betingande eller exkrementrelaterade. Angående svordomsbruket förr gentemot nu visar det sig bland annat att svordomar används på ett annorlunda samt mer medvetet sätt idag och i vissa fall är grövre nu än förr. De slutsatser som finns att dra från denna undersökning är att den språkliga varieteten svordomar är tydligt märkbar och omfattande på både individ- och samhällsnivå.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor på mellanstadiet upplever sitt bruk av kraftuttryck och slangord i och utanför klassrummet. Två undersökningsmetoder har valts för att på bästa sätt få fram ett tillförlitligt resultat; enkät samt strukturerade intervjuer. Enkäten besvarades av 76 elever i årskurs 5 och 6, och intervjuerna genomfördes med sju elever i årskurs 6. Resultatet visar på att elever anpassar sitt språkbruk beroende på situation och omgivning. Det visar också att elevernas attityd till kraftuttryck och slangord är negativ, men att de ändå använder det frekvent. Enkätresultatet tyder på att pojkarna använder mer kraftuttryck än flickorna, medan de intervjuade eleverna betonar individuella skillnader framför könsskillnaderna.