Krav är nödvändiga egenskaper hos en produkt för att på bästa sätt tillfredställa en slutanvändare. I takt med att antalet kunder ökar, ökar även mängden krav. I dagens samhälle är det inte helt ovanligt att ett system har en koppling till internet och därför även dess applikationer. Vidare får internet en allt större inverkan på vår vardag, vilket gör att krav och behov behöver tillfredställas för en allt bredare publik. Detta ställer högre krav på en fungerande och tillförlitlig webbutveckling samt en förmåga att kunna se till alla intressenters behov och önskningar i takt med att dessa bara blir fler och fler.    Behovet av en fungerande och tillförlitlig kravhantering har ökat. I och med att dagens webbutvecklingsföretag inte tycks lägga tillräckligt med tid och fokus på behov har det medfört problem. Webbutvecklingsföretagen ser oftast främst till designen av produkten och inte till de bakomliggande kraven. Den ”riktiga” målgruppen tycks alltså inte vara i fokus. Det bidrar till att problem inom kravelicitering existerar. Trots vetskapen om dessa problem läggs inte tillräckligt med tid och resurser på forskning för att minimera dem.   Vårt syfte med studien är därför att undersöka vilka problem som förekommer i dagens kravinsamlingsmetoder samt se till hur dessa hanteras. Vi vill sedan verklighetsförankra detta genom en empirisk studie av två olika webbyråer i Linköping. Verklighetsförankringen innebär att vi ska analysera hur dessa företag hanterar de problem som den genomförda litteraturstudien visar finns.   Utifrån resultatet av denna studie kan vi konstatera att det idag inte finns någon problemhanteringsmetod inom kraveliciteringsfasen som alltid fungerar. Att det i dagsläget inte finns någon sådan metod beror på att webbutveckling är en alldeles för oförutsägbar bransch där varje projekt är unikt.   Det kvarstår dock många problem och det är av stor vikt att påvisa dessa. Studiens resultat visar att en förstudie, i många fall, minimerar dessa problem samt att ett iterativt arbetssätt kan fungera för att hantera dem.   Avslutningsvis ges ett förslag till vidare studier då kravelicitering, främst inom webbutvecklingsprojekt, är relativt outforskat och dynamiskt. Det innebär att vidare forskning kommer att behövas.

I denna uppsats jämför vi genom en Design Science- ansats krav på ett intranät utifrån två olika hierarkiska rollers - chef kontra medarbetare - synvinklar. Artefakten jämförelsen grundar sig på är en kravspecifikation vi tog fram åt ett medelstort IT-företag. Vi jämför och analyserar kraven och försöker påvisa om någon av de två olika grupperna kan identifiera krav som den andra gruppen hade svårare att se, eller om någon grupp värderar vissa krav mer. Slutsatserna av arbetet är att chefer tenderar ha färre krav samt att de värderar krav högre som tillåter större kontroll av innehållet i ett intranät. Medarbetare har fler krav och värdesätter icke-arbetsrelaterad information på intranätet högre. Vad gäller de flesta krav håller chefer och medarbetare på det här företaget dock med varandra.