Bakgrund: Varje år drabbas cirka 60 000 personer av cancer. En cancerdiagnos skapar oro och rädsla. En traumatisk kris kan uppstå i samband med en svår sjukdom, såsom cancer. När personer drabbas av ohälsa och lidande behöver personerna förstå och anpassa sig till den förändrade situationen, vilket beskrivs i Roys adaptionsmodell. Sjuksköterskan kan med hjälp av adaptionsmodellen stödja personen i samband med en cancerdiagnos.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att få en cancerdiagnos.  Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie, baserad på patografier, med induktiv ansats. Dataanalysen gjordes baserad på en innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var En känsla av att få en dödsdom, En känsla av ovisshet, Känsla av behov att acceptera sjukdomen samt Den viktiga omgivningen. Slutsats: Studiens viktigaste fynd var att det kändes som en chock att få en cancerdiagnos och att personerna kände ett behov av att hantera och acceptera cancerdiagnosen för att kunna skapa en ny vardag. Genom att öka sjuksköterskans kunskap kring personers upplevelser av att få en cancerdiagnos kan sjuksköterskans stöd till adaption förbättras.

Introduktion: Varje år drabbas cirka 370 barn av cancer. Utöver det sjuka barnet kommer föräldrarna påverkas känslomässigt och socialt. Föräldrarollen till ett sjukt barn kan vara svår att hantera och känslor som stress, oro och ångest är vanligt förekommande. Även efter avslutad behandling upplever föräldrar stressymptom och det tar lång tid innan familjen återhämtat sig från den kris de gått igenom. Vårdpersonalen har en central roll i omvårdnaden av hela familjen.  Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter relaterat till vården av sitt cancersjuka barn under behandling samt upp till fem år efter avslutad behandling. Metod: En litteraturöversikt innehållande tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU’s mall “bedömning av studier med kvalitativ metod” (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020).  Resultat: Föräldrar till cancersjuka barn upplevde psykisk-, ekonomisk- samt social påverkan under barnets cancerbehandling, samt upp till fem år efter avslutad behandling. De upplevde känslor såsom stress, ångest, oro och nedstämdhet. Deras ekonomiska situation förändrades då utgifter tillkom och arbetstider reducerades. Relationer med partner, familj samt vänner förändrades. Vårdens inverkan på föräldrarna var betydande och information samt delaktighet i sitt barns cancerbehandling ansågs värdefullt för föräldrarnas hälsa. Slutsats: När ett barn drabbas av cancer påverkas föräldrarna psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och socialt. Vårdens bemötande och agerande kan påverka föräldrars hälsa under barnets cancerbehandling. / Introduction: Every year about 370 children get a cancer diagnosis, and the parents will be affected. The parental role after diagnosis can be difficult to handle and emotions such as stress, worry and anxiety are common. Even after treatment, many parents experience stress symptoms and it takes time before the family recovers from the crises. The healthcare staff has a central role in the care of the whole family.  Objective: To describe parents' perceptions and lived experiences related to the care of their child with cancer during treatment and up to five years post treatment.  Method: A literature review of ten qualitative original articles. The articles were from PubMed and CINAHL and was reviewed with the help of SBU’s template “assessment of studies with qualitative method” (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020).  Results: Parents of children with cancer experienced psychological, financial and social effects during their child’s cancer treatment and up to five years post treatment. They experienced emotions such as stress, anxiety, worry and depression. Their financial situation changed as expenses increased and working hours decreased. Relationships with partner, family and friends changed. The impact the healthcare staff had on the parents was significant.  Conclusion: When a child suffers from cancer, the parents are affected psychologically, physically, financially and socially. The care and actions of the healthcare staff can affect the parents' health during the child's cancer treatment

<p>Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen.</p><p>Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till.</p><p>I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation.</p><p>I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg.</p><p>Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen. Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till. I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation. I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg. Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.