Bakgrund: Kronisk njursvikt (uremi) är ett av världens största hälsoproblem. I Sverige tillkommer cirka 1100 personer varje år som är i behov njurtransplantation eller dialysbehandling. Vid kronisk njursvikt genomgår personen behandling tre till fyra gånger i veckan och är uppkopplad till en dialysmaskin i fyra till fem timmar per gång. Många timmar i hemodialysbehandling (HD) kan innebära förändringar i det vardagliga livet och dess rutiner. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hemodialysbehandling. Metod: En beskrivande design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod.    Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman och sex underkategorier. Resultatet visar på känslor av meningslöshet och hopplöshet inför det livslånga behovet av hemodialys. Känslor av att livet begränsas då de inte kan resa och att inte hinna med eller orka spendera tid med familj och vänner gav också en känsla av otillräcklighet. Rädsla och oro inför en osäker framtid, men också hopp om en njurtransplantation eller önskan om att få leva med barn och barnbarn, bidrog till att orka fortsätta framåt i hemodialysbehandling.         Slutsats: Personer beskriver inledningsvis känslan av chock och frustration över beskedet om att behöva hemodialys och innebörden av livslång behandling. Upplevelsen av att beskedet kom som en blixt från klar himmel och utan förvarning visar på behovet av ytterligare forskning om hur patienter med risk för kronisk njursvikt upplever information och förberedelser inför eventuell start av hemodialysbehandling. / Background: Chronic renal failure (uremia) is one of the world's largest health problems. In Sweden, approximately 1100 people are added in need of kidney transplant or dialysis treatment each year. In case of chronic renal failure, the person undergoes treatment three to four times per week and is connected to a dialysis machine for four to five hours each time. Many hours in hemodialysis can result in changes in everyday life and its routines. Aim: The aim of the study was to describe the experience of people living on hemodialysis. Method: A descriptive design with a literature study as a data collection method. Result: The result is presented based on three themes and six subcategories. The result shows feelings of meaninglessness, and hopelessness for the lifelong need of hemodialysis. Feelings that life is limited when they can not travel, do not have the energy, or have the time to spend with family and friends also gave a sense of inadequacy. Fear and concern for an uncertain future, but at the same time hoping for a kidney transplant or the desire to live with children and grandchildren, helped to accept and move forward in hemodialysis treatment. Conclusion: Individuals initially describe the feeling of shock and frustration about the announcement of needing hemodialysis, and the meaning of a lifelong treatment. The experience that the announcement came like a lightning from clear skies and without warning shows the need for further research on how patients with a risk of having chronic renal failure experience information and preparations for a possible start of hemodialysis.

<p>Det finns lite forskning om livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt som ännu inte startat i dialysbehandling och det är viktigt att ha kunskap om hur livskvaliteten påverkas hos dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika faktorers påverkan på livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som inte startat i dialys. I studien har 16 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. I resultatet framkom att Hb-nivå, nutrition, sjukdomens svårighetsgrad och komorbiditet var faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Även patienters upplevelser av antal och svårighetsgrad av symtom var påverkande faktorer. Ålder, kön, civilstånd, utbildning och arbetsstatus visade sig också kunna påverka livskvaliteten. I faktorer som patienterna kunde påverka, framkom copingstrategier och egenvård. I livskvalitet relaterat till planerad vård och omvårdnad framkom vårdplanering och specialistsjuksköterske-mottagning som faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Genom kunskap inom detta område kan sjuksköterskan ge information och stöd till patienter och närstående och via omvårdnadsåtgärder förebygga och lindra symtom för att förbättra patienternas livskvalitet. Undersökningar av livskvalitet hos patienter med njursvikt som inte startat i dialys kan vara av värde vid utvärdering av vård och omvårdnad. Mer kvalitativ forskning om livskvalitet, coping och egenvård inom detta område behövs och sjuksköterskor behöver mer utbildning inom dessa områden för att kunna förbättra omvårdnaden.</p> / <p>There is little research on quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis and it is important to know how the quality of life is affected in these patients. The aim of this literature review was to illustrate the impact of different factors on the quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis. This study has been reviewed 16 scientific articles and analyzed. The result showed that the Hb-level, nutrition, the severity of the disease and co-morbidity were factors that could affect the quality of life. Also patients' perceptions of the number and severity of symptoms were influencing factors. Age, sex, marital status, education and work status also appeared to affect the quality of life. Among factors that patients themselves could affect were coping strategies and self-care. Well planned care and care delivered by specialist nurses did also affect the quality of life. The patients‟ quality of life may improve by the acts of the nurse, for example by providing information and support to patients and relatives, and by different nursing interventions directed towards prevention or relief of symptoms. Studies of quality of life in patients with renal failure not started in dialysis may be useful in the evaluation of health care and nursing. There is a need for more qualitative research on quality of life, coping and self-care in this field and nurses need more training in these areas in order to improve the nursing care.</p>

<p>Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation.</p><p>Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation.</p><p>Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts.</p><p>Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen.</p><p>Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov.</p> / <p>Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation.</p><p>Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation.</p><p>Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.</p>

Det finns lite forskning om livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt som ännu inte startat i dialysbehandling och det är viktigt att ha kunskap om hur livskvaliteten påverkas hos dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika faktorers påverkan på livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som inte startat i dialys. I studien har 16 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. I resultatet framkom att Hb-nivå, nutrition, sjukdomens svårighetsgrad och komorbiditet var faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Även patienters upplevelser av antal och svårighetsgrad av symtom var påverkande faktorer. Ålder, kön, civilstånd, utbildning och arbetsstatus visade sig också kunna påverka livskvaliteten. I faktorer som patienterna kunde påverka, framkom copingstrategier och egenvård. I livskvalitet relaterat till planerad vård och omvårdnad framkom vårdplanering och specialistsjuksköterske-mottagning som faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Genom kunskap inom detta område kan sjuksköterskan ge information och stöd till patienter och närstående och via omvårdnadsåtgärder förebygga och lindra symtom för att förbättra patienternas livskvalitet. Undersökningar av livskvalitet hos patienter med njursvikt som inte startat i dialys kan vara av värde vid utvärdering av vård och omvårdnad. Mer kvalitativ forskning om livskvalitet, coping och egenvård inom detta område behövs och sjuksköterskor behöver mer utbildning inom dessa områden för att kunna förbättra omvårdnaden. / There is little research on quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis and it is important to know how the quality of life is affected in these patients. The aim of this literature review was to illustrate the impact of different factors on the quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis. This study has been reviewed 16 scientific articles and analyzed. The result showed that the Hb-level, nutrition, the severity of the disease and co-morbidity were factors that could affect the quality of life. Also patients' perceptions of the number and severity of symptoms were influencing factors. Age, sex, marital status, education and work status also appeared to affect the quality of life. Among factors that patients themselves could affect were coping strategies and self-care. Well planned care and care delivered by specialist nurses did also affect the quality of life. The patients‟ quality of life may improve by the acts of the nurse, for example by providing information and support to patients and relatives, and by different nursing interventions directed towards prevention or relief of symptoms. Studies of quality of life in patients with renal failure not started in dialysis may be useful in the evaluation of health care and nursing. There is a need for more qualitative research on quality of life, coping and self-care in this field and nurses need more training in these areas in order to improve the nursing care.

Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation. Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation. Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen. Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov. / Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation. Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation. Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.

Bakgrund: Njurarna har en central funktion i kroppen och sviktar dessa innebär det en stor påverkan på det dagliga livet samt en kontinuerlig kontakt med sjukvården. Sjukdomen och dess behandling påverkar inte bara kroppen fysiskt utan även psykiskt och socialt. Njurtransplantation är en kostnadseffektiv och väletablerad behandlingsform vilken ger god prognos för patienten. Dock är efterfrågan på organ större än tillgången vilket i många fall innebär en väntan på obestämd tid för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk njursvikt i väntan på transplantation. Metod: Litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Livet begränsas, en oviss väntan samt stöd från omgivningen med nio underkategorier. Diskussion: Livet i väntan på transplantation medför många begränsningar som i sin tur innebär lidande. Detta skapar ett behov av stöd från omgivningen, däribland sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd åt patienten är det viktigt att förstå hur patienter upplever livet i väntan på transplantation.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett tillstånd som i senare stadium kräver dialysbehandling. Hemodialys är den mest förekommande typen av dialysbehandling och den sker vanligtvis på en sjukhusavdelning. Hemodialys medför olika komplikationer och biverkningar som kan upplevas jobbiga för patienten. Utöver biverkningar får patienten också vätske- och dietrestriktioner. Dessa faktorer påverkar patiens dagliga liv. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hemodialys vid kronisk njursvikt. Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie. Resultat: Resultatet presenteras genom tre huvudkategorier. Patienter beskriver skilda upplevelser av hur hemodialys påverkas kroppen, både till det positiva och negativa. Under behandling uppkommer existentiella tankar och känslor som relaterar till den egna dödligheten. Patienter beskriver att de söker stöd hos både anhöriga och hos vårdpersonal men att det kan vara svårt att diskutera existentiella tankar. Konklusion: Hemodialysbehandlingen har en begränsand effekt på patienters liv, de upplever en ökad känsla av ensamhet. En central faktor för att patienter ska kunna finna stöd är att de känner tillit och trygghet i personalen som vårdar dem. / Background: Chronic kidney disease in later stages demands dialysis-treatment. Haemodialysis is the most common type of dialysis and is usually performed at a hospital ward. Haemodialysis brings different complications and side effects that can be perceived tough for patients. Beyond the side effects the patients also receives fluid and diet restrictions. These factors affects the patient’s everyday life. Aim: The aim is to describe patients, with chronic kidney disease, experiences of living with haemodialysis. Method: The method of choice is a literature-based study. Result: The result is presented in three main categories. Patients describes different experiences of how haemodialysis affects the body, both positive and negative. During the treatment different existential thoughts and feelings related to the own mortality appears. Patients describes that they seek support with both related and health personnel but that it can be tough to talk about existential thoughts. Conclusion: Haemodialysis treatment had a limiting effect on patient’s life, they experience an increased feeling of loneliness. A central factor for patients to be able to find support was that they feel reliance and trust in health personnel.

No description available.

Background: Deaths in the world caused by kidney disease are increasing and in Sweden1,100 new patients start dialysis treatment every year. The diagnosis entails a major lifechange for the affected person. As a nurse, it is therefore important to have goodknowledge of affected people’s own experiences to be able to perform good nursing. Aim: The purpose of the study is to illuminate adult’s experiences of living with chronickidney failure. Methods: A literature review based on nine qualitative studies. Database searches wereconducted in Cinahl, PubMed and Scopus. The analysis was conducted using Friberg's fivestep model. Results: The analysis revealed four main categories: “a body that limits life”, “living withlife-threatening illness and an uncertain future”, “dependency on healthcare” and“experiencing support”. Conclusion: Chronic kidney failure leads to limitations in life such as physical, mental,social and financial. People's experiences of the disease are improved with the supportfrom fellow patients, healthcare personnel and the family's involvement in the diseaseprocess. More research is needed on the afflicted patient experiences of nursing in chronic renal failure.

Bakgrund: Kronisk njursjukdom klassas som en folksjukdom och orsakar samhället stora kostnader samt lidande för de drabbade. Globalt beror nästan var tjugonde dödsfall på njursjukdom. En behandlingsform för njursjukdom är hemodialys. Kronisk njursvikt är en allvarlig sjukdom, patienterna spenderar mycket tid på sjukhus och kan behöva omfattande vård vilket ställer krav på vårdpersonal.  Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av att behandlas med hemodialys vid kronisk njursvikt. Metod: Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa vetenskapliga studier som återfanns i databaserna PubMed och CINAHL. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs fyrstegsmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var: Omfattande begränsningar, Hantering av en ny verklighet, Framtidsperspektiv och Omgivningens betydelse. Kategorierna och subkategorierna beskriver hur de upplever samt påverkas av hemodialys vid kronisk njursvikt. Konklusion: Patienter som genomgår hemodialysbehandling påverkas fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Det är av vikt att vårdpersonal får grundläggande kunskap om hur patienterna påverkas i det vardagliga livet för att kunna ge fullgod vård. / Background: Chronic kidney disease is a disease that has high prevalence in the population and causes large costs to the society and suffering for those affected. Globally, almost every twentieth death is caused by kidney disease. Hemodialysis is one of the treatment options. Chronic kidney disease is a serious illness, the patients spend a lot of time at hospitals and may need comprehensive care which put requirements on the healthcare professionals.  Aim: To highlight the experiences of patients with chronic kidney disease undergoing hemodialysis. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed and CINAHL. After the quality review the analysis was conducted using Friberg’s four-stage model.  Results: The analysis resulted in four categories and ten subcategories. The categories were: Extensive restrictions, Dealing with a new reality, Perspectives on the future, The importance of the social surroundings. The categories and subcategories describe the experiences and impact of the hemodialysis treatment the patients must live through. Conclusion: Patients undergoing hemodialysis are affected physically, mentally, socially and economically. It is important for healthcare professionals to understand how and to what extent hemodialysis affect the patients and their relatives to provide good care.