Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2008

Zugl.: Jena, Univ., Diss., 2008

Zugl. leicht gekürzte und geringfügig überarb. Fassung von: Siegen, Univ., Habil.-Schr., 2005

No description available.

No description available.

This dissertation is about children in a district in Malmö, Sweden that is called Rosengård. This district is known for its high amount of immigrants and foreigners and all the children interviewed for the study are foreigners. We wanted to bring out their story, how they experience the cultures they are in touch with, the Swedish culture that they live in and their foreign culture that they experience at home with their parents. How do these children socialize into the Swedish culture while living in a district that is hardly exposed to it? We have been working from a different perspective, this due to the fact that we have both grown up in Rosengård and are still currently living here. Therefore our perspective is more from the inside, we can relate to the children’s stories and we can tell about it in a way that seems more natural. These children are not more different than other children, they have the same interests and hobbies as is considered to be “fashionable” in youth culture today. They all have hopes and dreams like everybody else, and the fact that they are not exposed to the Swedish culture does not seem to affect them, yet.

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling. Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex” som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer har någon effekt på korruptionsnivån. Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande faktorer.

No description available.

No description available.

Avsikten med mitt arbete är att undersöka hur personalen på ett boendestöd för människor med dubbla diagnoser använder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det påverkar personalen själva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna åskådliggöra detta svårmätbara område så använde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i ämnet har jag sammanställt några viktiga beståndsdelar i denna kunskap, såsom kulturens betydelse, hur språket påverkas, och även på vilket sätt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjälp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende. För att tydligare kunna se den tysta kunskapen delade jag upp materialet för att på ett nyanserat sätt se var kunskapen kommer ifrån och vad den har för inverkan i det dagliga arbetet. Genom dessa studier belyste jag att kunskapen finns och hur den verkar för att skapa allianser. Det blir synligt hur komplext arbetet med människor är och att teoretisk kunskap inte är allt.