<p>This dissertation is about children in a district in Malmö, Sweden that is called Rosengård. This district is known for its high amount of immigrants and foreigners and all the children interviewed for the study are foreigners.</p><p>We wanted to bring out their story, how they experience the cultures they are in touch with, the Swedish culture that they live in and their foreign culture that they experience at home with their parents. How do these children socialize into the Swedish culture while living in a district that is hardly exposed to it? We have been working from a different perspective, this due to the fact that we have both grown up in Rosengård and are still currently living here. Therefore our perspective is more from the inside, we can relate to the children’s stories and we can tell about it in a way that seems more natural.</p><p>These children are not more different than other children, they have the same interests and hobbies as is considered to be “fashionable” in youth culture today. They all have hopes and dreams like everybody else, and the fact that they are not exposed to the Swedish culture does not seem to affect them, yet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga</p><p>variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption</p><p>Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer</p><p>på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner</p><p>som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande</p><p>World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell</p><p>polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi</p><p>emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk</p><p>bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används</p><p>denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index</p><p>nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.</p><p>Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring</p><p>till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet</p><p>på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex”</p><p>som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell</p><p>förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning</p><p>inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang</p><p>i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer</p><p>har någon effekt på korruptionsnivån.</p><p>Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende</p><p>inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa</p><p>frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda</p><p>att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för</p><p>kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt</p><p>arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära</p><p>värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande</p><p>faktorer.</p>

<p>Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och</p><p>kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en</p><p>verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller</p><p>jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att</p><p>äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och</p><p>återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur</p><p>kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är</p><p>nedbrutit i två frågeställningar:</p><p>1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende?</p><p>2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet?</p><p>Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv</p><p>som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en</p><p>observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har</p><p>analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en</p><p>utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen.</p><p>De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den</p><p>”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att</p><p>kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som</p><p>komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg</p><p>1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga”</p><p>arbetsklimatet.</p><p>Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret</p><p>med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan.</p>

<p>Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS – modellen. I Resultatet framkom det att barnmorskorna inte hade de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Kvinnorna ansåg att omvårdnaden inte såg till deras specifika problem. Konklusionen var att kommunikativa, kulturella och etiska aspekter är av betydelse i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Det behövs kvalitativ forskning som belyser omvårdnadsmötet och dess problematik samt mer utbildning både för studerande och sjukvårdspersonal.</p>

Today we are living in a time were impulses from other places and cultures constantly grow and the contact over the boundary is getting bigger. We se satellites pictures over the world, we hear about worldwide ecological problems, we learn about other different lifestyles, we cock food that are inspired from the worlds many kitchens, we shop more and we can travel to different parts of the world. My problem was to find out how cultural phenomenon spreads to a greater extent global and how this transference take place, but also be able to se what factors that has a part in the cultural spread. What I found with help from my literature study was that trough improved communication and transports has gained mobility in the world and people can take part off others culture. The world is shrinking and this means that human beings identity is changing and this create a so-called hybrid mixture. Culture is what we human beings create. Culture can be seen as a community phenomenon for the most parts. In this and many others attentions culture seams to be growing, the culture meaning of what you can call identity or fellowship. But this meaning taking new forms. In traditional culture research it was called a long time that the culture was the expression for human belonging, the culture was ethnic, local or class based. This is in great extent still true for most of the time. But the relationship between the individual and the places were the live, the coherence the are a part in, and the social fellowship that they are included in (or pas trough) is changing. Culture in this consideration is something that stretches beyond the place and coherence. Just because of this there will be no other “culture” that will be taking over, for example a globalized. Its more relations and links between local, national and global that is established and negotiated in new way. The globalization of today can be seen as a change of communication, technology, capital, work, markets, trade, production and distribution of goods and service and the mass movements of people has been personify to a “global” character, which means that there are tendencies to overstep national boundaries and change structures within cultures, states and the way to se the world. The effects of this have in popular name get to be called “a global village” or “one world”. The coming up effects of this is that it creates a so-called hybridize were different culture mix and eventually can create a global culture. Because of this transforms you experience that the world is shrinking, that valuations become more global and cultures become more integrated. All this considers to be built on globalization of modernity, the globalization is an extension of a global culture connection. Economic, politics and culture has transforms and chance to create o more global world and the increase of global consequence are happening in faster speed. We can discern three related aspects of globalization. Economic globalization (a global economic) cultural globalization (a global culture) and political globalization (a political globalization). These three elements are connected to each other. Also there is a culture globalization going on. The main direction of this flow is from the west world to east and south, or more specifics from USA to the rest of the world. Trough mass media, entertainment industry and commercial the American lifestyle is changing with for the most people unreachable and in environment aspects untenable consumption pattern to a universal ideal.

Att verbalt behärska ett språk är ett av målen i språkinlärning. För att detta ska bli realitet, har den gällande kursplanen inom moderna språk för grundskolan lagt stor vikt vid den muntliga kommunikativa förmågan. Denna uppsats gör en jämförelse mellan tre läroböcker i ämnet franska för årskurs sju och kursplanerna från 1996 och 2000. Den undersöker huruvida läromedlens muntliga kommunikationsövningar överensstämmer med kursplanens krav och direktiv. Vidare studerar den de kulturyttringar som återfinns i respektive läromedel och gör även där en jämförelse med kursplanens kriterier. Slutsatsen är att det finns skillnader mellan läromedlen och att de inte alltid följer kursplanernas krav och direktiv.

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS – modellen. I Resultatet framkom det att barnmorskorna inte hade de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Kvinnorna ansåg att omvårdnaden inte såg till deras specifika problem. Konklusionen var att kommunikativa, kulturella och etiska aspekter är av betydelse i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Det behövs kvalitativ forskning som belyser omvårdnadsmötet och dess problematik samt mer utbildning både för studerande och sjukvårdspersonal.

Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är nedbrutit i två frågeställningar: 1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende? 2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet? Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen. De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den ”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg 1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga” arbetsklimatet. Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och påverkar både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Kirurgi är en vanlig behandling för att avlägsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hälsan hos kvinnor från olika kulturer som genomgått en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som användes var litteraturstudie där 15 artiklar från databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som väljer att genomgå rekonstruktion har sämre självkänsla och kroppsbild före operationen än kvinnor som avstår från rekonstruktion. Kvinnorna har också valt operationen för att öka livskvaliteten. Att belysa är att rekonstruktionen ökade kvinnornas psykosociala hälsa och livskvalitet. Kvinnor som inte valde rekonstruktion hade en sämre tillfredsställelse med sina bröst och upplevde asymmetri. Många kvinnor valde att göra en fördröjd rekonstruktionav den anledningen. Det fanns en skillnad på kvinnor från Östasien där majoriteten valde att inte genomgå en rekonstruktion. De ansåg att överlevnaden var viktigare än utseendet och kirurgens åsikt påverkade valet. Det fanns ingen skillnad mellan resterande världsdelar beträffande valet att genomgå rekonstruktion, hur deras livskvalitet och psykosociala hälsa var efteroperation. Slutsats är att rekonstruktionen ökade kvinnornas psykosociala hälsa och livskvalitet. Kvinnor som inte valde rekonstruktion hade en sämre tillfredsställelse med sina bröst och upplevde asymmetri. Det är viktigt att kunna förstå skillnader och likheterhos kvinnor från olika kulturer, däremot måste vården individualiseras och se varje patient för sig. / Breast cancer is the most common cancer among women worldwide and it affects both the physical and the mental health. The most common treatment is surgery to remove the tumor from the breasts. The aim of the study was to determine the quality of life and psychosocial health of women from different culture that have undergone breast reconstructive surgery. The method used was a literary survey where a total of fifteen articles were used. The databaseused was PubMed. The result showed that a majority of women with low self esteem choose reconstructive surgery to enhance their quality of life and increase their self esteem and psychosocial health. Women who did not choose to undergo reconstruction surgery had a lower satisfaction with the appearance of their breasts and experienced asymmetry. Many women chose to do a delayed reconstruction for that reason. There was a difference of opinion for the women from East Asia where the majority chose not to undergo reconstruction surgery. They found that survival was more important than appearance of their breasts. The surgeon's opinion also affected their choices. The choice to undergo reconstruction was not different in the remaining countries. There was no difference in quality of life and psychosocial health after surgery in the remaining countries. The conclusion is that women who choose to undergo reconstruction had a better self esteem and psychosocial health after surgery. Women who did not choose to undergo reconstructive surgery had a lower satisfaction with the appearance of their breasts and experienced asymmetry. It is important to understand the similarities and differences between different cultures, but also individualize the care we give to each person.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden. Invandrarbakgrund i denna studie betyder att elevens båda föräldrar har invandrat till Sverige. Det material som undersökningen baseras på är samtalsintervjuer med 11 elever i nionde klass i Uppsala kommun. Detta är ett litet underlag för att kunna dra några generella slutsatser, men intervjusvaren ger en fingervisning om hur dagens elever i nionde klass med invandrarbakgrund tänker kring sin närmaste framtid. Vad gäller valet till gymnasiet ser vi enligt informanterna i studien att det egna intresset av studier står som en stadig faktor i relation till hur man kan förstå valet av gymnasieprogram och gymnasieskola. De flesta av de intervjuade eleverna i denna studie är säkra på sina programval. De populäraste skolorna för studien är Fyrisskolan, Celsiusskolan, Rosendalsgymnasiet, Katedralskolan och Lundellska skolan, vilket tyder på att majoriteten av eleverna har liknande tankar om en teoretisk utbildning som leder vidare mot universitet. Populäraste i detta fall betyder att majoriteten av eleverna i denna studie har sökt till någon av dessa skolor.  Detta kan tolkas på det sättet att man genom backning från det egna akademikerhemmet kommer att gå i föräldrarnas fotspår. Men det kan även tolkas på det sättet att man har insett att utbildning lönar sig och att man vill lyckas bättre än sina föräldrar som man sett slita hårt för liten möda.