<p>Background: The theater market has matured – supply now exceeds demand. Government funds are on a decrease, replaced by other means of financing. The city of Stockholm will be introducing a bonus system that will benefit independent theater groups that succeed to increase their revenue and attendance. Hence, the audience will play an even greater role, a tendency some free theater groups come to terms with by interacting with the audience to create value.</p><p>Thesis statement: What factors lead to the long-term survival of the independent theater groups, allowing them to benefit from the imminent bonus system?</p><p>Purpose: To analyze and evaluate the marketing strategies of the independent theater groups, in reference to their capability of long-term survival through value creation along with the audience, thereby increasing attendance and ticket revenue.</p><p>Methodology: The study combines quantitative and qualitative approaches and methods. Interviews were conducted with the producers at three independent theater groups in the city of Stockholm. The questionnaire was answered by 90 members of the independent theater group audience.</p><p>Areas of theory: Value creation, marketing communication and customer characteristics.</p><p>Results: There is a lack of coherence between the marketing strategies of the independent theater groups and the characteristics of the audience. Hence, the independent theater groups are currently facing poor conditions for long-term survival through growth in audience and revenue. However, if the strategies are adjusted to the audience’s inclination to participate in the value creation, the conditions may improve.</p><p>Conclusions: The important factors leading to long-term survival of the independent theater groups, thereby increasing audience participation and ticket revenue, are: ”Co-production of values”, ”Enabling” and ”Word of mouth”. Co-production of value must however not apply to the artistry, since the audience seems to guard artistic freedom.</p> / <p>Bakgrund: Teatermarknaden har mognat – utbud övergår efterfrågan. Bidragen minskar till förmån för en breddad finansiering. Ett bonussystem ska införas i Stockholms stad, vilket kommer att gynna fria teatergrupper som ökar sina intäkter och sitt publikantal. Publiken spelar således en allt viktigare roll och vissa fria teatergrupper försöker hantera detta genom att värdeskapa i interaktion med publiken.</p><p>Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att fria teatergrupper ska överleva långsiktigt och sedermera gynnas av det förestående bonussystemet?</p><p>Syfte: Att analysera och utvärdera fria teatergruppers marknadsföringsstrategier med avseende på deras förutsättningar att överleva långsiktigt genom att värdeskapa med publiken och på så sätt öka sitt publikantal och sina biljettintäkter.</p><p>Metod: Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa ansatser och metoder. Intervjuer har genomförts med producenterna för tre fria teatergrupper i Stockholms stad och enkätundersökningar har genomförts med totalt 90 personer i de fria teatergruppernas publik.</p><p>Teoriområden: Värdeskapande, marknadskommunikation och kundegenskaper.</p><p>Resultat: Studien visar att de fria teatergruppernas publik är villig att skapa värde tillsammans med teatergrupperna. Såtillvida har de fria teatergrupperna goda förutsättningar att överleva långsiktigt genom att värdeskapa med sin publik. Det råder dock brist på överensstämmelse mellan de fria teatergruppernas strategier och publikens egenskaper. För att uppnå långsiktig överlevnad genom att öka sitt publikantal och sina biljettintäkter måste de fria teatergrupperna anpassa sina strategier till publikens vilja att deltaga i värdeskapandet.</p><p>Slutsats: De faktorer som är viktiga för att de fria teatergrupperna ska överleva långsiktigt och sedermera gynnas av det förestående bonussystemet är ”samproduktion av värde”, ”möjliggörande” och ”word-of-mouth”. Samproduktionen av värde bör dock inte gälla den konstnärliga verksamheten, då publiken tycks värna den konstnärliga friheten.</p>

Background: The theater market has matured – supply now exceeds demand. Government funds are on a decrease, replaced by other means of financing. The city of Stockholm will be introducing a bonus system that will benefit independent theater groups that succeed to increase their revenue and attendance. Hence, the audience will play an even greater role, a tendency some free theater groups come to terms with by interacting with the audience to create value. Thesis statement: What factors lead to the long-term survival of the independent theater groups, allowing them to benefit from the imminent bonus system? Purpose: To analyze and evaluate the marketing strategies of the independent theater groups, in reference to their capability of long-term survival through value creation along with the audience, thereby increasing attendance and ticket revenue. Methodology: The study combines quantitative and qualitative approaches and methods. Interviews were conducted with the producers at three independent theater groups in the city of Stockholm. The questionnaire was answered by 90 members of the independent theater group audience. Areas of theory: Value creation, marketing communication and customer characteristics. Results: There is a lack of coherence between the marketing strategies of the independent theater groups and the characteristics of the audience. Hence, the independent theater groups are currently facing poor conditions for long-term survival through growth in audience and revenue. However, if the strategies are adjusted to the audience’s inclination to participate in the value creation, the conditions may improve. Conclusions: The important factors leading to long-term survival of the independent theater groups, thereby increasing audience participation and ticket revenue, are: ”Co-production of values”, ”Enabling” and ”Word of mouth”. Co-production of value must however not apply to the artistry, since the audience seems to guard artistic freedom. / Bakgrund: Teatermarknaden har mognat – utbud övergår efterfrågan. Bidragen minskar till förmån för en breddad finansiering. Ett bonussystem ska införas i Stockholms stad, vilket kommer att gynna fria teatergrupper som ökar sina intäkter och sitt publikantal. Publiken spelar således en allt viktigare roll och vissa fria teatergrupper försöker hantera detta genom att värdeskapa i interaktion med publiken. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att fria teatergrupper ska överleva långsiktigt och sedermera gynnas av det förestående bonussystemet? Syfte: Att analysera och utvärdera fria teatergruppers marknadsföringsstrategier med avseende på deras förutsättningar att överleva långsiktigt genom att värdeskapa med publiken och på så sätt öka sitt publikantal och sina biljettintäkter. Metod: Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa ansatser och metoder. Intervjuer har genomförts med producenterna för tre fria teatergrupper i Stockholms stad och enkätundersökningar har genomförts med totalt 90 personer i de fria teatergruppernas publik. Teoriområden: Värdeskapande, marknadskommunikation och kundegenskaper. Resultat: Studien visar att de fria teatergruppernas publik är villig att skapa värde tillsammans med teatergrupperna. Såtillvida har de fria teatergrupperna goda förutsättningar att överleva långsiktigt genom att värdeskapa med sin publik. Det råder dock brist på överensstämmelse mellan de fria teatergruppernas strategier och publikens egenskaper. För att uppnå långsiktig överlevnad genom att öka sitt publikantal och sina biljettintäkter måste de fria teatergrupperna anpassa sina strategier till publikens vilja att deltaga i värdeskapandet. Slutsats: De faktorer som är viktiga för att de fria teatergrupperna ska överleva långsiktigt och sedermera gynnas av det förestående bonussystemet är ”samproduktion av värde”, ”möjliggörande” och ”word-of-mouth”. Samproduktionen av värde bör dock inte gälla den konstnärliga verksamheten, då publiken tycks värna den konstnärliga friheten.

By examining the art exhibition Finsk bild (Finnish picture) that was held at Liljevalchs art gallery in Stockholm 1977-78, the aim of the essay is to investigate and highlight the discrepancy between the intention of the exhibition and how it was perceived by the critics. In the aftermath of the exhibition there were discussions about why the critics were so harsh, and also the way the critics described the art and artists in terms of the national has been questioned in recent years. The method that is being used is Mieke Bals semiotic exhibition analysis model, where the art exhibition is analyzed through the narratives that are constructed in the discourse of the practice of the exhibition. The results show that the framing of the exhibition was done according to a model of a national culture exchange, within far going traditions in the Nordic countries. Therefore, the art exhibited was received as “classic Finnish art”, but the art itself was of modern international character. The framing of the exhibition placed the art in the category of artefacts, which were starting to be an outdated way of perceiving art in the 1970´s. / Uppsatsen undersöker och synliggör konflikten mellan intentionen och mottagandet av konstutställningen Finsk bild som visades på Liljevalchs 1977–1978. Mottagandet av den här utställningen har uppmärksammats i efterhand, men någon djupare vetenskaplig analys har inte gjorts. Metoden som använts till undersökningen är en utställningsanalys enligt Mieke Bals semiotiska modell, där utställningspraktiken undersöks genom diskurser som var förhärskande på det finska och svenska konstfältet. Resultatet visar att en representationsutställning som Finsk bild, var diskursivt inramad i nationella termer av finskhet, vilket därmed ställde förväntningar på konsten som visades. Konsten som visades var dock inte ”nationell finsk konst” i klassisk mening, utan konst som till sitt uttryck följde en allmän konstutveckling i spåren av västerländsk modernitet. Traditionell politisk praktik av konstutbyte hade satt ramarna för utställningen, men konstbegreppet och konsttolkningen hade delvis ersatts av nya. Konst som bärare av det nationella, förutsätter att konstverk ses som artefakter snarare än konstverk.