<p>Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med öppna riktade intervjuer. Respondenterna utgörs av sex elever med utomeuropeisk etnicitet, som alla går i gymnasieskolan. Samtliga elever har vistats i Sverige i högst sju år vilket gör att de kan antas genomgå en integrationsprocess. Undersökningen visar att elever upplever idrottsämnet som en möjlig integrationsarena, dock skiljer sig deras åsikter åt i många avseenden. De upplever i olika grad idrottsämnet som en plats där de kommer i kontakt med den svenska kulturen, där de får en större förståelse för olika platser i samhället samt där de har en möjlighet att skapa vänner som de umgås med i skolan och på fritiden. Undersökningen visar också att möjligheterna till integration påverkar elevernas förutsättningar för innanförskap. Bland annat dessa aspekter gör att idrottsämnet kan ses som en arena som skapar förutsättningar för integration in i den svenska skolan men även in i det svenska samhället.</p>

The purpose of the study was to seek a deeper understanding of how former unaccompanied refugees look at their situation in Sweden; how they describe their own sense of belonging, how they view participation in Swedish society and how they perceive "the Swedish culture". To answer the purpose of the study we have used a qualitative method in the form of semi structured interviews. During these interviews questions were raised based on three themes: KASAM (sense of context), cultural meetings and social interaction. The result showed that there are several reasons why cultural integration is difficult to achieve, that the respondents are to a small extent cultural-integrated and that the theories that exist about cultural integration cannot accurately be used to identify different types of integration. / Syftet med studien var att söka en djupare förståelse för hur före detta ensamkommande flyktingbarn ser på sin situation i Sverige; hur de beskriver och redogör för sin egen känsla av samhörighet, hur de ser på delaktighet i det svenska samhället och hur de uppfattar “den svenska kulturen”. För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Under dessa intervjutillfällen ställdes frågor utifrån tre teman, vilka handlade om KASAM (känsla av sammanhang), kulturmöten och social interaktion. Resultatet visade att det finns ett flertal skäl till att kulturell integration är svår att uppnå, att respondenterna i liten grad är kulturellt integrerade samt att de teorier som finns i ämnet om kulturell integration inte med exakthet kan användas för att identifiera olika typer av integration.

Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med öppna riktade intervjuer. Respondenterna utgörs av sex elever med utomeuropeisk etnicitet, som alla går i gymnasieskolan. Samtliga elever har vistats i Sverige i högst sju år vilket gör att de kan antas genomgå en integrationsprocess. Undersökningen visar att elever upplever idrottsämnet som en möjlig integrationsarena, dock skiljer sig deras åsikter åt i många avseenden. De upplever i olika grad idrottsämnet som en plats där de kommer i kontakt med den svenska kulturen, där de får en större förståelse för olika platser i samhället samt där de har en möjlighet att skapa vänner som de umgås med i skolan och på fritiden. Undersökningen visar också att möjligheterna till integration påverkar elevernas förutsättningar för innanförskap. Bland annat dessa aspekter gör att idrottsämnet kan ses som en arena som skapar förutsättningar för integration in i den svenska skolan men även in i det svenska samhället.