Inneklimatet på Skoklosters slott är på vissa håll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, främst sådana som är belägna i norrläge och därmed lite kallare än övriga rum. För att finna en lösning på mögelproblemen inleddes våren 2013 ett treårigt experiment vars syfte var att utröna om mögelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet. Tre olika klimatstyrningsanläggningar installerades i tre rum på slottet, samtidigt som mätningar gjordes i referensrum utan aktiva åtgärder. De tre klimatstyrningsanläggningarna som valdes ut var avfuktning, skyddsvärme och fuktstyrd ventilation. I mars 2014 avslutades första året av experimentet.Ur mögelrisksynpunkt har inneklimatet i nästan alla rum, både försöks- och referensrum, varit relativt godartat. Sämst inneklimat uppmättes i skyddsvärmerummet, vilket förmodligen beror på rummets egna förutsättningar snarare än skyddsvärmen. Bäst inneklimat hade rummet med den fuktstyrda ventilationen, som gav ett oväntat bra resultat och dessutom var den av klimatstyrningsanläggningarna som var mest i bruk. Det är emellertid för tidigt att med säkerhet säga vilken av anläggningarna som vore bäst för slottet.Vid en diskussion om de antikvariska konsekvenserna av en genomgripande installation av en klimatstyrninganläggning blev slutsatsen att det för slottets kulturhistoriska värde vore gynnsamt att göra en genomgripande installation ifall detta skulle innebära att slottets samlingar kunde behållas på plats. Rummens olika fysiska och kulturhistoriska förutsättningar kräver dock att individuella utformningar undersöks, vilket innebär att det kan bli aktuellt med en kombination av olika klimatstyrningsanläggningar. / The indoor climate of Skokloster palace is not without problems. There have been mould growth in some rooms, mainly those who are facing north and therefore are colder than other rooms. To find a solution for the problems with mould growth, a three-year long experiment was initiated in the spring of 2013. Its purpose was to examine if mould growth could be avoided with active climate control, which had not been tested previously in the palace. Three different climate control systems were installed in three rooms, and meanwhile the indoor climate of three rooms without active climate control was logged. The three climate control systems chosen were dehumidification, conservation heating, and humidity controlled ventilation. The first year of the experiment ended in March 2014.The climate in nearly all rooms was acceptable in a mould risk perspective. The room with conservation heating had the least suitable climate, which probably is explained by the condition of the room itself rather than the effects of the conservation heating. The room with humidity controlled ventilation hade the best climate during the year, and the ventilation system had the most uptime of the climate control systems. It is however too early to tell which system might be the best after only one year.When discussing what consequences a thorough installation of a climate control system might have on the cultural heritage values of Skokloster palace, the conclusion was that it would be favourable to install active climate control – if that allowed the collections of Skokloster to remain in the building. Due to the different physical and cultural conditions of the palace’s rooms, it will be necessary to find tailored solutions for climate control systems. In order to do that, a combination of different climate control systems might be worth looking into. / Spara och bevara - Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

The construction business has a negative impact on the environment, where the biggest impact comes from construction of buildings, material production and transportation. It is inevitable for a city not to construct new buildings as it expands and develops new needs. However, it is not always necessary to demolish buildings with an outdated function, to build new ones. To maintain the identity of a city, it is important to preserve its historical character. This can be done by revitalising cultural historical valuable buildings and environments through adaptive reuse. The concept of adaptive reuse refers to the process of reusing a building for a new purpose rather than demolishing it. It gives new life to old buildings, offers them a chance to survive by changing their function and gives a greater understanding for future generations to relate with their history. Therefore, the aim of this study was to investigate how adaptive reuse of cultural historical values in the built environment can contribute to revitalisation of underutilised areas and create social and thriving places. To gain background knowledge to the subject, a literature review and document analysis was made. To investigate what factors contributes to success of a cultural historical project, a case study was done of the quarter of Artilleristallet in Gothenburg. Further, it is difficult to measure success through people’s perceptions and experiences of a place. Therefore, to help analyse and understand the case, a theoretical framework based on place theory was established. The framework was complemented by interviews and observations which helped lead to the results of the study. Two of the qualities that were found to contribute to the successfulness of Artilleristallet were preservation of its historical traits of character and its sense of place. Additionally, the businesses in the quarter complement and reinforce each other making it attractive and inviting for a wide range of people. Further, the preconditions found to be of importance for the successfulness of Artilleristallet were its cultural value and location. It was shown that having an extensive detailed development plan and good communication with and from the municipality was significant. Also, the close collaboration and communication between all actors involved in the project was shown to be important for the success. The qualities and preconditions found are all valuable but need the reinforcement of each other to create a social and thriving place. / Byggbranschen har en negativ påverkan på miljön, där den största påverkan kommer från uppförandet av byggnader, materialproduktionen och transporten. Det är oundvikligt för en stad att inte bygga nytt när den expanderar och utvecklar nya behov. Dock är det inte nödvändigt att riva byggnader med en utdaterad funktion för att bygga nya. För att bibehålla stadens identitet är det viktigt att bevara dess historiska karaktär. Detta kan göras genom vitalisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med hjälp av adaptive reuse. Begreppet adaptive reuse syftar till processen att återanvända en byggnad för en ny funktion istället för att riva den. Det ger nytt liv till gamla byggnader, erbjuder dem en chans att överleva genom att ändra deras funktion och ger en större förståelse för framtida generationer att relatera till deras historia. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur adaptive reuse av kulturhistoriska värden i den byggda miljön kan bidra till vitalisering av outnyttjade områden och skapa sociala och blomstrande platser. För att erhålla bakgrundsinformation om ämnet, utförs en litteraturstudie och en dokumentanalys. För att undersöka vilka faktorer som bidrar till framgång i ett kulturhistoriskt projekt, utfördes en fallstudie i kvarteret Artilleristallet i Göteborg. Då det är svårt att mäta framgång genom människors upplevelser och erfarenheter, har ett ramverk tagits fram baserat på platsteori för att analysera och förstå fallet. Ramverket kompletterades med intervjuer och observationer vilket bidrog till studiens resultat. Två av kvaliteterna som bidrog till framgången av Artilleristallet var bevarandet av dess historiska karaktärsdrag och bevarandet av platskänslan. Dessutom kompletterar och förstärker kvarterets verksamheter varandra, vilket bidrar till att skapa en attraktiv och inbjudande miljö för olika typer av människor. Utöver dessa, identifierades även viktiga förutsättningar som bidrog till Artilleristallets framgång. Dessa var bland annat dess kulturella värde och placering. Att ha en utförlig detaljplan och god kommunikation med kommunen visade sig vara viktigt, samt ett nära samarbete mellan alla involverade aktörer i projektet. De identifierade kvaliteterna och förutsättningarna är alla viktiga men behöver samverka för att skapa en social och blomstrande plats.